Sammantaget har Riksbanken fört en politik som lett till alldeles för låg inflation, alldeles för hög arbetslöshet och något högre skuldkvot jämfört med om räntan fått ligga kvar på 0,25 procent från sommaren 2010. Det är inget bra facit. [English translation.]

Inflationen i Sverige är sedan mer än ett år långt under målet och arbetslösheten ligger högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Måluppfyllelsen för penningpolitiken är således dålig.

En naturlig fråga i ljuset av den dåliga måluppfyllelsen är om penningpolitiken hade kunnat bedrivas på ett annat sätt så att måluppfyllelsen hade blivit bättre. Hur hade måluppfyllelsen kunnat bli med en annan mer expansiv penningpolitik de senaste åren? Denna fråga kan besvaras med en s.k. kontrafaktisk analys med hjälp av Riksbankens modell Ramses.

[Read more…]

[English translation.]

Riksbanken har under de senaste åren fört en penningpolitik som lett till betydligt lägre inflation än inflationsmålet och onödigt hög arbetslöshet. Denna politik har under senare tid motiverats med att en lägre ränta skulle öka hushållens skuldkvot (skuld i förhållande till disponibel inkomst) och därmed risker förenade med denna skuldsättning. Men Riksbanken har hittills inte presenterat någon analys av hur penningpolitiken och räntan påverkar skuldsättningen. Den har bara tagit för givet att en högre ränta leder till en lägre skuldkvot än en lägre ränta.

Är det verkligen så att en högre styrränta leder till en lägre skuldkvot? Denna fråga har jag analyserat i en uppsats med titeln ” ’Leaning against the wind’ increases (not reduces) the household debt-to-GDP ratio”. Analysen visar att en högre ränta ger högre skuldkvot, inte lägre. Detta resultat förvånar kanske somliga, åtminstone lär det göra det på Riksbanken, där man uppenbarligen har gjort ett teckenfel i sina antaganden. Resultatet är dock ganska lätt att förstå när man tänker igenom hur skuldstock, BNP och inflation påverkas av en ränteförändring. [Read more…]

Kloka och insiktsfulla ord om hushållens skulder av Konjunkturinstitutet i fördjupningen Lånar hushållen för mycket? i Konjunkturläget juni 2013.

Här är ingressen till fördjupningen: ”Bostadspriserna och hushållens skulder har stigit snabbt sedan mitten av 1990-talet, mycket snabbare än tidigare. Det finns en oro för att de stigande skulderna skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser vid ett stort prisfall på bostäder. Konjunkturinstitutets bedömning är att bostadspriserna i huvudsak kan förklaras av utvecklingen av ett antal fundamentala faktorer, som ränta, skatter, hushållens inkomster och byggkostnader. Givet den prognostiserade utvecklingen av dessa faktorer är ett nära förestående stort prisfall mindre sannolikt. Om ett prisfall i storleksordningen 20 procent ändå skulle inträffa påverkas hushållens konsumtion, bostadsinvesteringarna och därmed konjunkturen negativt. Konjunkturinstitutets bedömning är dock att ett isolerat husprisfall har relativt begränsade realekonomiska effekter och att det finansiella systemet då är motståndskraftigt.” Läs fördjupningen.