Japans nya penningpolitik

Efter nästan två decennier med obefintlig, ofta negativ, inflation har Japan nyligen höjt sitt inflationsmål från 1 till 2 procent och dessutom fått en ny centralbankschef som både i ord och handling verkar vilja uppfylla inflationsmålet. Banken ska köpa stora volymer statsobligationer och den monetära basen ska fördubblas. I helgen kom ett kort TT-telegram om den nya japanska penningpolitiken. TT skriver att ”bland ekonomer är det många som ser stora risker” med denna politik. Detta uttalande förefaller missvisande.

Visst är den penningpolitiska expansionen förknippad med risker, men [Read more…]

Ompröva Riksbankens mål!

I en kolumn i Dagens Nyheter uppmanar Lars Calmfors oss att våga ompröva Riksbankens mål. Jag instämmer i hans önskan om mer diskussion kring om och hur den svenska stabiliseringspolitiken ska reformeras i ljuset av de senaste årens finanskris. De fyra specifika tankar han lyfter fram är jag dock huvudsakligen skeptisk till. Låt oss ta dem en i taget:

1. Bör inflationsmålet höjas? Nej. Det finns för- och nackdelar med ett högre mål. Fördelarna är större flexibilitet för reallöneanpassningar samt [Read more…]

Bernanke om valutakrig

I tidigare inlägg här på Ekonomistas har både Mats Persson och jag menat att de senaste årens expansiva penningpolitik i bland annat USA inte är inslag i ett skadligt valutakrig. Förra veckan höll Ben Bernanke ett anförande med ett liknande, men mer utförligt argumenterat, budskap. Enligt Bernanke bör inte USAs expansiva penningpolitik beskrivas som ”beggar-thy-neighbor” utan som ”enrich-thy-neighbor”. Vad han menar är att det är bra för omvärlden att USA försöker undvika en djup lågkonjunktur.

Bernankes anförande hölls vid en tillställning på London School of Economics för att hylla Mervyn King, avgående chef för Bank of England. Hela seminariet finns som pod- och videocast här. Där kan man även höra IMFs chefekonom Olivier Blanchard uttrycka oro över att oberoende centralbanker får ansvar över nya områden (Bank of England kommer snart att ha ansvar för penningpolitik, makrofinansiell övervakning och även övervakning av enskilda finansinstitut — läs om bankens nya uppgifter här).

Cypernkrisen visar behovet av en bankunion

Cypernkrisen har tagit strålkastarljuset från Europas andra krishärdar. Utvecklingen går så snabbt att det är svårt för oss på Ekonomistas att hinna med. Som tur är finns det många kvalificerade skribenter runt om i världen som analyserar utvecklingen både brett och djupt. I princip rör det sig om att Cyperns stora banker med tillgångar på över åtta gånger landets BNP drabbats hårt av nedskrivningarna av den grekiska statsskulden. Någon måste bära bankernas förluster och EMUs mer solida medlemsländer säger nej till att stå för hela kostnaden. [Read more…]

Finanskriskommittén undviker de svåra frågorna

I flera år har förslag om hur den svenska makrofinansiella översynen ska reformeras mötts med argumentet att vi måste avvakta Finanskriskommitténs rapporter. Det var därför med viss spänning jag började läsa kommitténs första delbetänkande tidigare i år. I ett inlägg menade jag att betänkandet ger en effektiv beskrivning och sammanfattning av krisförloppet och krishanteringen men att kommittén inte gör en djupare analys av hur finansmarknaderna bör organiseras. Tyvärr står sig detta intryck när jag har läst igenom hela rapporten. [Read more…]

Drog höginkomsttagarna ifrån under 2011?

Häromveckan släppte SCB ny statistik rörande svenskarnas inkomster under inkomståret 2011. Siffrorna visar att inkomstojämlikheten, mätt som Gini-koefficienten för hushållens disponibla inkomster, inte förändrats nämnvärt.

Men är utvecklingen densamma i den yttersta inkomsttoppen? Har den ekonomiska elitens inkomster dragit ifrån på bekostnad av övriga grupper i den övre medelklassen? Eller har allas inkomster utvecklats ungefär likartat? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av toppens inkomstandelar utifrån SCB:s nya inkomststatistik för 2011. [Read more…]

Per Krusell: På lång sikt jobbar vi alla så mycket som vi vill!

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Jag såg programmet Lönesänkarna häromsistens, och med viss fasa. Det var välgjort och det slår mig att man rycks med i konspirationsteorier förvånansvärt lätt. Fasan jag kände handlar förstås om känslan av att som ekonom ”ha missat något” i vår analys av samhällsekonomin. Efter att ha funderat en stund kändes det bättre; jag anser verkligen att det ligger väldigt lite i den huvudsakliga tesen i programmet, dvs att en ”överenskommelse” om att sänka löneandelen skett, kanske med syfte att öka sysselsättningen, men att en sysselsättningsökning sedan uteblev. Tanken med det här inlägget är dock inte att diskutera programmets innehåll mer—det har gjorts bra av andra, bl a här på Ekonomistas och av Lars Calmfors i DN—utan att ta upp den bredare frågan om vad som bestämmer sysselsättningen i ett land, och speciellt på längre sikt. Sysselsättningens utveckling i Sverige sen 70-talet var i och för sig en viktig del av programmet, men jag vill diskutera frågan på ett mer allmänt plan. [Read more…]

Lars E. O. Svenssons framtid i direktionen

I april löper mandatperioden ut för Lars E. O. Svensson och Barbro Wickman-Parak i Riksbankens direktion. Lars Svensson har ganska tydligt signalerat att han vill få förnyat mandat, men det har även kommit signaler från fullmäktige, som utser direktionsledamöterna, att man hellre ser ledamöter som ansluter sig till majoritetens linje.

Frågan är principiellt viktig. Riksbankslagen från 1999 föregicks av flera utredningar. Den offentliga utredningen Riksbanken och prisstabiliteten (SOU 1993:20, ledd av [Read more…]

Vad är det för fel på valutakrig?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Just nu är tidningarna fulla av larmrapporter om det stundande ”valutakriget”. Men vad innebär valutakriget egentligen – och är det verkligen så farligt?

En massa länder har lågkonjunktur och vill sänka sina räntor. Därigenom skulle de kunna stimulera sina ekonomier på två sätt: dels blir det billigare att låna i landet [Read more…]

Husprisbubblans makroekonomiska konsekvenser

Att finanskrisen hade sitt ursprung i den amerikanska bostadsbubblan är ingen nyhet. Vad som däremot är intressant är att försöka avgöra hur viktig bostadsmarknaden varit för den realekonomiska utvecklingen, både under åren då bubblan växte fram och när den väl sprack. Dessa frågor undersöks i en serie artiklar av framförallt Amir Sufi och Atif Mian. Grunden för deras undersökningar är detaljerade data över bland annat huspriser och hushållens skuldsättning på mer eller mindre detaljerad regional nivå i USA. [Read more…]