När rika barn möter fattiga

Att människor från olika grupper och samhällsklasser umgås kan öka förståelsen för andras villkor. Sådan förståelse kan i bästa fall bidra till ett mer tolerant och kanske generösare samhällsklimat. Eftersom barn sannolikt är mer påverkbara än vuxna är detta en anledning till att socialt blandade skolor ofta ses som ett mål i sig. Att blandade skolor har sådana positiva effekter är dock inte självklart; en möjlighet är att dylika erfarenheter inte påverkar oss alls, en annan att man faktiskt lär sig tycka illa om den andra gruppen genom att umgås med den. Eftersom skolors elevsammansättning inte är slumpartad är frågan hur den påverkar attityder och beteenden svårbesvarad, men på ett seminarium häromveckan gjorde Gautam Rao ett seriöst försök.
[Read more…]

Är absolut bättre alltid bättre?

En frustrerande stor del av diskussionen om utveckling och inkomstskillnader bottnar i debatten om det är relativa eller absoluta förändringar som är viktigast. Vissa väljer att fokusera på att skillnaderna ökat, andra på att alla (grupper) trots allt fått det bättre. Oförmågan (eller möjligen oviljan) att se att man pratar om olika saker gör att många potentiellt viktiga diskussioner aldrig leder någon vart. [Read more…]

Smartare svenska män vill ha mindre omfördelning

I uppsatsen ”Cognitive Ability and the Demand for Redistribution” som publicerades i fredags undersöker jag, tillsammans med David Seim om det finns ett samband mellan människors intellligens och deras åsikter om omfördelning av ekonomiska resuser. Vi använder svenska data och studerar enbart män (eftersom vi använder oss av mönstrings-data för kognitiv kapacitet). Bland svenska män finner vi att de som har högre kognitiv kapacitet vill ha mindre omfördelning än andra.

En stor mängd forskning har visat att människor som har högre kognitiv kapacitet oftare blir ledare (såväl i politiken som i näringslivet). Dessutom är de som är intelligentare mer benägna att rösta i allmänna val. Det innebär att de med högre kognitiv kapacitet kan förväntas ha ett större inflytande över vilken politik som förs i ett land. Om det finns systematiska skillnader mellan vilka åsikter människor med högre och lägre kognitiv kapacitet har kan det leda till att den förda politiken ser annorlunda ut än om människor med högre och lägre kognitiv kapacitet hade varit representerade på samma sätt. [Read more…]

Vem reagerar på information om relativ inkomst?

Förra veckan skrev jag om min, David Seims och Mounir Karadjas studie ”Richer (and Holier) Than Thou?” som visar att en majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra svenskar, än vad de faktiskt är. När vi informerade de som svarat på vår enkät om deras verkliga position rörde de sig åt höger i sina politiska åsikter. I detta inlägg diskuteras studien vidare och vi tittar på vilka grupper som särskilt påverkades av informationen (för ytterligare detaljer om studien, se förra veckans inlägg). [Read more…]

Svenskarna tror att de är fattigare (jämfört med andra) än vad de faktiskt är

Idag publicerar jag, tillsammans med Mounir Karadja och David Seim en ny studie som working paper på Institutet för Näringslivsforskning idag. Där finner vi att en övervägande majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra, än vad de faktiskt är. När de informeras om detta ändras deras politiska åsikter åt höger. [Read more…]

Dyrköpt ekonomisk politik

Margaret Thatcher hade kanske tagit lite väl starkt intryck av grundläggande läroböcker i nationalekonomi när hon 1990 ersatte den kommunala fastighetsskatten med en kommunal klumpsummeskatt.  Reformen blev synnerligen impopulär och många vägrade helt enkelt att betala skatten. I en färsk uppsats skriven av min kollega Torsten Persson (tillsammans med Tim Besley och Anders Jensen vid LSE) visas att Thatchers klumpsummeskatt även tycks ha underminerat skattemoralen långt efter att den avskaffades 1992. Diagrammet nedan visar andelen som skattefuskar för de kommuner där många smet från klumpsummeskatten (röda linjen) respektive där få gjorde det (blå linjen) under perioden 1990-1992. Där klumpsummeskatten ledde till mycket skattefusk 1990-1992 fortsatte skattefuskandet att vara på en högre nivå många år efter avskaffandet. [Read more…]

Att rösta gör dig mer samarbetsvillig

I förra valet till Europaparlamentet deltog 45,5 procent av de röstberättigade svenskarna. Det var en uppgång jämfört med ungefär fem procentenheter jämfört med de tre tidigare EP-valen, men valdeltagande var fortfarande betydligt lägre än vad som brukar vara fallet i riksdagsvalen (2010 var valdeltagandet 85 procent). Nu slår svenska politiker på stora trumman inför EP-valet om drygt två veckor för att få upp valdeltagandet (har de månne läst mitt tidigare Ekonomistas-inlägg om detta?!). Men med största sannolikhet kommer soffliggarna fortfarande att vara många. Tillhör du dem som tvekar om det är värt att bege sig till valurnan? En experimentstudie kan ge extra motivation. [Read more…]

Planera din valdag – och öka sannolikheten för att du faktiskt röstar

Politiska kampanjer i USA lägger ofta minst lika mycket fokus på att överhuvudtaget få folk att rösta, som att tala om för dem vem de ska rösta på. Det är måhända inte så konstigt med tanke på att USA har ett betydligt lägre valdeltagande än många andra länder i västvärlden. Fokuset på valdeltagande finns också i amerikansk beteendevetenskaplig forskning – och kanske finns det en del att lära också för svenska politiker? [Read more…]

På tal om nya ord för redan existerande politik

I onsdags diskuterade Robert här på Ekonomistas det faktum att politiker har en förkärlek för att sätta nya namn på redan existerande politik. Han menade att detta är en irriterande ovana och att våra folkvalda borde inse att om politiska åtgärder inte fungerar under ett namn (t.ex. AMS-jobb eller FAS-3 jobb) så kommer de inte att fungera bättre bara för att de blir omdöpa (till t.ex. nystartsjobb eller extratjänster). Jag håller med Robert om att alla dessa nya namn är irriterande. Men kanske fyller de faktiskt en funktion? [Read more…]

Kvinnor gissar för lite

Samtidigt som debatten om könskvotering till bolagsstyrelser blomstrar funderas det i de akademiska kretsarna på varför kvinnor inte, i samma utsträckning som män, kommer ifråga för prestigefyllda poster. Hypoteserna är naturligtvis många. Under min tid som förtroendevald kommunpolitiker slogs jag dock ofta av en sak: att kvinnorna i mötesrummet visserligen inte var lika tysta som Paulus i första korinthierbrevet kanske hade önskat men att de väntade betydligt längre än män med att yttra sig. Jag fick intrycket att kvinnor behövde känna sig mer säkra på sin sak innan de öpnnade munnen. [Read more…]