Idag presenterar socialdemokraternas forskningskommission om arbetslöshet sin slutrapport. Utöver undertecknad har Eva ”Ekonomistas-Eva” Mörk, Bertil Holmlund och Mårten Palme varit med i kommissionen. På dagens DN Debatt sammanfattar vi de tio viktigaste slutsatserna från rapporten. Vi föreslår bland annat satsningar på utbildning i form av ett nytt kunskapslyft och en ungdomsgaranti, att finanspolitiska rådet utvidgas till att även utvärdera penningpolitiken, höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, lägre arbetsgivaravgift för fast anställda och en genomgripande reform av bostadsmarknaden. Hela rapporten finns (från och med 15:00 idag) att läsa på forskningskommissionen.se. Där kan man även hitta läsvärda underlagsrapporter om arbetsmarknaden i Sverige jämfört med länder i närområdet, utrikes födda och varför Österrike har så låg arbetslöshet. [Read more…]
Höger-stöd för medborgarlön
Medborgarlön, eller basinkomst, är en inkomst som staten betalar ut till alla medborgare i ett land utan krav på motprestation. Tanken är att medborgarlönen ska vara tillräckligt hög för att en person ska kunna leva på den utan att behöva andra inkomster. Konceptet är omdebatterat men enbart teoretiskt eftersom det inte finns något land som tillämpar basinkomst fullt ut. I Sverige driver inget parti frågan om medborgarlön, men sympatisörer finns främst i vänsterpartiet och miljöpartiet (de senare hade införandet av medborgarlön som en punkt i sitt partiprogram fram tills förra året). Men i andra länder finns stöd för idén om medborgarlön också från högerkanten. [Read more…]
Jens Spendrup och tillväxten
I dagarna har Jens Spendrups kategoriska uttalanden om feminism, brist på kompetenta kvinnor och kvotering i Ekots lördagsintervju skapat mycket diskussion och irritation. Det handlar dels om det olyckliga signalvärdet men också om det tveksamma i vissa påståenden som till exempel att allt löser sig bara man ger det tid. Kvinnor har till exempel varit i majoritet bland högskoleutbildade sedan slutet av 1970-talet och trots att det sedan länge finns en pool av mycket kompetenta kvinnor så tycks de försvinna i de processer som ska ta fram ledningspersoner. [Read more…]
Arbetslösheten och penningpolitiken – uppdatering för helåret 2013
Hur mycket högre är arbetslösheten på grund av Riksbankens penningpolitik de senaste åren? Detta är en kontroversiell fråga, som Riksbanken gärna undviker. Tidigare har jag redovisat en beräkning av hur mycket högre arbetslösheten har blivit fram till början av 2013, jämfört med om styrräntan hade hållits oförändrad på 0,25 procent sedan juni/juli 2010. Min beräkning har kritiserats med oklara argument i ett tal av Per Jansson (till exempel att en låg ränta inte skulle varit ”realistisk”), en kritik som bemötts i ett inlägg av mig. Nu har jag uppdaterat beräkningen så att den inkluderar helåret 2013. Årsgenomsnittet för arbetslösheten 2013 har av allt att döma blivit ungefär 1,2 procentenheter högre, motsvarande 60 000 fler arbetslösa, jämfört med vad det hade blivit med en ränta på 0,25 procent sedan sommaren 2010. Med en sådan låg ränta hade inflationen blivit högre och legat mycket nära målet, medan skuldkvoten av allt att döma hade blivit några procentenheter lägre, inte högre. [Read more…]
Hur handskas Riksbanken med fakta?
Riksbanken menar ju att hushållens skulder medför risker och att detta motiverar en stram penningpolitik med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet. Ett representativt påstående om varför hushållens skulder medför risker finns i ett tal nyligen av direktionsledamoten Kerstin af Jochnick (sid. 2):
Att hög skuldsättning i hushållssektorn kan skapa problem kunde vi se under den senaste finansiella krisen i de länder som drabbades av fall i bostadspriserna. När värdet på bostäderna minskar börjar hushållen nämligen spara mer. När sparandet ökat har konsumtionen minskat och därmed har efterfrågan i ekonomin sjunkit. I förlängningen har detta lett till minskad produktion och högre arbetslöshet. En sådan utveckling vill vi inte se i Sverige.
Men är det verkligen sant att högre skulder medförde ett större fall i konsumtionen och en större ökning av arbetslösheten i de länder där bostadspriserna föll under den senaste krisen? Stämmer påståendet med fakta? (Uppdaterat 2014-10-04.) [Read more…]
Lönegapet mellan kvinnor och män – ett sista kapitel?
Att kvinnor fortfarande har lägre löner än män även om de har samma arbete är ett ämne som ofta återkommer i samhällsdebatten (senast i DN i måndags, signerat Gudryn Schyman (Fi) och Per Bolund (mp). Men löneskillnaden har stadigt minskat i takt med att kvinnor blivit alltmer produktiva, välutbildade och välrepresenterade också i höglöneyrken. Harvardekonomen Claudia Goldin hävdar i en ny uppsats att bara en sak återstår att göra för att gapet ska stängas. [Read more…]
Har den sänkta restaurangmomsen ökat sysselsättningen?
Igår (2/12-2013) presenterade Konjunkturinstitutet rapporten Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms där man visade att den sänkta krogmomsen kan ha skapat upp till 4000 nya jobb inom restaurangnäringen. Men medan rapportens analys är välgjord vilar den på osäkra data och kortsiktiga utfall. Frågan är om man i slutändan kan dra någon skarp slutsats gällande momssänkningens effekter.
[Read more…]
Föräldrapengen tar från de fattiga och ger till de rika
Betald föräldraledighet kan motiveras på många sätt: barnen kan få mer tid med sina föräldrar vilket kan vara dem till gagn; kvinnors förankring på arbetsmarknaden kan stärkas när det blir billigare att kombinera föräldraskap med arbete; barnafödandet kan öka. Föräldrapengen är dock inte gratis och den påverkar även inkomstfördelningen. I en ambitiös studie (gratisversion) går de norska forskarna Katrin Loken, Magne Mogstad och Kjell Salvanes tillsammans med amerikanen Gordon Dahl systematiskt igenom effekterna av den allt generösare norska föräldrapengen. Resultaten är både intressanta och provokativa. [Read more…]
Medlingsinstitutet bäst på statistik om löneskillnader mellan kvinnor och män
På gårdagens DN-debatt utpekas Medlingsinstitutet som ansvarigt för att lönegapet mellan män och kvinnor inte minskar. Det framgår inte direkt vad Medlingsinstitutet kan eller bör göra för att minska lönegapet eller på vilket sätt de inom ramen för sitt uppdrag kan sägas vara ”ansvariga” för detta. Däremot framgår det att det ”gör skillnad vad en myndighet som Medlingsinstitutet väljer att säga och agera utifrån”. Vidare konstateras att ”utvecklingen mot jämställda löner har stagnerat trots att kvinnor numera till och med har högre utbildningsnivå än män och (med hänvisning till KI’s lönebildningsrapport för 2013) ”att den könsuppdelade arbetsmarknaden, det vill säga att män och kvinnor är ojämnt fördelade mellan yrken och sektorer, är en viktig förklaring till den uppmätta löneskillnaden.” Det stämmer. Men det är samtidigt ironiskt i sammanhanget att den mest innovativa statistika analysen av dessa frågor kommer just ifrån Medlingsinstitutet.
Fokus på prestation snarare än fördomar
Hur kan anställningsbeslut fattas utan att förutfattade meningar om personer, baserat på till exempel deras kön, spelar in? Hur ser man till att besluten baseras på faktisk prestation snarare än på fördomar? Ett sätt är självklart att att avkoda ansökningar, dvs inte ge information om kön (om forskning kring detta har Ekonomistas skrivit tidigare). Men ofta är det inte möjligt eller ens önskvärt. Iris Bohnet, Alexandra van Geen och Max Bazerman har testat en liten men kraftfull intervention som verkar göra susen även om information om kön inte kan döljas: utvärdering av kandidater i grupp istället för enskilt. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer