Ökar RUT arbetsutbudet?

En av de centrala frågorna som ställdes efter mitt inlägg som lyfte fram likheterna mellan dagissubventioner och avdraget för hushållsnära tjänster var huruvida RUT-avdraget verkligen ökar arbetsutbudet. Det korta svaret är att vi inte vet; avdraget har ännu inte utvärderats systematiskt. Att det skulle kunna ha positiva effekter visas dock i en studie av Patricia Cortes från Chicago.

I studien, som jag nämnt på bloggen tidigare, finner Cortes att arbetsutbudet bland högutbildade kvinnor i USA ökade när invandringen av lågutbildade människor ökade. Mycket tyder på att detta berodde på ökad tillgång till billig hushållsnära arbetskraft. De högutbildade kvinnorna ökade nämligen både sin arbetstid och sina utgifter för hushållsnära tjänster.

Det är självfallet inte säkert att effekterna är de samma i Sverige, men omöjligt är det inte. Just i denna grupp kvinnor arbetar nämligen de flesta och utbudsökningen skedde främst genom att kvinnorna gick upp i arbetstid. Tekniskt uttryckt var det alltså på den intensiva snarare än den extensiva marginalen som utbudet ökade. Eftersom barnomsorgen i Sverige är väl utbyggd jämfört med USA och RUT knappast lär påverka beslutet att arbeta eller inte gör detta att resultatet kan ha relevans för den svenska diskussionen.

En annan aspekt är att ett ökat arbetsutbud bland gruppen högutbildade, och förhållandevis högavlönade, kvinnor uppenbarligen ökar inkomstskillnaderna mellan olika familjer. Det som är bra för jämställdheten kan alltså vara dåligt för jämlikheten. Är det kanske därför RUT-avdraget väcker så heta känslor?

Comments

  1. Angående jämlikhetseffekten: jag tror också inkomstskillnaderna kan öka av den andledning Jonas nämner, dvs att L{HS} går upp för högutbildade så att deras inkomst = w*L{HS} stiger relativt sett.

    Men en motverkande effekt av samma utbudsökning är om höginkomsttagarnas löner w{HS} sjunker.

    Intressant nog kan den ökande efterfrågan på lågavlönades (hushålls-)arbetares göra att deras löner w{LS} ökar som en följd av RUT.

    Med andra ord kan RUT alltså leda/ha lett till minskade löneskillnader mellan hög- och lågutbildade, alltså en ökad jämlikhet.

    Att sedan de högutbildades inkomst ökar i netto om de går från 40- till 50-timmars arbetsveckor kan väl knappast vara en jämlikhetsdimension som (förnuftiga) politiker bör oroa sig över?

  2. Stefan Kortén says:

    Att det är på den intensiva marginalen som en eventuell arbetskraftutbudseffekt manifesterar sig kan man nog räkna med, eftersom dagissubventionen redan finns. När maxtaxan på dagis genomfördes däremot, med allt vad det kom att innebära i termer av marginaleffekter, så kom man i en undersökning fram till att detta inte fick någon effekt på arbetskraftsutbudet (IFAU, 2006:2, Eva Mörk m.fl.). Detta är givetvis inte någon vidare bra jämförelse, den ligger väl ungefär i paritet med den som nämns i inlägget, men som sades så finns det inte så mycket att gå på ännu så länge och kan ju vara intressant att tänka på i debatten.

  3. Christoffer Rydland says:

    JV är nog inne på rätt spår. Det är väl ganska troligt att RUT-debatten är ett uttryck för att kvinnliga frågor väger tyngre än klassfrågor i modern politik, dvs att de intressena är starkare. Och som alltid lär de hitta någon form av legitimitet, gärna i form av vetenskapliga belägg.

  4. Stefan: Att Mörk mfl inte finner några effekter på arbetsutbud av maxtaxan är inte särskilt informativt i detta sammanhang. Maxtaxan skapade ju en stark inkomsteffekt – särskilt uttalad för dem som redan hade barnen inskrivna på heltid – vilket tenderar att minska arbetsutbudet. Även om maxtaxan lanserades som en utbudspolitisk reform var det mao inte alls teoretiskt självklart att den skulle öka arbetsutbudet. Vad gäller RUT förekommer dylika inkomsteffekter bland dem som tidigare köpte hushållsnära tjänster vitt, vilket dock är en ganska liten grupp.

    Daniel har naturligtvis rätt i att man måste ta hänsyn till effekterna på lönenivåerna när man uttalar sig om hela effekterna på inkomstfördelningen. Totaleffekten beror på både utbuds- och efterfrågeelasticiteterna i olika delar av inkomstfördelningen. Rent intuitivt tycker jag dock inte det verkar så troligt att RUT får särskilt stora effekter på lönerna men man kan ju aldrig veta.

  5. @ Daniel,

    om jag inte tänker fel påverkar en inkomstökning i höglönegrupper priset på hus, bil, skor och annat jag kan tänkas vara intresserad av. Även om det beror på att de högavlönade är flitiga. Varför skulle inte dem jag väljer bry sig om det?

Trackbacks

  1. […] om RUT-avdraget hade det nog också blivit också om jag haft mer […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s