Marknadens senaste bedömning av eurons framtid

Trots att Europas ledare gör sitt bästa för att mota den pågående Eurokrisen, är det ytterst ovisst om de kommer att lyckas. Kommer de sydeuropeiska länderna att ställa in betalningarna på sina statslån? Kommer något eller några av dem rentav att lämna eurosamarbetet? Här presenteras hur marknaden just idag bedömer risken för dessa saker.

Som Ekonomistas tidigare skrivit om finns det särskilda s k prognosmarknader där allmänheten kan köpa och sälja speciella värdepapper vilkas värde beror på givna utfall. Exempelvis finns en “aktie” på prognosmarknaden Intrade som blir värdefull ifall något land lämnar eurosamarbetet senast vid midnatt den 31 december 2012, och värdelös om så inte sker. Utifrån dagspriser på en sådan euroriskaktie kan man beräkna handlarnas aktuella bedömning av just risken för detta i realtid.

Bilden nedan visar att bedömarna just nu anser att det är 39 procents risk för att något land lämnar euron detta år. På samma marknad finns även en handel risken att något land lämnar eurosamarbetet 2013 respektive 2014. Aktuella sannolikheter för att så sker är 55% och 65%, dvs att sannolikheten för att något land lämnar euron växer hela tiden.

 

Enligt Intrade-marknaden för eurorelaterade händelser handlas även aktier i risken för att euroländer ställer in betalningarna på sina statsobligationer före 31 december 2012. Dagsaktuell notering är som följer:

  • Grekland: 39% konkursrisk
  • Spanien: 22% konkursrisk
  • Portugal: 19,9% konkursrisk
  • Italien: 10,5% konkursrisk
  • Irland: 8,8% konkursrisk

Slutsatsen av det ovanstående är att Europa står inför betydande svårigheter. I alla fall om man ska tro prognosmarknader, kanske bör tilläggas.

Comments

  1. Jag tror det finns tre saker att följa:

    1. Arbetslöshet – 11 % – riktigt illa, uteblivna intäkter till statskassan
    2. Lönernas konkurrenskraft (intern devalvering) – lönetröghet gör anpassning väldigt svår (jmf. Island och Irland)
    3. Stimulanser/åtstramningar i andra länder – Mot vem kan man devalvera? Kommer Tyskland strama åt?

  2. Mats Persson says:

    Beträffande konkursrisken finns den faktiskt noterad på en traditionell marknad, nämligen marknaden för statsobligationer. Om räntan på grekiska statsobligationer är högre än räntan på tyska betyder detta att marknaden åsätter de grekiska obligationerna en viss konkursrisk.
    Nu är det ju ett problem att definiera vad man menar med ”konkurs”. Att slå vad om huruvida Grekland lämnar eurosamarbetet eller inte är enkelt: det handlar om ett binärt beslut: Antingen stannar man kvar inom samarbetet eller också lämnar man det. Men konkurs är mycket mer mångdimensionellt.
    Den förändring i villkoren på utelöpande grekiska statsobligationer som skedde i mars – var det en konkurs? Då gick innehavarna av sådana obligationer ”frivilligt” med på att obligationernas löptid förlängdes, och att räntan på dem sänktes. Rent ekonomiskt är det ju en konkurs, men juridiskt sett var det en frivillig överenskommelse. Räntan på statsobligationer speglar alla sådana, frivilliga och ofrivilliga, förändringar av lånevillkoren. Men när det gäller ren vadslagning måste man ju ha ett utfall som entydigt visar vem som har vunnit valet.
    Därför skulle jag nog akta mig för att slå vad om huruvida det blir konkurs eller inte; det kan resultera i många och långa juridiska processer om vem som vunnit vadet, d.v.s. vad man menar med ”konkurs”. Att slå vad om huruvida Grekland stannar kvar i eurosamarbetet verkar enklare (rent kontraktsmässigt, oavsett vad man tror om själva sakfrågan).

  3. Fjupp says:

    Vad egentligen skillnaden på detta och att satsa pengar på motsvarande vad på en spelsite?

    • Micke says:

      Det beror på vilken spelsite du jämför med, men den stora skillnaden är att du här kan handla ur dig kontraktet när som helst. På en vanlig spelsite blir du sittande med kontraktet tills dess att det löper ut.

      Du kan dessutom ta valfri sida på kontraktet. I detta fall spelar det mindre roll för de flesta spelsiter som erbjuder detta spel har säkert både spelet ”något land lämnar” och ”inget land lämnar”. men för spel med flera utgångar gör det skillnad. De flesta spelsiter erbjuder (väl?) inte spel på t.e.x ”Elfsborg vinner inte Allsvenskan i år”.

      Intrade har handel med ett tekniskt regelverk som motsvarar en vanlig börs, även om kontrakten som sådana typiskt associeras med spelmarknaden och inte med ”vanliga” börser.

  4. e.lind says:

    Ett annat problem är att vi har att göra med genuin osäkerhet.

    Det är svårt att kalkylera vad de oförutsedda konsekvenserna är av att länder lämnar eurosamarbetet. Det lämnar fältet fritt för ryktesspridning och flockmentalitet.

    Det är också svårt att veta om det finns en väg mot stabilitet givet eurons konstruktion och vilka som är medlemmar.

    Vi får se om euron är en ny guldmynt som många lämnar eller
    om den politiska förmågan finns att skapa institutioner som etablerar stabilitet.

  5. e.lind says:

    Vi får se om euron är en ny guldmyntfot…

    skulle det stå.

  6. Micke says:

    En petimeterkommentar, men varför kallar du instrumentet för en ”aktie”? Det är det väl inte? Kontrakten är väl terminer, eller mer specifikt binära forwards?

  7. Markus Larsson says:

    Angående risken att något land lämnar euron, så handlar det förmodligen om att något land lämnar samarbetet innan 31:a december det givna året, men inte nödvändigtvis efter 1:a januari samma år. Om något land lämnar euron i år, så faller alltså alla tre vaden ut.

    Sannolikheten att något land lämnar euron 2013 eller 2014 är i så fall lägre än att de lämnar i år. Och detta trots att halva året redan har passerat.

    Med reservation för att min intuitiva tolkning av reglerna är felaktig.

    • kapten haddock says:

      Jo, oddsen ser inte rätt ut. I skrivande stund anger Intrade sannolikheten för att något land lämnar Euron under 2012 till 40%, men att motsvarande skulle hända under 2013 är bara 58%. Så frågar man så här:

      ”Anta att Grekland (och de andra länderna med problem) stannar kvar i Euron under 2012, vad är sannolikheten att något land lämnar Euron under 2013?”

      så är intrades svar 30%. I mina ögon ser det på tok för lågt ut. Tror man att om eurosamarbetet håller året ut är utsikterna betydligt starkare än idag?

      (Motsvarande fråga om ett utträde under 2014 ger en ännu lägre sannolikhet.)

      • Micke says:

        Om priset nu är fel innebär det ju gratispengar till dig. Ta för dig!

        Skämt åsido: en alternativ tolkning är att om Grekland klarar av att stanna i samarbetet under hela året så beror det på att någonting positivt har hänt. Detta positiva, vad det nu månde vara, gör att sannolikheten att de lämnar under 2013 sjunker.

        Jag finner inte det priset alldeles uppenbart fel.

      • kapten haddock says:

        Micke: ”Om priset nu är fel innebär det ju gratispengar till dig. Ta för dig!”

        Inte helt lätt. Jag vet inte om oddsen för utträde 2012 är för höga eller om oddsen för 2013 är för låga, det jag känner mig säker på är att skillnaden är för liten. Om man kunde göra en blankning på 2012 och satsa på ett utträde 2013…

        Jo, jag nämnde ju den andra möjligheten, det som du kallar den alternativa tolkningen. Men vilka skäl har vi att tro på att det blir en upplösning under 2012 (som inte för med sig ett grekiskt utträde?). Om det finns en sådan möjlighet, hur kommer det sig att man inte redan använt sig av den?

      • Micke says:

        Poängen med Intrade är ju att det är terminer man handlar mot varandra. Du kan alltså sälja ”någon lämnar 2012” och köpa ”någon lämnar 2013” och kamma hem dina pengar.

        Minus avgifter, cost of carry, spreaden etc, men ändå…

  8. niclasvirin says:

    Ingen petimäterkommentar, Micke. Det är ett derivat, inte en aktie eller aktieliknande instrument (men en option, inte en forward, väl?). Ett derivat är en vadslagning om vad som helst inom en tidsperiod. En aktiekurs må vara det vanligaste, men vadet kan avse vad som helst; varför inte eurons framtid? En derivataffär är egentligen en affärstransaktion och borde beskattas som inkomst av näringsverksamhet, inte som kapitalvinst. Att derivat används för att säkerställa aktieplaceringar är inget skäl att beskatta dem som aktier. Derivaten representerar inget kapital. Derivatmarknadens bruttovärden må vara gigantiska. Nettovärdet är plus minus noll. Den ena partens vinst är exakt lika stor som den andra partens förlust.

    • Micke says:

      En option är en rättighet men inte en skyldighet att vid ett senare tillfälle genomföra en affär. Så är inte Intrades kontrakt konstruerade, tror jag. Istället faller de ut till 0 om eventet inte inträffat och till 1 om det inträffat, med en skyldighet för både köpare och säljare att på slutdatumet lösa sina positioner.

      Det är därmed en termin, och dessa finns av två varianter: forwards och futures. Skillnaden är huvudsakligen att en future har daglig settlement mot marknadspriset, men forwarden har inte det. (Det här är en av de fall då wikipedia ger direkt dålig information, och istället pratar om huruvida kontrakten handlas på en börs eller inte, vilket inte alls har med saken att göra.)

      Om jag minns rätt så har Intrade inte daglig settlement utan bara en slutavräkning, och då är det alltså en forward.

      Men om någon orkar läsa deras detaljerade kontraktspecifikationer och kan ge definitivt besked vore det förstås värdefullt.

  9. @ Mats: Mats, det stämmer givetvis att skillnaden (spreaden) mellan t ex Greklands och Tysklands statslån i hög grad återspeglar konkursrisken, och att detta är det traditionella sättet att studera länders konkursrisk (jag har rentav skrivit några uppsatser om just detta). Jag fick bara inte med denna utvikning i inlägget.

    @ Micke: Du har rätt: Givetvis är det inte fråga om aktier, utan om kontrakt (vilket jag kallade det i tidigare inlägg om denna marknad). Kontrakten ger ingen rätt till något kassaflöde, rösträtt eller så.

    Men du har även rätt i att det är en oviktig aspekt i just detta inlägg; poängen var ju att prata om hur denna marknad i realtid återspeglar allmänhetens syn på samtida/framtida händelser, och inte vilket ord man ska ge de kontrakt som handlas.

  10. Rådmansson says:

    ”Marknadens bedömning”. Vem är Marknaden. Man talar om Marknaden som om det vore en person. Det fanna en gud i Rom som hette Marknaden (Mercurius – kommersens och tjuvarnas gud). Genom att tala om abstrakta företeelser och kinstruktioner som om det handlade om aktörer, förvirra vi allt mer en diskussion som kräver klarhet och sund förnuft för att hantera den. Sluta att tala om Marknaden och dylika gudar.

    • Micke says:

      Jag kan aldrig avgöra om det här är ren trollning eller om Aftonbladet m.fl. menar allvar när de framför denna åsikt.

      Man talar inte om marknaden som om det vore en person. Man talar om marknaden som om den vore summan av sentimentet av de personer som agerar på marknaden. Och, tänka sig, det är precis vad marknaden är!

    • Krille says:

      Inte konstigare att tala om att temperaturen går upp eller ned (som om det vore en person…) trots att det egentligen handlar om den genomsnittliga rörelsen hos en himla massa atomer.

      • Rådmansson says:

        Ni verkar vara helt bakom ljuset. Abstrakta substantiv är personifieringar. Man skapade olympen och vallhal genom att höja vissa fenomen och erfarenheter till ett substantiv i bestämd form singularis som blev gud. För några år sedan ”gick räntan upp 500 %”. Det var ett bra sätt att undvika tala om att det var Denis som hade höjt räntan. Fru Ränta finns inte och kan inte gå upp i någon trappa. Jag försöker bara göra er uppmärksamma om vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Men ni verkar vara helt ointresserade och kan inte fatta. Lycka till.
        Hoppiindianerna sade inte t ex ”En man spriger” utan ”En springande mannar”. Det är också viktigt att reflektera varför substantiv görs viktigare än verb. Ty när jag påstår att jag ”ser” ett bord framför mig, ljuger jag. Jag har aldrig sett ett bord. Jag har bara sett något som jag ”bordar med” dvs som jag uppfattar som ett bord. Först i samband med funktionen får tingen sin mening för oss. Lycka till med språket. För er tycks språket bestämma begreppen, när det borde vara tvärtom.

      • Rådmansson

        Med andra ord: språket styr tanken.

        http://www.svd.se/kultur/understrecket/hen-kulturer-ar-inte-mer-jamstallda_6927977.svd

        Eller så har du fel.

        Jag stör mig däremot på uttrycket centralbanken pumpade ut pengar. Eeh, nej. Det är inget pumpade. Det är nytryck av sedlar det handlar om.

      • Nu försvann den viktiga delen av citatet från artikeln I min erfarenhet sätter lekmän sin tillit till denna tes i betydligt högre grad än vad forskningen ger stöd för

  11. Rådmansson says:

    Ja, absolut! Språket styr tänkandet när det borde vara tvärtom. Och det värsta är att man har svårt att erkänna det, såsom du själv visar. Jag kämpar mot detta som borde ändras redan i skolan. Frågan har sysselsatt mig länge och här kan jag bara ta upp några spridda tankar. Det är inte lätt att se vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Exemplen som ”banken pumpade” är inget problem om man tänker på ”pumpa”, men hur kan ”banlken” gör detta eller något överhuvudtaget. Man kan inte tala utan att använda sig av tidigare ord genom metafor eller metonymi (det senare viktigare och mindre upptäcktbar än den förra) men på detta sätt luras vi av många fraser, politiska tal, reklam och dylikt.

  12. Rådmansson says:

    Visst har jag läst Jonatan Rullmans artikel och även Hans Karlgrens (som finns i anslutning till den). Jag noterar hans avvisande av Sapir/Whorfs-hypotesen, som han knappast läser som jag gör. Dessa artiklar handlar om pronomen HEN. Jag har också varit kritisk i dess användning av feministiska skäl. Ska man hänga upp sig på det, då får man revidera hela språket, som visserligen är dominerat av manligt perspektiv. När man säger att en tjänst är bemannad, så kanske borde man ibland säga ”bekvinnad”. Det är dumt attgå halvvägs. Ordet ”talesperson” står mig i halsen när samma personer vänder sig till ordföranden i riksdagen och säger ”Fru talman”. Det opersonliga pronomen ”man” ska då kombineras med ”kvinn”. Vi ska ändå vara tacksamma om att ordet ”människa” är femininum. Trots allt detta har jag fått användning för ”hen” i ett särskilt fall: när man inte vet vem man vänder sig till eller åberopar. Då gäller det att undvika säga ”den” eller tvingas säga ”han/hon”. Det är det enda sällsynta fallet jag kan tänka mig. Men allt detta han inte ett dugg att göra med vad jag åsyftade i mina tidigare kommentarer. Man kan inte prata utan att låta ordens glida och deras betydelse användas analogiskt i nya situationer. Detta är nödvändigt, men används ibland för att låta meningar bli tvetydiga, ofullständiga och tendentiösa, antingen medbetet eller omedvetet. Det enda jag hävdar är att man ska lyssna kritiskt och försiktigt, så att man inte köper ”grisen i säcken”. Om du inte förstår detta, så är det ditt problem. Jag har skrivit närmare om det i flera texter. En uppskattad text är ”Konsten att tala, konsten att säga”.

Trackbacks

  1. […] rätt bra nu, men samtidigt finns det stora orosmoln. Inte minst vad som kommer att hända med euron och andra valutor framöver. Man kan dock hoppas att marknaderna kommer att stabiliseras […]

  2. […] en namngiven kandidat blir nominerad (se tidigare Ekonomistasinlägg om dessa marknader t ex här, här  och här). Priset på instrumentet kan därför tolkas som en chans i procent att händelsen […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s