Rikard Forslid: ”Stoppa blankning i bankaktier”

Gästinlägg av Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

I en väl fungerande (eller effektiv) finansiell marknad återspeglar priset på en tillgång all tillgänglig information. De som köper en aktie anser att kursen är för låg i förhållande till det underliggande företagets värde, medan de som anser att kursen är för hög säljer aktien. Här finns emellertid en asymmetri. Vem som helst kan köpa en aktie, men hur skall man kunna sälja en aktie man inte har? Svaret är att man kan blanka i aktien. Det innebär att man mot ränta lånar aktier under en period. Dessa aktier kan sedan säljas, vilket lönar sig om kursen sjunker tillräckligt. Investeraren kan då, när han skall lämna tillbaka de lånade aktierna, köpa tillbaka dem till ett lägre pris vilket ger en vinst.

Utan blankning finns det en risk att tillgångspriserna blir artificiellt höga. Negativ information och analys kommer inte fullt ut att avspeglas i till exempel aktiekurserna. Detta är ett starkt argument för att tillåta blankning i aktiemarknaden. Trots de starka generella argumenten för blankning kommer jag här att hävda att blankningen i de svenska bankaktierna borde begränsas.
Bankernas affärsidé är att låna ut samma pengar många gånger. Pengarna jag lånade för att köpa ett hus transfereras till säljarens bankkonto, varpå banken kan låna ut pengarna en gång till. Banken lånar emellertid inte ut hela beloppet utan behåller alltid en del av varje insättning som reserv. Dessa reserver gör att bankerna har likviditet som kan användas när någon insättare vill ta ut sina pengar. Däremot har ingen bank reserver att klara av en situation då alla sparare och långivare vill ta ut sina pengar ur banken. Detta gäller alla banker – oavsett hur goda dess affärer är. Det finns alltså en viss inneboende skörhet i banksystemet, som är beroende av insättarnas eller långivarnas förtroende för systemet.

Ett aktuellt fall är blankningen i Swedbanks aktier, som leder till snabba kursfall. Kursfallen kan i och för sig vara motiverade av bankens affärer t.ex. i Baltikum, vilket i så fall innebär att blankningen är högst legitim. Men det skulle också kunna vara så att blankningen och de kraftiga kursfallen skapar en förtroendekris för banken som riskerar att fälla den, trots att dess affärsverksamhet i grunden är sund. Detta inser naturligtvis också de stora hedgefonder som spekulerar i en fallande aktiekurs. I det mycket nervösa läget på de globala finansmarknaderna för närvarande, har spekulanterna ett gyllene tillfälle att destabilisera banker eller andra finansinstitut genom blankning och negativ ryktesspridning. Blankarna har starka incitament till att sprida negativ information om bolagen de blankar i, samtidigt som just banker är helt beroende av långivarnas förtroende. Jag tycker inte att det verkar rimligt att Sverige skall ta risken att en eller flera av våra banker fälls av denna typ av spekulation. I nuvarande läge bör Sverige följa USA, Storbritannien och andra, och införa ett temporärt förbud mot blankning i bankaktier.

Comments

  1. Marcus Salomonsson says:

    Jag håller inte med. Om man inför blankningsförbud så fort det blir kris, så skapar man ett moral-hazard problem. Under nästa boom kommer folk räkna med att blankning förbjuds så fort det blir kris. Det skulle leda till att nästa boom blir ännu större än den förra. Som Peter Schiff säger: ”The boom is the problem, the bust is the solution”. Det finns många anledningar till att krisen i USA ser ut att bli allvarligare än i Sverige, men en bidragande orsak kanske är att vi har liberalare blankningsregler?

  2. Naturligtvis har du en viktig poäng Marcus. Ett blankningsförbud skulle ju på köpsidan motsvaras av ett köpförbud, vilket nog skulle vara svårt att få igenom. Att införa köptvång verkar dock vara möjligt (det var ju så svenska politiker hanterade krisen 1992 och så Bernanke och Paulson vill hantera den amerikanska krisen). Nu är det dock många principer som ställs på ända i en sådan här kris. Kanske kan ett blankningsförbund minska risken att vi som skattebetalare tvingas köpa upp några banker vi inte skulle vilja ha?

    En sak gör mig nyfiken: är verkligen de svenska reglerna för blankning liberalare än de amerikanska? På vilka sätt (frågan är inte retorisk)?

  3. Rikard Forslid says:

    Generellt sett är blankning naturligtvis bra, men den kritiska frågan är om inte spekulationen mot bankerna är ett exempel då blankningen kan bli självuppfyllande. Jag tror att det finns en risk att det kan bli fallet.

  4. Marcus Salomonsson says:

    Jonas: Den stora skillnaden är iofs ”the uptick rule” – och den avskaffades i juli 2007 – så jag borde kanske skrivit ”haft liberalare blankningsregler”. Den regeln instiftades 1938 och gick ut på att man i USA bara fick blanka i en uppåtgående marknad.

    Rikard: Som jag förstår ditt argument, så är det unikt för banker. Du hänvisar till risken för bank-runs och menar att den gör att bankerna är speciellt utsatta för blankningsräder. Jag tror att det är viktigt att inte låta vår strävan att undvika bank-runs komma i vägen för marknadens utsortering av osunda affärsmodeller. Om vi vill bekämpa bank-runs så finns det ju mindre trubbiga instrument att tillgå. T.ex. har vi ju insättningsgarantin och möjligheten att ge extra krediter i kristid.

  5. Calvin says:

    Äntligen ! En plats där vettiga argument kring blankning framförs. Efter att ha läst allt skräp på di.se och liknande forum hade jag börjat misströsta.

    I sak håller jag verkligen med Marcus. Vi har ju faktiskt skydd mot ”bank-runs” som inte i sig skapar en massa problem.

    När man förbjuder blankning så förstör man vettiga möjligheter att hedga positioner, distribuera risk (via derivat) etc. Dessutom uppstår falska uppgångar / ”minibubblor” då de som legat kort tvingas täcka sina positioner.

    När man förbjuder aktielån ställer man till med andra problem. Exempel 1: man tar bort ett effektivt sätt att lösa upp kedjor med leveransproblem. Exempel 2: man tar bort möjligheten att ställa aktier som säkerhet för cashlån.

  6. Det som de främst är ute efter i USA är så kallad ‘naked shorting’. För övrigt, man kan ta en negativ position trots att det råder ett temporärt blankningsförbud genom att handla eller ställa ut optioner, ett förbud stoppar dock konstruktion av syntetiska tillika.

  7. Andreas says:

    Vi svenskar är alltför fokuserade av aktiemarknaden. Problemet ligger inom upplåningen för Swedbanks del, vilket är något helt annat än riskkapital i form av aktier.

    1. Jag hävdar att det är problemen inom upplåningen som driver ner aktiekurserna och inte det omvända. För att det skall finnas en blankare måste det också finnas någon som lånar ut aktierna. Om aktieägarna tror att det är skadligt borde de inte låna ut sina aktier.

    2. Om man förbjuder blankning, skall man samtidigt förbjuda alla typer av kreditderivat? Om man tar ditt resonemang och tillämpar det på någon som köpt skydd med en CDS (Credit Default Swap), kan man säga att de tjänar på negativ information om företaget på samma sätt som någon som har blankat en aktie.

    Att förbjuda blankning vore totalt huvudlöst!

  8. Andreas says:

    Om man förbjuder blankning, skall man förbjuda alla typer av aktiederivat?

    Det går fortfarande att skapa terminr, cfd’s etc som ger samma effekt. Det blir bara en annan typ av handel. I london bedrivs mycket av handels i form a equity swaps och contract for difference. För att stoppa problemet (möjligheten att gå kort) måste alla typer av derivatpositioner förbjudas.

    Att förbjuda blankning vore totalt huvudlöst!

  9. Det är helt bizzart att sådant här förekommer tycker jag.
    tänk på vad som hände i finland

  10. Joakim says:

    Om man vill gå kort genom derivatpositioner så undrar jag då hur skribenterna här har tänkt sig att hitta någon som vill ta den motsatta positionen i dagens marknad? Särskilt om det skulle vara förbjudet att blanka?

  11. Calvin says:

    Intressanta fakta om den s.k. ”Emergency Order” som utfärdades i USA och förbjöd blankning i 19 finansaktier. Denna rapport säger samma sak som alla (?) tidigare som tittar på short selling, dvs att det är bra för marknaden, inte dåligt.

    Rapporten heter ”Short Selling Activity in Financial Stocks and the SEC July 15th Emergency Order” och går lätt att hitta via Google, t.ex. här:

    http://www.imd.ch/news/Report-from-IMD-Professor-Arturo-Bris-shows-market-quality-worsened-for-19-financial-stocks-under-SEC-Emergency-Order.cfm?bhcp=1

  12. Calvin says:

    ”man kan ta en negativ position trots att det råder ett temporärt blankningsförbud genom att handla eller ställa ut optioner”

    Problemet är att utfärdaren av optionen i sin tur vill hedga bort risken och då måste låna en aktie och sälja den = blankning. Det finns inget annat sätt.

    ”Det går fortfarande att skapa terminr, cfd’s etc som ger samma effekt. Det blir bara en annan typ av handel. I london bedrivs mycket av handels i form a equity swaps och contract for difference.”

    Samma här: utfärdaren av CFDn eller aktieswappen måste i sin tur hedga sig för att inte ha risk i sin bok och enda sättet är genom short selling.

  13. Rikard: jag vill inte ge mig in i diskussionen som sådan (dvs jag håller inte explicit med dig i dina förbudstankar) men är inte det faktum att flera andra länder inför förbud ett tungt argument för att även Sverige borde göra det? Annars kommer väl alla ge sig på just de Svenska bankerna.

    Å andra sidan, frågan är bara om det hjälper då det precis som en del nämner finns andra värdepapper (säljoptioner, credit default swaps, equity default swaps, etc.) som man kan köpa för att vinna på en konkurs/prisfall hos en viss bank.

  14. Svenne says:

    Hur skulle ett eventuellt blankningsförbud införas? Min bild är att det skulle kräva både en lagändring samt helt nya rutiner hos mäklarfirmorna som idag inte vet om en säljorder är en blankning eller inte. Kan man inte kontrollera efterlevnaden skall man inte införa regeln. Förhoppningsvis är vi ute ur krisen om ett halvår när en regel skulle kunna vara på plats.

    ”Reta mig om jag har fel!”

  15. Jag noterar att Christer Gardell nu sällat sig till de som vill tillfälligt förbjuda blankning (se Dagens Industri, idag). Han har sannolikt har en ytterst god förståelse för finansmarknaderna.

  16. Först: Hej Jonas och Daniel! Kul blogg det här med bra diskussioner.
    Vad gäller blankning så håller jag med ovanstående inlägg som försvarar blankning. Arturo Bris argumenterar mer om detta i WSJ, se http://online.wsj.com/article/SB122265283870284355.html
    Arturo är medförfattare och god vän till mig och är normalt sett ingen ”free-market-demagog”. Han har forskat mycket i detta ämne . Vad gäller Christer Gardell skulle jag först vilja veta hans positioner i bankaktier innan jag utvärderar hans uttalande. Att förbjuda blankning i perioder med generellt negativ information är ju i princip samma sak som att förbjuda köp av aktier i tider av positiv information för att förhindra uppbyggnaden av en bubbla. Tror inte Gardell skulle förespråka det.

  17. Hej Mattias, kul att höra av dig här. Mycket intressant artikel Arturo skrivit, dessutom baserad på snabbt framtagen empiri.

    För er som inte kommer år WSJ kan budskapet sammanfattas ungefär så här:

    1. Blankningarna är inte drivande bakom prisfallen.

    2. Förbudet har märkbara negativa effekter på effektiviteten på handeln: Likviditeten sjönk och bid-ask spreads ökade. Detta gör det svårare för markanden att värdera aktierna korrekt.

    3. Blankningen används för att positionera sig mot risker och volatiliteten ökar vid ett förbud.

    4. Att tillåta både optimister och pessimister att verka på lika villkor ökar förtroendet för hela det amerikanska marknadssystemet.

  18. von Mises (HHS alumni) says:

    Forbjuda blankning (en moraliskt legitim aktivitet) for att skydda fractional reserve banking (bedrageri)??

  19. Skulle vara intressant att ta del av hård fakta om kan bevisa följande påstående, väntar ivrigt.

    ”Utan blankning finns det en risk att tillgångspriserna blir artificiellt höga.”

  20. Mats Persson says:

    Intressant. Idag har Tyskland gjort just vad Rikard föreslår.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s