Möt populism med opportunism

Efter det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland blev det snabbt omöjligt för judiska akademiker att fortsätta sin forskar- och lärargärning vid tyska universitet. Detta gjorde att många lämnade Tyskland och sökte sig till universitet i framförallt USA. I en serie studier har Fabian Waldinger vid LSE visat de negativa följderna av detta för det tyska universitetsväsendet och de positiva konsekvenserna för forskning och innovationer i USA (gratisversioner finns på Waldingers hemsida). I och med Brexit och Trumps valseger öppnas nu möjligheter för länder som Sverige att utnyttja Storbritanniens och USA:s minskade akademiska attraktionskraft.

Tuffare visumregler, försämrade finansieringsmöjligheter och en ökad allmän skepsis mot invandrare gör sammantaget att USA och Storbritannien blir mindre attraktiva för lättrörliga studenter och forskare. Detsamma gäller självklart också för andra typer av kvalificerad arbetskraft. Genom att agera snabbt och smart kan Sverige dra nytta av detta genom att satsa på att locka hit dem som inte längre känner sig välkomna i den anglosaxiska världen. Exakt vad som bör göras är inte självklart men här kommer några idéer.

• Åtgärda visumproblemen för studenter. En snabb och effektiv visumhantering är viktig för att de mest attraktiva studenterna ska känna sig trygga med att de kan påbörja och slutföra sina studier utan krångel. Visum bör tilldeles efter förväntad studietid på det program som de antagits till och inte ett år i taget.
• Generösa stipendier till särskilt duktiga studenter och doktorander. Idag betalar studenter som inte kommer från EU kursavgifter men det vore en smal sak för staten att ge mycket generösa rabatter och stipendier till studenter som dokumenterat är särskilt lovande. Dessa “Swedish Merit Scholarships” bör riktas till områden som bedöms som särskilt strategiskt viktiga, till exempel STEM. Fokus för dessa stipendier bör vara inhemsk  kompetensförsörjning snarare än bistånd.
• Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer kan finansiera ett större antal post doc-tjänster och långvariga gästprofessurer att tillsättas i sann internationell konkurrens. Återigen bör dessa riktas mot områden som bedöms vara särskilt strategiskt viktiga och där Sverige redan idag är akademiskt starkt.
• Underlätta för arbetskraftsinvandring av kvalificerad arbetskraft. Sverige för idag en på pappret liberal politik för arbetskraftsinvandring. Att rektrytera kvalificerad arbetskraft verkar dock möta en hel del hinder. En snabb handläggning av ärendena är central och utvisningarna på grund av smärre formaliafel måste upphöra. Dessutom måste de som kommit hit för att studera lätt kunna gå från studier till arbete utan att behöva lämna landet.

Det finns säkert många fler bra sätt att göra Sverige till ett mer attraktivt land för studenter, forskare och högt kvalificerad arbetskraft och det är läge att agera snabbt, för det lär andra smarta länder göra. Den franske presidentkandidaten Macron har till exempel på franskklingande engelska välkomnat amerikanska forskare till Frankrike. ”Vi tror på vetenskap! Här har ni säker finansiering! Här är ni välkomna!”, har budskapet varit. Att möta populism med opportunism kan visa sig vara en framgångssaga.