Automatisering, jobbpolarisering och inkomstfördelning

Punkt 6 i en text av Douglas Coupland – A radical pessimist’s guide to the next 10 years – om hans syn på vår nära framtid lyder så här:

”The middle class is over. It’s not coming back. Remember travel agents? Remember how they just kind of vanished one day? That’s where all the other jobs that once made us middle-class are going – to that same, magical, class-killing, job-sucking wormhole into which travel-agency jobs vanished, never to return.”

Skrivet 2010 är detta ett för Coupland karakteristiskt observant konstaterande. Jobbtillväxten för uppgifter som för 20-30 år sedan klassades som medelinkomstjobb har varit markant svagare än för både låginkomstjobb och höginkomstjobb. Arbetsmarknaden har kort sagt polariserats. [Read more…]

Hur kan hanteringen av våra forskningsregister förbättras?

Många av de senaste årens nya forskningsrön och banbrytande upptäckter har tillkommit tack vare svenska registerdatabaser. En ny utvärdering från Vetenskapsrådet konstaterar att SCBs hantering av dessa registerdata är säker och tillfredsställande ur sekretessynpunkt. Men utvärderingen pekar ut ett antal punkter där hanteringen kan förbättras och i förlängningen möjliggöra ännu fler och bättre forskningsrön. [Read more…]

Vad säger Morningstars fondbetyg om framtida avkastning?

Finansanalysföretaget Morningstar betygsätter aktiefonder med avseende på deras historiska avkastning i ett stort antal länder, bland dem Sverige. De fonder som haft högst avkastning mätt över minst tre år  får betyget 5 stjärnor och de som haft lägst får 1 stjärna. Meningen med betygsättningen är att vägleda fondsparare. Fonder med många stjärnor antas i genomsnitt ge högre framtida avkastning än fonder med få stjärnor. [Read more…]

Skattefusket i Grekland

Att Grekland har problem med sin skatteuppbörd är välkänt. Däremot ligger det i sakens natur att det svårt att veta hur stora dessa problem egentligen är. Av en slump råkade jag stöta på en uppsats som undersöker frågan genom att jämföra kvoten mellan grekiska hushålls lånekostnader och deras rapporterade inkomst. Resultaten hade fått den svenska Riksbanken och Finansinspektionen att ordna krismöten om amorteringskrav och lånetak. I Grekland vore det emellertid bättre att ge sig på kvotens nämnare och försöka höja den officiellt rapporterade inkomsten. [Read more…]

Varning för signifikanta resultat!

Tidskriften Basic and Applied Social Psychology beslutade nyligen att förbjuda p-värden i publicerade artiklar. Det finns mycket att säga om denna ganska drastiska åtgärd (se t ex Olle Häggströms blogginlägg), men det står helt klart att det finns problem med att fokusera alltför mycket på p-värden. Särskilt problematiska är p-värden när den statistiska styrkan (power) är låg i kombination med publiceringsbias, d.v.s. att framförallt statistiskt signifikanta resultat publiceras (se tidigare inlägg om publiceringsbias). Om den statistiska styrkan är låg, kan låga p-värden i vissa fall snarare vara en garant för missvisande resultat än ett tecken på tillförlitlighet. [Read more…]

Hur påverkar oväntat låg inflation hushållens skulder och konsumtion?

Detta är ett gästinlägg av Mikael Nordin, Markus Peters och Roine Vestman. Inlägget är en sammanfattning av Mikaels och Markus kandidatuppsats i nationalekonomi som de skrev under hösten 2014 under Roines handledning.

Uppdatering 2015-03-04: Den tidigare versionen var behäftad med beräkningsfel (tillgänglig som PDF här). Omfördelningar orsakade av skillnaden mellan förväntad och faktisk realränta var felaktigt beräknade. I nedanstående text och diagram inkluderas därför endast omfördelningar orsakade av lägre automatisk real amortering än förväntat. De nya resultaten exkluderar därmed omfördelningar orsakade av avvikelser i realräntor, men dessa visar sig vara försumbara då deras storlek endast utgör några procent av storleken från omfördelningarna orsakade av lägre automatisk real amortering.

Lars E.O. Svensson har i flera tidigare inlägg (bland annat här och här) påpekat att lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder. Vi presenterar här en överslagsräkning över hur lägre inflation än förväntat leder till omfördelningar från låntagare till långivare. Vår slutsats är att omfördelningarna har varit stora under perioder då det varit en påtaglig avvikelse mellan faktisk och förväntad inflation, och att detta i sin tur kan ha haft negativ inverkan på hushållens konsumtion. [Read more…]

Vad kommer oljan att kosta?

De senaste åren har oljepriset åkt berg- och dalbana, se figur 1. Vad förklarar de stora svängningarna? Det enklaste svaret är naturligtvis förändringar i utbud och/eller efterfrågan. Men för att få så stora svängningar måste utbudet vara oelastiskt, dvs. en viss förändring i priset ger en liten förändring i utbjuden kvantitet och omvänt ger en viss förändring i kvantitet en stor förändring i priset. [Read more…]

Efter HSBC-skandalen: Hur mycket kapital har egentligen flytt Sverige?

Den senaste tidens avslöjanden om hur internationella storbanker (nu senast brittiska HSBC) hjälper rika västerlänningar att fly sina länders kapitalskatter har rönt stor uppmärksamhet världen över. Men hur omfattande är den förmodade kapitalflykten? Handlar det om stora förmögenheter som svenskarna fört ut ur Sverige eller är det småpotatis i jämförelse med vad som finns kvar i landet? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av hushållens gömda utlandskapital baserat på den senaste offentliga statistiken. Resultaten är högst osäkra eftersom utlandskapitalet är oerhört svårt att beräkna på grund av stora statistiska osäkerheter, men det verkar handla om betydande belopp. [Read more…]

Vaccin mot externaliteter

Mycket har skrivits om mässlingsutbrotten i USA under de senaste veckorna (Metro, Washington Post, NY Times, för att nämna  några). Men ytterligare några ord är värda att säga, ur det nationalekonomiska perspektivet. Frågan om vaccin och om huruvida föräldra bör låta sina barn vaccineras är nämligen ett i det närmaste perfekt exempel på det som i nationalekonomi kallas en negativ externalitet. Och frågan är om staten bör göra något åt det marknadsmisslyckande som då uppstår – och i så fall vad.

[Read more…]

Utan skatt, inget avdrag

Anledningen till att ränteutgifter är avdragsgilla är att kapitalinkomster beskattas. När dagens avdragsrätt infördes var skatten på kapitalinkomster 30 procent och genom att tillåta avdrag på 30 procent av räntekostnaderna skapades symmetri: den som betalar räntekostnader på 100 kronor för att göra en investering som ger 100 kronor i avkastning har inte tjänat några pengar och bör därför inte heller betala skatt på kapitalinkomsterna. Eftersom skatten på kapitalinkomster för privatpersoner gradvis har sänkts, finns det emellertid anledning fråga sig hur sammanhängande och logiskt dagens system för kapitalbeskattning egentligen är. [Read more…]