Faran med tidig skolstart

Som svar på frågan hur svenska elevers skolresultat ska förbättras finns i princip två svar: bättre kvalitet eller större kvantitet. I princip tycker nog de flesta att bättre kvalitet vore bättre, men för att åstadkomma detta finns ingen uppenbar spak att dra i. Det är därför inte underligt att ökad undervisningstid och tidigare skolstart också framförs som förslag. Frågan är dock om tidigare skolstart verkligen är en bra idé.
[Read more…]

Behovet av att inte förkasta hypoteser

Ett återkommande problem inom vetenskaplig forskning är att tendensen att alltid vilja finna starka resultat. En hypotes som ställs upp ska helst förkastas, för när så inte sker kan det vara tecken på att testet är felspecificerat och inte skarpt nog. Under alla omständigheter anses resultatet mindre intressant om hypotesen inte förkastas. Men som alla vet är verkligheten inte riktigt så spännande alla gånger. I tidskriften Journal of Articles in Support of the Null Hypothesis (JASNH) publiceras enbart artiklar som inte förkastar hypotesen, men som icke desto mindre kan innehålla viktiga lärdomar och vetenskapliga resultat. [Read more…]

Lärdomar från Projekt Metropolit

Nyligen sändes i Sveriges Radio P3-dokumentären Projekt Metropolit som handlar om hur ett sociologiskt forskningsprojekt på 1980-talet fick kritik för att kartlägga individer utan deras samtycke. Denna episod berör en rad viktiga frågeställningar om forskningens frihet, den personliga integriteten i dataåldern och myndigheternas hantering av våra administrativa registerdatabaser, och kan rekommenderas till såväl forskare och allmänhet med intresse för förutsättningarna för den svenska registerforskningen.  [Read more…]

Brasilien – framtidslandet

Inom loppet av några år har den Brasilianska ekonomin gått ifrån att spås en lysande framtid till kris. Vad är det som har hänt och vart är landet egentligen på väg? Anders Fredriksson, som är Post Doc på Universitetet i São Paulo, Brasilien och på Universitetet i Namur, Belgien ger i detta gästinlägg sin bild av utvecklingen och var Brasilien står. [Read more…]

Sergei Guriev ny chefsekonom på EBRD

I tisdags blev det officiellt att Sergei Guriev blir ny chefsekonom på European Bank of Reconstruction and Development, EBRD. Sergei lämnade under uppmärksammade former sin post som rektor för New Economic School i Moskva 2013 efter att under många år varit en av de viktigaste rösterna för ekonomiska och politiska reformer i Ryssland (se tidigare inlägg här). [Read more…]

Ojämlikheten i världens koldioxidutsläpp och vad man kan göra åt den

Om en månad hålls den stora klimatkonferensen i Paris och temperaturen stiger på alla fronter. Idag släpptes en rapport från Paris School of Economics (PSE) av ekonomerna Lucas Chancel och Thomas Piketty. Rapporten kartlägger fördelningen av världens koldioxidutsläpp under de senaste femton åren och ger även konkreta förslag på hur en global koldioxidskatt bör utformas för att finansiera fortsatt klimatarbete. [Read more…]

Flyktingarna, jobben och den ekonomiska politiken

Det här är ett gästinlägg av Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

På kort sikt är det ett överskuggande problem hur flyktingarna ska tas om hand och få tak över huvudet, men på lite längre sikt är frågan hur de ska komma i arbete. Om flyktingarna blir tillräckligt många kommer det att krävas strukturförändringar i näringslivet för att sysselsättningsgraden ska hållas uppe. Det blir då också viktigt att den ekonomiska politiken underlättar denna strukturförändring. [Read more…]

Låt ECB betala flyktingkrisen

Världsekonomin är i en besvärlig situation sen efter den stora krisen 2008. Tillväxten är svag samtidigt som både privat och offentlig sektor är djupt skuldsatta på de flesta håll. Att få igång tillväxten med hjälp av expansiv penningpolitik verkar inte riktigt fungera och samtidigt förefaller de låga räntorna ha den olyckliga bieffekten att blåsa upp tillgångspriserna. Inte minst är situationen besvärlig i eurozonen. [Read more…]

Har Angus Deatons forskning gjort avtryck i Sverige?

Nyligen kungjordes att ekonomipriset 2015 går till Angus Deaton för hans banbrytande forskning om konsumtion och välfärd. En intressant fråga är om Deatons forskning gjort något avtryck i Sverige. Priskommitténs vetenskapliga redogörelse innehåller ett antal referenser till verk av andra forskare än Deaton, dock inget om de svenska studier som gjorts. Det finns en del sådana studier gjorda, och detta inlägg redogör för några av dessa. [Read more…]

Vad forskar nationalekonomer om?

När jag 1998 läste mina första kurser i nationalekonomi var jag en obildad yngling som inte hade en aning om vad nationalekonomi var, förutom att nationalekonomer var ett gäng marknadsliberala ideologer förstås. Jag minns att jag funderade en hel del på varför min första mikrolärare hade Armanijeans, men vad personen sysslade på dagarna uppe på sitt kontor tror jag inte att jag överhuvudtaget funderade på eller visste något om. I en kommande antologi från Studentlitteratur (där Johanna och jag ingår i referensgruppen) är tanken att vi ska försöka råda bot på studenters eventuella okunnighet om nationalekonomers forskarvardag. [Read more…]