Nyligen kungjordes att ekonomipriset 2015 går till Angus Deaton för hans banbrytande forskning om konsumtion och välfärd. En intressant fråga är om Deatons forskning gjort något avtryck i Sverige. Priskommitténs vetenskapliga redogörelse innehåller ett antal referenser till verk av andra forskare än Deaton, dock inget om de svenska studier som gjorts. Det finns en del sådana studier gjorda, och detta inlägg redogör för några av dessa.
Deatons forskning om efterfrågessystem i en artikel från 1980 tillsammans med John Muellbauer är hans viktigaste och mest citerade. Här presenteras en modell, “Nästan ideala efterfrågessystem” (Almost Ideal Demand Systems, AIDS), över hur efterfrågan på olika varor i samhället kan skattas statistiskt (se vidare vår presentation av Deaton).
Två nationalekonomer i Sverige som har direkt använt sig av Deatons metoder att skatta efterfrågesystem är Bengt Assarsson, Uppsala (och tidigare Lunds) universitet och David Edgerton, Lunds universitet. Till exempel har Assarsson har skrivit tre SOU-bilagor om på detta tema. En bilaga till Mervärdeskattesatsutredningen utvidgade AIDS-ansatsen med fritid och begreppet “full income”. De andra bilagorna var till Alkoholskatteutredningen 1991 och Tjänstebeskattningsutredningen 1997.
I en artikel i Ekonomisk Debatt 1986 använde Assarsson också använt Deaton och Muellbauers system för att räkna ut kostnaden för barn och därigenom bättre förstå hur barnfamiljers försörjningsbörda ser ut i förhållande till barnlösa hushåll. Artikelns fördelningsanalys visar att den övergång som gjordes på 1980-talet från direkta konsumtionssubventioner (t ex av boende eller mat) till barnbidrag gynnade höginkomsttagare eftersom dessas konsumtionsstandard var högre.
David Edgerton har i artiklar från 1990-talet visat på vilket sätt Deatons och Muellbauers efterfrågesystem kan skattas dynamiskt. I en artikel från 1997 förklarar han hur viktigt det är att sambandet mellan utgifter och priselasticiteter skattas för flera varugrupper samtidigt eftersom dessa påverkar varandra direkt och indirekt.
Både Edgerton och Assarsson var även delaktiga i ett större forskningsprojekt om efterfrågan på livsmedel i de nordiska länderna, vilket resulterade i publikationen The econometrics of demand systems. With applications to food demand in the Nordic countries, som gavs ut av Kluwer 1996.
Naturligtvis har Deatons forskning gjort andra avtryck i svensk nationalekonomi utöver de ovan nämnda, även om de flesta kanske inte är lika direkt kopplade till Deatons prisbelönade metoder. Ett exempel är forskningen om inkomstfördelning och hälsa där Deaton sedan ett par decennier varit verksam och där bland andra Lundaforskaren Therese Nilsson på senare tid utfört flera studier. Flera exempel vore spännande att höra om.
Ekonomistas 
Leave a Reply