Som en liten kommentar till dagens pris till Ostrom och Williamson kan nämnas att jag stötte på Ostroms arbete när jag för evigheter sedan försökte göra en studie av överbetning och markförstöring på gemensamt ägda marker i norra Namibia. Mot mina förutfattade meningar visade det sig att problemen länge hade varit små, beroende på att tillgången på vatten använts för att gemensamt reglera den totala mängden betesdjur.
Efter att apartheid avskaffats och Namibia blivit biståndsgivarnas favoritland har emellertid antalet djur — och därmed problemen med överbetning — vuxit sig stora. Varför? Jo, en mängd biståndsorganisationer hade som främsta ambition att förbättra tillgången på färskt vatten vilket innebar att den tidigare mekanismen för att reglera antalet djur havererade.
Hrm-hm. Skulle bara vilja påminna om vem jag föreslog för priset här i bloggen för ett år sedan… 🙂 Hon är lika mycket en värdig pristagare nu som då.
Men jag lovar att jag läste hennes mest kända bok innan du gjorde det!
Jag vet ju inte när du läste den första gången, men jag har för mig att jag första gången snubblade över Ostrom i mitten av 90-talet (Governing the Commons). 🙂