Det svenska friskolesystemet har under sommaren väckt internationellt intresse. Först ut var den amerikanske ekonomen Ray Fisman som i en artikel i Slate beskrev den svenska erfarenheten av friskolor i mindre smickrande ordalag och som en varning till dem som tror att skolval är vägen framåt för det amerikanska skolsystemet. Fisman har i sin tur bemötts av IFN-ekonomen Tino Sanandaji i en artikel i National Review. Sanandaji är öppen med vissa problem med det svenska regelverket — han och Fisman är till exempel helt överens om att systemet är vidöppet för betygsinflation — men Sanandaji anser att det svenska skolmisslyckandet främst beror på elevcentrerade progressiva pedagogiska metoder. [Read more…]
Riksbanken och den finansiella stabiliteten: Inga medel, därför inget mål
2014-07-22 av 7 kommentarer
(Debattartikel publicerad under rubriken ”Inga medel, därför inget mål” på Dagens Industris websida 2014-07-21.) [English translation.]
Ska Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål vid sidan av prisstabilitet? Enligt Carl B Hamiltons debattartikel i Dagens Industri den 17 juli är svaret ja. Det är till och med en av riksdagen redan etablerad princip, hävdar Hamilton. Riksbankslagen behöver ändras, men bara som en formalitet.
Men Hamilton glömmer att Riksbanken saknar effektiva medel att påverka den finansiella stabiliteten, utom i samband med hanteringen av finansiella kriser. Han glömmer också att regeringen med stöd av sju partier i riksdagen – inklusive Folkpartiet – beslutat att Riksbanken heller inte ska tilldelas några sådana medel. Utan medel varken kan eller bör Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål. [Read more…]
The Economist om svensk penningpolitik: ”Sub-zero conditions”
2014-07-11 av 1 kommentar
The Economist skriver i sitt senaste nummer om svensk penningpolitik de senaste åren: ”Sub-zero conditions – interest rates are back at crisis lows”.
Äntligen sänkning – men fortsatt högt tonläge om skulderna
2014-07-07 av 25 kommentarer
Det hände en hel del förra veckan. Riksbanken sänkte äntligen styrräntan till 0,25 procent. Det är förstås bra. Men det är förstås alldeles för sent, och det kommer rimligtvis att behövas mer penningpolitisk stimulans än så, för att uppnå de penningpolitiska målen. Kostnaden för Riksbanksmajoritetens politik sedan sommaren 2010 – att ”luta sig mot vinden”, dvs. att hålla en högre styrränta än vad som är förenligt med de penningpolitiska målen – är mycket hög, och den förda politiken kan inte göras ogjord. I flera år har Sverige haft för hög styrränta, vilket resulterat i en inflation omkring noll, långt under inflationsmålet på 2 procent, och en onödigt hög arbetslöshet, långt över en långsiktigt hållbar nivå. Paul Krugman har kallat det som nu har hänt ”Swedish sadomonetarist setback”. [Read more…]
En begynnande jobbportal för nationalekonomer?
2014-07-02 av Kommentera
Sedan Nationalekonomiska Föreningen lanserade sin nya hemsida www.nationalekonomi.se har sidan utvecklats på en rad sätt. Den presenterar bland annat information om föreningens möten och aktiviteter samt innehållet i den egna tidskriften Ekonomisk Debatt. Men nu utvidgas hemsidan till att även anslå jobbannonser för nationalekonomer. Just nu finns tre tjänster anslagna, en professur och två juniora konsulter. Nationalekonomiska Föreningen har en unik position inom svensk nationalekonomi då den samlar såväl den akademiska gruppen forskare och lärare som nationalekonomer verksamma inom privat och offentlig sektor på alla nivåer. [Read more…]
Hur betydelsefullt är ärvt kapital i Sverige?
2014-06-30 av 12 kommentarer
En central del i Thomas Pikettys bok Capital in the 21st Century och hans analyser av det privata kapitalets betydelse gäller hur viktigt ärvt kapital är i förhållande till egenhändigt intjänat kapital. Hans egna undersökning av situationen i Frankrike visar att arvsflödet motsvarade en femtedel av nationalinkomsten under 1800-talet, att dess betydelse sjönk kraftigt under 1900-talet men att det sedan 1970-talet återigen vuxit i omfattning. Men hur generella är dessa mönster för resten av västvärlden? Gäller de även i små länder som Sverige där industrialiseringen kom sent och välfärdsstatens utbredning varit unikt stor? En ny studie av arvens betydelse i Sverige ger svaren. [Read more…]
Svensk sammanfattning av Capital in the Twenty-First Century
2014-06-27 av 10 kommentarer
För en dryg månad sedan blev jag kontaktad av två inspirerande förläggare på Volante som undrade om jag inte kunde tänka mig att skriva ett förord till en sammanfattning av Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century som de på något sätt ville få ut snart. Tanken var att, mot bakgrund av det stora intresset, få ut något kortfattat på svenska som även berörde den specifikt svenska utvecklingen. Ganska snabbt utvecklades det hela, som följd av en obotlig tidsoptimism, till att jag även tog på mig att skriva sammanfattningen och nu i dagarna släpps den färdiga lilla boken.
Därför betalar inte pensionärer högre skatt
2014-06-24 av 38 kommentarer
Under valår är det som bekant röstköp som räknas bland de politiska partierna. Sveriges pensionärer utgör en av de största väljargrupperna, och detta märktes tydligt i socialdemokraternas senaste utspel att skatten på pensionerna ska sänkas ifall vi byter regering i höst. Men håller Stefan Löfvens argument om att 1) pensioner är uppskjuten lön och 2) pensionerna idag beskattas hårdare än arbetsinkomster? Svaret är ett klart nej. I själva verket betalar pensionärer lägre skatt än de flesta löntagare. Dessutom är pensioner till huvuddelen inte uppskjuten lön i vårt svenska pensionssystem. Vågar vi hoppas på en snar pudel från Löfven? [Read more…]
Varför ”att luta sig mot vinden” är fel penningpolitik för Sverige
2014-06-23 av 14 kommentarer
I en ny uppsats, ”Why leaning against the wind is the wrong monetary policy for Sweden”, som jag presenterade på en NBER-konferens i Tokyo 20-21 juni, förklarar och summerar jag varför ”att luta sig mot vinden” är fel penningpolitik för Sverige – något som jag diskuterat i flera tidigare Ekonomistas-inlägg.[1] Enligt Riksbankens egna beräkningar är ”intäkten” av denna politik i form av möjliga lägre risker med hushållens skuldsättning helt obetydlig jämfört med kostnaden i form av högre arbetslöshet och lägre inflation. Genom att inflationen blivit betydligt lägre än inflationsmålet och hushållens förväntningar har politiken tvärtom ökat hushållens reala skuldbörda och om något ökat eventuella risker med hushållens skuldsättning. Därigenom har den försvårat Finansinspektionens arbete med att begränsa eventuella risker. [Read more…]
Har studenterna en ljusnande framtid?
2014-06-18 av 12 kommentarer
I studenttider är numera studentflak med banderoller av typen ”Idag redlös, imorgon arbetslös” och ”Nästa hållplats: Arbetsförmedlingen” en ganska vanlig syn. Den höga ungdomsarbetslösheten har debatterats flitigt under senare år och gymnasisterna har förmodligen snappat upp att ungdomsarbetslösheten är runt 25 procent. Som tidigare påpekats här på Ekonomistas och annorstädes betyder detta inte att var fjärde ungdom går arbetslös. Detta eftersom arbetslösheten uttrycks relativt antalet ungdomar som ingår i arbetskraften, vilket är ganska få i unga år då många studerar. Dessutom är det många studerande som också är arbetslösa, men det handlar i stor utsträckning avsaknad av feriejobb. I årets rapport från Finanspolitiska rådet finns bland annat en klargörande figur som jag tror skulle ha en lugnande inverkan på de nybakade studenterna. Gissningsvis är det inte så många gymnasister som läser Finanspolitiska rådets rapporter, varför jag passar på att återpublicera figuren här (även om förmodligen bara är marginellt fler gymnasister som läser Ekonomistas). [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer