För ett tag sedan föreslog jag här på Ekonomistas att adelsväsendet borde återinföras. Mitt huvudargument var att att fler icke-monetära belöningar skulle kunna leda till en jämnare inkomstfördelning, men jag var inte särskilt tydlig med hur detta skulle gå till. Ett exempel på detta ges dock i en studie av nationalekonomen Linus Siming. Siming visar att ordensväsendets upphörande 1974 innebar att de företagsledare som fått Vasaorden fick sämre betalt än motsvarande företagsledare som (ännu) inte fått denna utmärkelse. Linus drar slutsatsen att borttagandet av möjligheten att få Vasaorden krävde kompensation i form av högre monetära ersättningar. Detta tyder på att den jämlikhetssträvan som låg bakom avskaffandet ordensväsendet kan ha haft rakt motsatt effekt och ökat inkomstojämlikheten!
Den status som en fin titel skänker har dock inte bara ett symboliskt värde, utan kan även ge materiella fördelar. Johan Almenberg och Anna Dreber Almenberg visade i en artikel i Kyklos för några år sedan att en adelstitel ökar sannolikheten att “gifta upp sig”, d.v.s. att gifta sig med en partner med större förmögenhet än en själv. I en annan tankeväckande studie redovisar nationalekonomerna Emma von Essen (som just nu är “på marknaden” för nybakta nationalekonomidoktorer) och Eva Ranehill resultatet från ett experiment som visar att män utan adelstitlar straffas hårdare för orättfärdigt beteende än adliga män.
Sammantaget tyder dessa studier att det är tvetydigt vilka effekter på den ekonomiska ojämlikheten fina titlar kan ha: å ena sidan kan titlar leda till lägre ersättningsnivåer, men titlarna kan också ge innehavarna andra ekonomiska fördelar som spär på ojämlikheten. Jag tror visserligen att den första effekten dominerar, men i eftertankens kranka blekhet uppmanar jag ändå riksdagen att fundera ordentligt innan de ger sitt bifall till den miljöpartistiska motion där delar av mitt förra blogginlägg klistrades in.
Ekonomistas 
Det är inte exakt samma sak, men liknande argument torde kunna föras för och emot doktorsgraden och docent- och professorstitlarna. Skulle jag få högre lön ifall jag hade färre titlar?
Erik Lidström (Civ Ing Teknisk Fysik, Tekn Dr Fysik, MBA)
Följer debatten med ett litet leende.
I grunden handlar det väl om grundläggande etiska värderingar?
Till viss del har vi redan detta system i Sverige i och med Kungens medalj och NOR-medaljen (guldklockan) för statsanställda. Vad skulle då skillnaden vara att utöka detta något??
Spontant anser jag att personer som gör en berömdvärd insats bör få en belöning, t.ex. liknande de galor för “vardagshjältar” som finns idag. Jag tycker därför att ett belöningssystem för berömdvärda insatser för det svenska samhället är något bra, men ställer mig frågande om det måste ske genom givandet av medaljer och titlar? Finns det något belöningssystem vi kan konstruera för att ta vara på de positiva effekter som nämns ovan, men undvika de negativa.
Jag tycker också att det gamla systemet var fel att om man hade en speciell tjänst, t.ex. rektor eller generaldiektör, så fick man automatiskt en medalj.
Att konungens medalj i vissa fall ersatt ordensvasendet har dokumenterats i foljande artikel: http://joomla.heraldik.se/joomla/index.php?option=com_content&view=article&id=475:nutida-motsvarighet-till-serafimerorden&catid=25:ordnar&Itemid=45
Imorgon kommer en ny motion: “Äh det var inget förresten” 🙂
Hur var det nu? Var det inte “Sill-Selim” Zetterlind som blev häcklad av kamrer Müntzing och Dr Lundewall för den uteblivna vasatrissan trots sina generösa donationer till medellösa statare och andra behjärtansvärda ändamål?