Jens Spendrup och tillväxten

I dagarna har Jens Spendrups kategoriska uttalanden om feminism, brist på kompetenta kvinnor och kvotering i Ekots lördagsintervju skapat mycket diskussion och irritation. Det handlar dels om det olyckliga signalvärdet men också om det tveksamma i vissa påståenden som till exempel att allt löser sig bara man ger det tid. Kvinnor har till exempel varit i majoritet bland högskoleutbildade sedan slutet av 1970-talet och trots att det sedan länge finns en pool av mycket kompetenta kvinnor så tycks de försvinna i de processer som ska ta fram ledningspersoner. [Read more…]

Är socialt kapital alltid av godo?

Ett samhälles sociala kapital kan beskrivas som summan av den tillit och samarbetsvilja som dess medborgare och organisationer uttrycker gentemot varandra. Social kapital uppstår när människor träffas på olika arenor såsom föreningar och klubbar, och många anser att detta är värdefullt för samhället på flera sätt. Men är det verkligen alltid positiva, värdeskapande kontakter som knyts när folk möts i föreningsverksamheten? En ny forskningsstudie visar att det tyska Nazistpartiets framfart på 1920- och 1930-talen kan ha underlättats av aktiva, lokala föreningar och organisationer, alltså av att det fanns mycket socialt kapital. [Read more…]

Har Riksbanken rätt i att bolånen hotar den finansiella stabiliteten?

[English translation.]

Riksbanken kämpar i motvind för att i efterhand rättfärdiga den penningpolitik som, med för hög styrränta, lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Det går inte så bra. Riksbanken har t.ex. påstått att (1) hushållens förväntningar om framtida bolåneräntor är för låga. Den har också påstått att (2) högre skulder har lett till en större nedgång i konsumtionen, och större uppgång i arbetslösheten, i de länder som drabbades av ett fall i bostadspriserna under den senaste krisen. Men det är svårt att finna något sakligt stöd för dessa två påståenden, vilket framgår av detta och detta inlägg. (Dessutom, även om påståendena skulle vara sanna, så följer inte alls att en stram penningpolitik är det bästa svaret eller ens att en sådan politik skulle förbättra situationen. En lägre inflation än förväntat leder nämligen till en högre skuldbörda, inte lägre.) Riksbanken har också påstått att (3) ett fall i bostadspriserna skulle kunna försvåra bankernas finansiering av bolånen och därmed hota den finansiella stabiliteten. Finns det något sakligt stöd för detta tredje påstående?  [Read more…]

Klasstorlek, lärartäthet och lärarnas arbetsbörda

Det har blivit vanligt att avfärda klasstorlek som viktig för elevernas studieresultat. Andra faktorer — som lärarnas undervisningsmetoder och allmänna lärarförmågor — är viktigare än att på politisk väg minska klasstorleken, lyder argumentet. Även om detta är sant är det inte särskilt relevant då den genomsnittliga produktivitetseffekten av politiska åtgärder alltid kommer att vara liten jämfört med de produktivitetsskillnader som finns mellan olika arbetsplatser och anställda. Detta gäller i skolan precis som i all annan verksamhet, men det betyder inte att infrastrukturinvesteringar, regelverk, konkurrensutsättning eller skatte- och bidragssystemens utformning skulle vara irrelevanta. Inte heller finner forskningen att klasstorleken är irrelevant. [Read more…]

Arbetslösheten och penningpolitiken – uppdatering för helåret 2013

[English translation.]

Hur mycket högre är arbetslösheten på grund av Riksbankens penningpolitik de senaste åren? Detta är en kontroversiell fråga, som Riksbanken gärna undviker. Tidigare har jag redovisat en beräkning av hur mycket högre arbetslösheten har blivit  fram till början av 2013, jämfört med om styrräntan hade hållits oförändrad på 0,25 procent sedan juni/juli 2010. Min beräkning har kritiserats med oklara argument i ett tal av Per Jansson (till exempel att en låg ränta inte skulle varit ”realistisk”), en kritik som bemötts i ett inlägg av mig. Nu har jag uppdaterat beräkningen så att den inkluderar helåret 2013. Årsgenomsnittet för arbetslösheten 2013 har av allt att döma blivit ungefär 1,2 procentenheter högre, motsvarande 60 000 fler arbetslösa, jämfört med vad det hade blivit med en ränta på 0,25 procent sedan sommaren 2010. Med en sådan låg ränta hade inflationen blivit högre och legat mycket nära målet, medan skuldkvoten av allt att döma hade blivit några procentenheter lägre, inte högre.  [Read more…]

Klassamhällets återkomst?

Aftonbladets ledarsida skrev Karin Pettersson i förra veckan om de ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och såg framför sig en återgång till ett klassamhälle. Texten pekade helt riktigt på ett antal tydliga trender som finns både internationellt och i Sverige med avseende på toppinkomstandelar. Den tog också upp den nya forskning som på senare år kommit att fokusera på balansen mellan kapital och arbetsinkomster och i förlängningen vilken påverkan den har på relationen mellan arvsflöden och inkomster. Några saker förtjänar dock att förtydligas och några andra att understrykas lite extra. [Read more…]

Hur handskas Riksbanken med fakta?

[English translation.]

Riksbanken menar ju att hushållens skulder medför risker och att detta motiverar en stram penningpolitik med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet. Ett representativt påstående om varför hushållens skulder medför risker finns i ett tal nyligen av direktionsledamoten Kerstin af Jochnick (sid. 2):

Att hög skuldsättning i hushållssektorn kan skapa problem kunde vi se under den senaste finansiella krisen i de länder som drabbades av fall i bostadspriserna. När värdet på bostäderna minskar börjar hushållen nämligen spara mer. När sparandet ökat har konsumtionen minskat och därmed har efterfrågan i ekonomin sjunkit. I förlängningen har detta lett till minskad produktion och högre arbetslöshet. En sådan utveckling vill vi inte se i Sverige.

Men är det verkligen sant att högre skulder medförde ett större fall i konsumtionen och en större ökning av arbetslösheten i de länder där bostadspriserna föll under den senaste krisen? Stämmer påståendet med fakta? (Uppdaterat 2014-10-04.) [Read more…]