Återköp av privatpersoners vapen kan rädda liv

”Vapen dödar inte människor – människor dödar människor” är en slogan som bl a vapenlobbyn använder. Men stämmer den verkligen? I en serie studier av de australiensiska ekonomerna Christine Neill och Andrew Leigh (som f ö varit gästforskare på IFN den senaste veckan) studeras effekterna av en storskalig återköpsreform av privata skjutvapen i Australien 1997. Drygt 650 000 vapen, ungefär en femtedel av alla lagligt ägda, köptes av staten till deras ungefärliga marknadsvärde. Genom att studera skillnader mellan australiensiska delstater i termer av återköpsfrekvenser och andra utfall kan reformens effekter utvärderas.

S_teach_your_kids2Vad Neill och Leigh undersöker specifikt är om den minskade tillgången på skjutvapen minskade antalet vapenrelaterade mord eller självmord. Och de finner att den gjorde det. Åtminstone vad gäller självmorden, som minskade med nära 80 procent medan minskningen i antalet mord inte är statistiskt signifikant. Vapen dödar människor.

Borde då Sverige följa Australiens exempel och återköpa skjutvapen från allmänheten? Ja, varför inte? I Sverige är andelen vapenrelaterade mord och självmord högre än i Australien. Och de vapenamnestier Sverige genomförde 1993 och 2007 gällde enbart oregistrerade skjutvapen (ca 30 000 vapen – mindre än en tjugondel av antalet i Australien – samlades då in). Även om en fullskalig återköpsreform skulle kosta en slant är återbäringen i form av besparade människoliv och en generellt lägre våldsnivå i samhället sannolikt mer än tillräcklig för att reformen skulle vara samhällsekonomiskt motiverad.

Comments

  1. Niklas Strand says:

    Kanske funkar det, kanske inte, här är en annan vinkel:

    återköp blir ju som en värdegaranti, den ökar väl också folks betalningsvilja för nya och begagnade vapen?

    http://www.marginalrevolution.com/marginalrevolution/2008/02/gun-buyback-mis.html

    citat:
    Imagine that instead of guns, the Oakland police decided, for whatever strange reason, to buy back sneakers. The idea of a gun buyback is to reduce the supply of guns in Oakland. Do you think that a sneaker buyback program would reduce the number of people wearing sneakers in Oakland? Of course not.

    All that would happen is that people would reach into the back of their closet and sell the police a bunch of old, tired, stinky sneakers.

    Gun buybacks won’t reduce the number of guns in Oakland. In fact, buybacks may increase the number of guns in Oakland.

    Imagine that gun dealers offered a guarantee with every gun: Whenever this gun gets old and wears down, the dealer will buy back the gun for $250.

    The dealer’s guarantee makes guns more valuable, so people will buy more guns.

    But the story is exactly the same when it’s the police offering the guarantee. If buyers know that they can sell their old guns in a buyback, they are more likely to buy new guns. Thus the more common that gun buybacks become, the more likely they are to misfire….

    The guns bought in this buyback are destined to be melted down to create a monument. It’s a shame that this monument will be the only lasting effect of the buyback.

    Niklas

  2. Niklas: Tack för länktips och resonemanget om att vi a priori inte vet vilken effekten av återköp kommer att bli. Därför är det hela kanske snarast en empirisk fråga, ergo värdet av studier som Neills och Leighs.

  3. Per Hortlund says:

    I Sverige äger två grupper vapen: älgjägarna och bankrånarna. Den senare kategorin kommer knappast att lockas av ett återköpsprogram (till rimliga priser), då deras vapen har ett betydligt högre värde för dem i tjänsten. Älgjägarna kan dock kanske lockas att sälja sina vapen. Men då kommer älgstammen att växa och knapra i sig skogen, vilket kommer att påverka klimatet. Denna miljöfaktor finns inte i Australien, som ju mest består av öken.

  4. Söndagsgnäll says:

    Det luktar dålig studie av dålig policy lång väg…

    För det första – varför skulle man bry sig om antalet vapenrelaterade brott (tror vi inte att det finns substitutionseffekter mellan olika typer av verktyg?). Om effekten är att folk tar livet av sig på andra sätt så kanske – beroende på hur det sker – vi hellre önskade att de använt skjutvapen?

    För det andra – om självmorden totalt sett minskar med 80 procent när en femtedel av vapnen köps in, vad säger detta om självmordsrisken bland de som säljer tillbaka sina vapen relativt de som inte gör det? Och tycker vi att den relationen klarar ett ”smell test” för en trovärdig studie? I min kran luktar det skumt…

    Angående Niklas inlägg betyder ju det kloka han säger inte bara att effekten är oklar a priori utan framförallt att effekten av en sådan policy blir annorlunda när den är förväntad. Det kan med andra ord vara en bra policy att köpa vapen på kort sikt – men ändå vara en dålig affär på lång sikt då det kan öka inköpsvärdet om man förväntar sig att nya kampanjer kommer att upsstå (kanske även i andra delstater). Effekten som fångas i studien får då inte med totaleffekten utan bara den ”önskade” delen.

    Från ett policyperspektiv verkar det helt bakvänta att köpa lagligt hållna vapen på den öppna marknaden. Det måste vara rimligare att begränsa (eller beskatta) den lagliga rätten att inneha vapen ytterligare. Om man inte vill att vi ska ha lagliga vapen så ska vi väl inte tillåta det – är det svårare än så? Möjligen kan en sådan inskränkning kombineras med en återköpskomponent för de som förlorar rätten att inneha vapen. I en sådan kontext slipper man rimligen mycket av förväntningeseffekterna…?

  5. Söndagsgnäll: Du har rätt i att det är ett problem för en reform som denna om mördare och självmördare enbart byter metod och därefter utför sina dåd på samma sätt som tidigare. Och Leigh och Neill kan i denna studie (och i en efterföljande panelstudie som ännu inte släppts) inte helt och hållet utesluta sådan metodsubstituering. Men de finner samtidigt inget stöd i data för att någon sådan metodbyteseffekt skulle ägt rum på medellång sikt (de åtta första åren).

    När det gäller huruvida man ska ha en återköpspolicy eller en uppstramning av t ex vapenlicenskraven är det en annan intressant fråga. Faktum är att den australiensiska återköpsreformen sammanföll med just en uppstramning av vapenlicenskraven så den exakta tolkningen av studiens uppmätta effekt är därför lite osäker, dvs den fångar upp effekten av både återköpsreformen och licensuppstramningen (detta medger författarna men säger att deras data inte är tillräckligt rika för att de ska kunna separera de två reformerna från varandra).

  6. Malin says:

    det här är vad jag kallar för bisarrt bildspråk! (syftar på bilden med den rosa tjejen off course)… brrr!

  7. Ja, bilden är kuslig. Och inte alls provokativ… 🙂

  8. Henrik Jordahl says:

    En intressant studie. Men två reservationer:

    Australien har tydligen bara åtta delstater/territorier så även om det var många vapen som köptes tillbaka är det sexton observationer (åtta förändringar) som slutsatserna bygger på.

    Effekten är osannolikt stor: självmorden föll med 80% när 20% av vapnen köptes tillbaka. Det skulle mao vara enkelt att reducera självmorden till noll, eller därunder 😉

  9. Henrik: Intressant tanke: Om sambandet med mord/självmord är linjärt innebär det att om vi köper tillbaka tillräckligt många vapen så skapar vi liv!

Trackbacks

  1. […] var reformen som orsakade minskningen istället för andra parallela samhällsförändringar (se tidigare Ekonomistasinlägg om denna […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s