Hur kan anställningsbeslut fattas utan att förutfattade meningar om personer, baserat på till exempel deras kön, spelar in? Hur ser man till att besluten baseras på faktisk prestation snarare än på fördomar? Ett sätt är självklart att att avkoda ansökningar, dvs inte ge information om kön (om forskning kring detta har Ekonomistas skrivit tidigare). Men ofta är det inte möjligt eller ens önskvärt. Iris Bohnet, Alexandra van Geen och Max Bazerman har testat en liten men kraftfull intervention som verkar göra susen även om information om kön inte kan döljas: utvärdering av kandidater i grupp istället för enskilt. [Read more…]
Hungriga vargar jagar bäst, eller?
2013-09-25 av 5 kommentarer
Sendhil Mullainathan har det senaste decenniet kommit med en rad intressanta bidrag inom området beteendeekonomi. Han har tidigare skrivit en utmärkt bok om offentligekonomi i ljuset av hans och andras forskning om hur människor faktiskt fattar beslut (som Robert tipsat om) och nyligen publicerades ”Scarcity: Why Having Too Little Means So Much, skriven tillsammans med psykologen Eldar Shafir. Det är en fascinerande bok som tar sig an ett för ekonomer mycket central ämne nämligen knappa resurser. Det görs dock inte ur den vanliga ekonom-vinkeln ”hur-optimera-givet-sin-budgetrestriktion” utan genom att med en rad exempel illustrera hur känslan av knapphet inom olika områden påverkar människor som beslutsfattare. [Read more…]
Mellan vilka står egentligen dagens klasskamp?
2013-09-24 av 4 kommentarer
Analyser av samhällsklasser tillhör de mest centrala och traditionstyngda inom samhällsvetenskapen. Men i takt med samhällsomvandlingen ändras synen på vilka klasserna är idag. Den kanske vanligaste normen för analyser av svenska samhällsklasser, SCB:s socioekonomiska indelning (SEI), är föråldrad och om inget görs riskerar klassanalyser att bli förlegade och innehållslösa. [Read more…]
Skuldhysteri III: Skulder mest hos de rika? Vad säger disaggregerade data om hushållens balansräkningar?
2013-09-23 av 33 kommentarer
I ett tidigare inlägg har jag påmint om att när det gäller eventuella risker med hushållens skuldsättning duger det inte att bara titta på skulderna. Man måste se på hushållens hela balansräkningar av tillgångar och skulder för att bedöma eventuella risker. Tidigare har jag rapporterat aggregerade data om hushållens balansräkning, vilka visar att det genomsnittliga hushållet har en stark balansräkning. Men hur ser balansräkningen ut för hushåll i olika inkomstgrupper? Är det genomsnittliga hushållets balansräkning missledande? Disaggregerade data visar att såväl skulder som tillgångar är koncentrerade hos hushållen med högst inkomster. Balansräkningarna för de olika inkomstgrupperna ser dock minst lika starka ut som balansräkningen för genomsnittliga hushåll. [Read more…]
Betyg utan förankring
2013-09-20 av 25 kommentarer
Det är uppenbart att betygens koppling till den faktiska kunskapsutvecklingen i den svenska skolan är svag: betygen stiger medan kunskapsnivån enligt internationella jämförelser faller. Ett relaterat problem är att betygssättningen skiljer sig betydligt från skola till skola, vilket har uppmärksammats i flera rapporter från Skolverket (tex här och här). Hur stora skillnaderna i betygsättning är kan emellertid vara svårt att få ett grepp om. Det kan därför vara värdefullt att sätta siffror på hur stor spridningen mellan olika skolor egentligen är. [Read more…]
Glastaket på Fed är på väg att spräckas
2013-09-19 av 13 kommentarer
Ben Bernanke slutar som ordförande för Federal Reserve och en efterträdare ska utses. Fram till för några dagar sedan fanns två huvudkandidater: Larry Summers (professor vid Harvard) och Janet Yellen (professor emeritus vid Berkeley och för tillfället vice ordförande för Federal Reserve). Nu har Summers dragit tillbaka sin kandidatur och det verkar därför troligt att det blir Yellen som tar över posten som världens mäktigaste centralbankschef.
Om detta säger jag (dock utan Gert Fylkings sarkasm): Äntligen! [Read more…]
Ekonomistas om Economista
2013-09-18 av 19 kommentarer
I dagarna utkommer boken Economista skriven av den välkända bloggaren Isabella ”Blondinbella” Löwengrip och civilekonomen och journalisten Pingis Hadenius. För att ytterligare spä på namnlikheten med Ekonomistas lanserar Löwengrip och Hadenius i samma veva även webbsidan economista.se, podcasten En economistas podcast och En economistas blogg. Vad är då skillnaden mellan en economista och en ekonomista?
Bokens devis är ”Från shopaholic till saveaholic” och boken är lite som Sparbankens gamla serie Spara och Slösa i modern tappning. Boken vänder sig främst till unga tjejer och målsättningen är att få fler unga kvinnor att intressera sig för ekonomi. I stora drag handlar det om att ta kontrollen över sin ekonomi och hushålla på ett medvetet sätt med sina pengar. Allt från spartips, bostadsköp, löneförhandlingar, försäkringar till att köpa kläder och välja partner avhandlas i boken. Ganska torra fakta blandas med mer uppfriskande avsnitt och författarnas personliga reflektioner. [Read more…]
Skuldhysteri II: Det behövs inget amorteringstvång
2013-09-16 av 34 kommentarer
Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket (som jag diskuterat i ett tidigare inlägg). Det pratas också mycket, särskilt från Riksbanken, om att det skulle behövas amorteringskrav. Amorteringskrav är ett slags tvångssparande. Låntagaren antas inte själv kunna avgöra om han eller hon ska amortera på sitt bolån eller använda pengarna till något annat, till exempel bygga upp en likviditetsreserv av finansiella tillgångar och sprida risken mellan olika tillgångsslag. Men varför ska man tvinga låntagare till ett annat sparande än det de själva föredrar? [Read more…]
Skuldhysteri I: Att bara titta på skulderna duger inte
2013-09-15 av 47 kommentarer
Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket. Det varnas för att skulderna är för höga och att riskerna är stora och ökande. Från Riksbanken kommer vad som närmast liknar skräckpropaganda. Internationella institutioner som IMF och OECD hakar på, liksom media.
Om tonläget är högt verkar kvaliteten på analysen betydligt lägre. Analysen lyser snarast med sin frånvaro. Större skulder antas alltid medföra större sårbarhet. Men man kan inte bedöma hushållens sårbarhet och eventuella risker med hushållens skulder utan att också bedöma hushållens tillgångar och hela balansräkning, deras betalningsförmåga och deras motståndskraft mot störningar. Vem skulle bedöma ett företags eller en banks sårbarhet enbart utifrån deras skulder? [Read more…]
Ny kommentarspolicy
2013-09-14 av 38 kommentarer
Efter djupa diskussioner har vi bestämt oss för att ändra vår policy vad gäller kommentarer. Från och med idag kommer vi att godkänna kommentarer innan de publiceras. Vi hoppas att detta ska bidra till att göra diskussionen kring de ämnen vi tar upp mer fokuserad och därmed mer givande. Vår ambition är att behandla kommentererna inom en rimlig tid, men ibland kommer det ofrånkomligen att ta lite tid innan de kan läggas ut. Vår nya kommentarspolicy lyder som följer: [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer