Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
1. Andreas Bergh recenserar Supersmurfen.
2. Mark Roe undrar om aktieägandet verkligen blivit mer kortsiktigt.
3. Cass Sunstein diskuterar paternalism utifrån en bok av Sarah Conley.
4. Tankesmedjan Bruegel sammanfattar diskussionen om penningpolitik och tillgångspriser.
5. Vice riksbankschef Karolina Ekholm porträtteras av Bloomberg.
7. Jeffrey Sachs kritiserar Paul Krugmans osofistikerade keynesianism.
Jag har tidigare här på Ekonomistas skrivit om hur chefer med invandrarbakgrund anställer fler utrikes födda personer. Att vem som är chef kan spela … [Läs vidare]
En av de stora utmaningarna inför framtiden är hur vi ska lyckas integrera den invandrade befolkningen på arbetsmarknaden. I en rapport från ESO som … [Läs vidare]
Ett av Sveriges viktigaste kulturarv, Visby ringmur, rasar samman men trots det verkar inga offentliga institutioner vilja ta på sig den ekonomiska … [Läs vidare]
I går presenterare IMF sin vårutgåva av World Economic Outlook. I dessa kristider finns det förstås mycket intressant material att hämta i rapporten. … [Läs vidare]
De stora statliga stödpaketen till banksektorn har förundrat många: varför ska bilföretagen förvägras stöd medan bankföretagen badar i stödpengar? … [Läs vidare]
Ekonomistas
Om inte paternalismen vore så vidrig med sin överstittarattityd så vore Sunstein, och enligt recensionen, Conlys argument nästan komiska. För blandar man ihop
1) Hayek “The Use of Knowledge in Society”, dvs att information är spridd i samhället och aldrig kan samlas ihop i huvudet på en “expert” eller hos statliga organ.
2) Tullock och Buchanan, public choice, att de som arbetar i statlig tjänst, vare sig de är byråkrater eller “experter”, också har egenintressen som styr hur de handlar
3) Kahnman och Tversky om våra biaser och felslut.
4) Trivers, att vi är designade genom evolutionen för självbedrägeri
Click to access triversTheevolutionofreciprocalaltruism.pdf
så får man rakt inte att “experter” eller staten, eller Bloomberg, kan bestämma vad som är bäst för oss. Hela det paternalistiska synsättet bygger på att människor ofta beter sig idiotiskt åt (helt riktigt), men att “experter” “vet” och är oegennyttiga (alldeles fel). Men Sunstein är blind för möjligheten att experter ofta är lika okunniga som vanliga dödliga. Och att vara expert på ett litet smalt område inte gör en kapabel att bestämma över andra människors liv på andra områden. Vare sig det är etiskt eller inte att ens försöka.
Första tanken som slår mig när jag läser Sachs kritik av Krugman är “In the long run we’re all dead”.
Jag tycker också man borde förbättra de långsiktiga möjligheterna till lägre arbetslöshet. Men problemen är stora just idag. Och det är väl knappast strukturella orsaker som plötsligt ökade arbetslösheten, det var finanskrisen. Lätt som professor, långt borta från arbetslösheten, att säga att det där, det får vänta, nu ska vi minsann rikta in oss mot långsiktiga förändringar …
Jag tycker Sunsteins recension var utmärkt och insiktsfull, måste nog köpa boken. Sachs krönika var också intressant, inte minst för att den tydligt illustrerar att man inte kan sätta likhetstecken mellan vänster och Keynesianism, och tvärtom, vilket ofta görs inte minst i den svenska debatten.
Här är för övrigt en sågning av Sachs:
“He can think whatever he wants, but the evidence says otherwise. In a severe recession government spending multipliers are much larger than in normal times. That’s why this statement is so puzzling:”
http://economistsview.typepad.com/economistsview/2013/03/crude-sachsism.html