Att försöka svara på vad som är miljöpåverkan och vad som är medfödda egenskaper kompliceras av det faktum att även omgivningsfaktorer kan påverka foster. Det betyder helt enkelt att barn redan vid födseln kan ha påverkats av icke-genetiska effekter. Att studera sådant är naturligtvis väldigt svårt då miljöeffekter sannolikt är korrelerade med annat som spelar roll. Idealet vore förstås ett randomiserat experiment men det är ju typiskt sett tveksamt av andra skäl…
I en fascinerande studie av ekonomerna Sandra Black, Aline Butikofer, Paul Devereux, och Kjell Salvanes används ett naturligt experiment för att svara på en rad frågor om vilken effekt radioaktivt nedfall i fosterstadiet har på individer senare i livet. Genom att utnyttja kraftig variation i radioaktivt nedfall i olika delar av Norge över perioden 1956-1966 kan man jämföra utfall senare i livet mellan de som utsattes för radioaktivitet som foster och de som inte gjorde det. Variationen i radioaktivitet kommer från kärnvapenprov som vid olika tillfällen genomfördes av Sovjetunionen och som beroende på väder och topografi i olika utsträckning nådde olika delar av Norge vid olika tidpunkter.
Det visar sig att ha varit utsatt för radioaktivitet under vecka 8-16 av sitt fosterstadium har signifikanta lägre resultat på IQ-test vid 18 års ålder (endast för män då testen är gjorda i samband med mönstring), kortare utbildning och lägre lön vid 35 års ålder. Resultaten är i linje med vad Douglas Almond, Lena Edlund och Mårten Palme fann i en studie där de utnyttjade variation i radioaktivt nedfall i olika delar av Sverige i samband med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. De visade att barn som utsatts för radioaktivitet under en kritisk fas av fosterstadiet hade signifikant sämre skolresultat vid 16 års ålder.
En del undrar säkert om detta verkligen är ekonomi? Mitt korta svar på den frågan är: Gör inte det. Fundera på om studien är intressant, relevant och väl genomförd. Kalla det sedan vad som helst, vad är sekundärt. (Se följande översikt av ekonomers viktiga bidrag till denna litteratur).
Ekonomistas 
Kan rekommendera Bruce Lipton (epi-genetic) innan denna rapport läses, (http://www.brucelipton.com/flipbook/biology-belief#/page/1)
Rapporten utgångspunkt är en vetenskaplig dogm, “need not be genetic but instead are influenced by environmental factors” dvs när genetik särskiljs från “environmental factors”.
Omgivande effekters vid mänsklig utveckling (epi-genetik) är sammanhang att förstå om en ska tolka en studie som denna. Att tolka resultat utan att se vetenskapliga dogmer får konsekvenser för resultatens inriktning, det är som att påstå att det existerar “sämre resultat, utbildning och lön” utifrån “IQ-test”. Vad menas med sämre resultat, utbildning och lön? Är det den som tolkar studier som bestämmer vad som är “sämre eller lägre” eller de kriterier som bestämts i rapporten?
Låter mycket intressant och värd att läsa.
Det är just vid den här tiden som embryot blir ett foster. Alla organ bildas vid denna tid och det är därför som kvinnor får havandeskapsillamående, för att filtrera ut toxiner. Allt som smakar bittert och skarpt är i regel gifter, t ex peppar.
Det finns en intressant artikel om detta i The Adapted Mind (ed. Barkow, Tooby och Cosmides) skriven av Margie Profet. Strålning kan man inte spy upp…
Det vore intressant att veta om det förekom intensiv medierapportering om det radioaktiva nedfallet i Norge på 50-60 talet.
En alternativ förklaring är att mödrar känner hög stress när dom hör om radioaktivt nedfall. Något som i sig kan påverka hjärnans utveckling hos fostret via moderns stresshormoner.
J
Mats E: Författarna påstår i alla fall det inte var det (från sid 3):
”Also, unlike the Chernobyl nuclear accident in 1986, there was very little public awareness in Norway of the exposure to nuclear fallout from nuclear testing taking place in foreign countries. Moreover, the first medical studies analyzing the effect of nuclear fallout on cognitive damages were only published in the 1980s (see, e.g., Otake and Schull, 1984). Therefore, there is no reason to expect that avoidance behavior is important. This additionally implies that, unlike with Chernobyl or the atomic bombs in Japan in 1945, our health effects cannot be explained as resulting from stress due to worry about the effects of radiation.”
Jag måste säga att jag är lite skeptisk till studien för de säger att nedfallet var mindre än i Sverige efter Tjernobyl. Även om det var mycket stoj då så var det utfallet inte så högt.
Hur som helst, de bör kunna kontrollera med andra data. När jag Y-ade på gymnasiet 82-83 på hälsovårdsnämnden satte vi upp radondetektorer i bostadshus. Gränsvärdet för radon i ett hus överstegs då regelbundet, men detta gränsvärde var 10 gånger det som gällde för arbete i en gruva. Go figure! Det skulle ha blivit för dyrt annars.
Denna studie kan nog intressera någon
http://web.mit.edu/newsoffice/2012/prolonged-radiation-exposure-0515.html
Det är den första studien någonsin som har gjorts på hög bakgrundsstrålning, 400 gånger normalnivån för råttor ger ingen effekt.
Men problemet med strålning är att man inte kan jämföra råttor och människor. Och det finns nästan inga studier av någonting på gravida kvinnor.
Om det inte redan gjorts vore det otroligt intressant att undersöka motsvarande för dem som var exponerade för radonhus under fosterstadiet.
Robert Nilsson hade ett intressant inlägg i SVD kring radioaktivitet och cancer. Där verkar det inte finnas något tydligt samband. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/overdriven-radsla-for-cancer_6021635.svd