Kan religiöst konservativa ledare skapa socialt progressiva utfall?

Det här är ett gästinlägg av Erik Meyersson, doktor i nationalekonomi vid Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) på Handelshögskolan i Stockholm.

I dagarna har vi statsbesök av president Abdullah Gül från Turkiet och igår skrev Sveriges och Turkiets respektive utrikesministrar under ett avtal om strategiskt partnerskap. Turkiet är ett land som står inför utmaningen att balansera en till stora delar konservativ befolkning med behovet av ekonomiskt och socialt progressiv politik. Trots att svensk media väl belyst ämnen som EU-frågan, yttrandefriheten, och bättre rättigheter för etniska och religiösa minoriteter, saknas en diskussion om en avgörande fråga inte bara för den ekonomiska utan också för den politiska utvecklingen: kvinnorna i Turkiet. [Read more…]

Kvinnors ekonomiska situation i Sverige och världen

I fredags var det Internationella kvinnodagen och dagen till ära publicerades som vanligt massa olika artiklar på temat kvinnors ekonomiska situation. Ett exempel var the Economist‘s ”Daily chart” som denna dag var ett hemsnickrat index som ska fånga var i världen man har det bäst som förvärvsarbetande kvinna. Indexet är ett viktat genomsnitt för indikatorer som skillnaden i män och kvinnors högre utbildning, skillnaden i mäns och kvinnors median lön, skillnad i medianlön, procent kvinnor i ”senior-management”, och ett mått på hur dyr barnomsorg är relativt lön. (Av någon anledning har de lite missvisande kallat sitt index för ”The glass-ceiling index”. I andra sammanhang syftar ju annars termen ”glass-ceiling” på att den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är särskilt stor i den översta delen av fördelningen, vilket visats både för Sverige och för andra länder). Sverige ligger som vanligt i denna typ av jämförelser bra till. Tredje plats efter Nya Zeeland och Norge (och i ett ännu bredare index baserat på 29 indikatorer rankas Sverige etta) . [Read more…]

Låt slumpen bestämma ditt öde!

I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas tog jag den tärningsterapi som förespråkas i romanen Tärningsspelaren som utgångspunkt för ett blogginlägg om den fria viljan. Steven Levitt och John List verkar också ha fastnat för tärningsterapi. På webbsidan Freakonomics Experiments uppmanar nu de båda nationalekonomerna allmänheten att låta slumpen avgöra stora, livsavgörande beslut. De gör detta eftersom de vill hjälpa människor att fatta svåra beslut, men framförallt handlar det om ett vetenskapligt motiverat experiment. [Read more…]

Drog höginkomsttagarna ifrån under 2011?

Häromveckan släppte SCB ny statistik rörande svenskarnas inkomster under inkomståret 2011. Siffrorna visar att inkomstojämlikheten, mätt som Gini-koefficienten för hushållens disponibla inkomster, inte förändrats nämnvärt.

Men är utvecklingen densamma i den yttersta inkomsttoppen? Har den ekonomiska elitens inkomster dragit ifrån på bekostnad av övriga grupper i den övre medelklassen? Eller har allas inkomster utvecklats ungefär likartat? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av toppens inkomstandelar utifrån SCB:s nya inkomststatistik för 2011. [Read more…]

Per Krusell: På lång sikt jobbar vi alla så mycket som vi vill!

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Jag såg programmet Lönesänkarna häromsistens, och med viss fasa. Det var välgjort och det slår mig att man rycks med i konspirationsteorier förvånansvärt lätt. Fasan jag kände handlar förstås om känslan av att som ekonom ”ha missat något” i vår analys av samhällsekonomin. Efter att ha funderat en stund kändes det bättre; jag anser verkligen att det ligger väldigt lite i den huvudsakliga tesen i programmet, dvs att en ”överenskommelse” om att sänka löneandelen skett, kanske med syfte att öka sysselsättningen, men att en sysselsättningsökning sedan uteblev. Tanken med det här inlägget är dock inte att diskutera programmets innehåll mer—det har gjorts bra av andra, bl a här på Ekonomistas och av Lars Calmfors i DN—utan att ta upp den bredare frågan om vad som bestämmer sysselsättningen i ett land, och speciellt på längre sikt. Sysselsättningens utveckling i Sverige sen 70-talet var i och för sig en viktig del av programmet, men jag vill diskutera frågan på ett mer allmänt plan. [Read more…]

Vet företagarna vad företagarna behöver?

Är detta måltavlan från en tävling i hagelskytte? Eller kanske aktieanalytikers prognoser jämfört med faktiska utfall? Nej, figuren visar förhållandet mellan Svenskt Näringslivs mått på kommunalt företagsklimat år 2002 och förändringen i sysselsättningsgrad bland kommunens invånare under åren 2002-2010. Något samband mellan mellan dessa storheter förefaller inte finnas. [Read more…]

Olof Johansson-Stenman: Hur påverkas universiteten av nätkurser?

Det här är ett gästinlägg av Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi och prorektor vid Handelshögskolan i Göteborg.

Massive Open Online Courses (MOOCär något som universitet och även potentiella investerare funderar på över hela världen, bland annat efter att Stanford-professorn Sebastian Thrun lyckats attrahera 160 000 studenter från 190 länder till en gratis online-kurs i artificiell intelligens 2011. New York Times har publicerat bra översiktsartiklar om MOOCs (här och här), medan en mer skeptisk artikel finns att läsa i Times Higher Education.   [Read more…]