Det finns två fakta om den svenska skolan som få bestrider: resultaten har fallit och skolorna har blivit mer segregerade. Den ökade segregationen visar sig i att den del av den totala kunskapsspridningen som kan förklaras av vilken skola eleverna går på — mellanskolvariansen — enligt PISA-undersökningarna ökat kraftigt under 2000-talet (sid 137). En studie av bland andra Bo Malmberg visar dessutom övertygande att en överväldigande del av denna ökning troligen^* kan förklaras av det fria skolvalet (då även det fria valet mellan kommunala skolor).

Sedan tar enigheten slut. Lena Sommestad, Bo Malmberg och Ingrid Carlgren hävdar exempelvis att den av skolvalet orsakade skolsegregationen är en avgörande orsak till resultatförsämringen. Friskoleförespråkare som Timbros Markus Uvell menar i stället att resultatutvecklingen i den svenska skolan hade varit ännu sämre om det inte vore för konkurrensen från friskolorna. Forskargruppen på IFAU anser däremot att förklaringar bäst söks på annat håll.

För att bringa någon klarhet i detta kan man först konstatera att den empiriska grunden för att ökad spridning mellan skolorna skulle vara orsaken till de fallande genomsnittsresultaten är skakig. Mycket av argumentationen förefaller bygga på nedanstående figur som dock bara visar att det finns en negativ korrelation mellan spridning och genomsnittsresultat. Korrelation är emellertid inte kausalitet och det finns tusen och en faktorer som samvarierar med mellanskolvariansen vilka i sig kan påverka elevernas genomsnittliga skolresultat.

Mellanskolvarians och genomsnittlig elevprestation i OECD/Pisa data, 43 länder 2000-06.

Medan hypotesen om mellanskolvariansens betydelse passar som hand i handske med svaga elevers försämrade skolprestationer så har den svårare att förklara varför även de starkaste eleverna presterar allt sämre. Om dessa i allt högre grad omges av studiemotiverade elever från trygga hem borde de — i någon grad — prestera bättre än tidigare. Men det gör de alltså inte.

Faktum är att det inte ens är självklart att det är resultaten bland de svaga eleverna som försämrats mest. Figuren nedan visar förändringar i medelresultat och spridning (skillnaden i resultatförändring mellan elever i 95e och 5e percentilen) på ett antal internationella kunskapsmätningar.

Förändring i medelvärde och spridning (mellan elever i 95e och 5e percentilen). PISA-resultaten anges både relativt OECD-genomsnittet och som absoluta förändringar.

Enligt RLS/PIRLS och PIRLS kännetecknades både perioden 1991 till 2001 och 2001 till 2006 av försämrad genomsnittlig läsföreståelse och minskad spridning mellan eleverna i årskurs tre respektive fyra. Detta talar direkt mot hypotesen att ökad spridning skulle orsakat försämrade genomsnittsresultat. Samma mönster syns i TIMSS-undersökningarna för matematik och naturvetenskap bland åttondeklassare under perioden 1995 till 2007. PISA-undersökningarna — även de för åttondeklassare — finner däremot att spridningen ökat och snittprestationerna försämrats mellan 2000 och 2009.

En delförklaring till varför mönstren ser olika ut är att PIRLS/TIMSS har ambitionen att mäta absoluta kunskapsförändringar medan förändringar i PISA mäts relativt OECDs genomsnitt. Då spridningen minskat i andra OECD-länder så har den svenska spridningen ökat relativt dessa. Som kan ses i figuren är detta dock inte hela förklaringen utan även den absoluta spridningen bland svenska elever har enligt PISA ökat i naturkunskap och läsning, medan den minskat något i matte. Det är inte självklart vilka resultat som är mest rättvisande men att — som Sommestad m.fl. — lyfta fram PISA men bortse från PIRLS/TIMSS förefaller tveksamt.

Låt oss dock för sakens skull anta att PISA-resultaten om ökad spridning stämmer. Kan man därigenom dra slutsatsen att det är skolvalet och den ökade skolsegregationen som ligger bakom de försämrade genomsnittsresultaten? Om så vore fallet borde rimligen resultaten försämrats mest i storstäderna; det är trots allt där skolvalet är en realitet och det är i storstadsregionerna som spridningen mellan skolorna ökat. Figuren här intill förmedlar ett annat budskap: under 2000-talet har resultaten försämrats överallt och om något så har de fallit mest på landsbygden.

En relaterad fråga är om familjebakgrunden fått ökad betydelse för elevernas prestationer? Nästa figur visar att betygsfördelen av att vara barn till en högutbildad moder minskat något mellan 1990 och 2008. Detta skulle kunna betyda att familjebakgrunden fått minskad betydelse men en troligare förklaring är att andelen högutbildade mammor ökat. Det visar sig emellertid även att betygsskillnaderna mellan barn till föräldrar på olika nivåer i inkomstfördelningen i princip är stabila över tid. Nackdelen av att vara utlandsfödd har ökat något vilket kan bero på ökad segregation, men det kan även bero på förändringar i familjebakgrund, ursprungsland och invandringsålder bland de utlandsfödda.

Att undersöka betyg är inte utan problem: förändringar betygssättningsnormer kan ha påverkat förhållandet mellan betyg och faktisk kunskap olika för olika grupper. Exakt hur sådana faktorer påverkar dessa samband är dock oklart och efter att ha granskat figuren ovan så är det svårt att med säkerhet hävda familjebakgrundens ökade betydelse.

Min sammanfattande tolkning är att den ökade spridningen mellan skolorna inte är en hållbar förklaring till den allmänna försämringen av svenska elevers kunskapsnivå. Därmed inte sagt att den saknar betydelse: det är möjligt att de fallande resultaten bland svaga elever i någon grad kan förklaras av ökad segregation. Därutöver kan man anse att ökad skolsegregation är problematisk även av andra skäl. Någon enkel, ideologisk välförankrad lösning på skolans problem finns däremot troligen inte. Mycket vore vunnet om man kunde sluta hoppas att så är fallet.

^* Jag skriver ”troligen” då studien jämför den faktiska betygsspridningen mellan skolorna med den som hade rått om alla elever i stället gått på den närmast liggande skolan (men behållit sina betyg). Då analysen dels förutsätter att betygen inte påverkas av vilken skola eleven går på, dels att möjligheten till fritt skolval inte påverkat familjernas bostadsval så kan ansatsen överdriva skolvalets betydelse något. Se även Helena von Schantz, Christer magister, LibDeb, Tomas Englund, Arbrörelsen, Anders Lindbom, Lotta Edholm, TTF, Mats Olsson, Viharrräknat, Niclas Berggren, Andreas Bergh, Alliansfritt, Anders Jakobsson mfl, Utredarna, LR, Heidbrink, Ekonomisten, Plura.