Jobba mer eller jobba sent

Att sänkta marginalskatter på arbete borde leda till ett ökat arbetsutbud är en teoretisk självklarhet för oss nationalekonomer, åtminstone så länge som det totala skattetrycket inte sänks. Det finns även en uppsjö empirisk evidens för att vi verkligen jobbar mer när marginalskatterna sjunker (Lennart Floods mikrosimuleringar bygger exempelvis på vedertagna skattningar av dessa effekter). Det finns bara ett problem: man använder ofta arbetsinkomster för att mäta förändringar i arbetsutbud, bland annat då det finns dåligt med statistik över faktisk arbetstid.

Som jag diskuterat är detta inte oproblematiskt eftersom sänkta marginalskatter inte bara ökar incitamenten att arbeta mer utan även att se till att man får (bra) betalt för sin arbetsinsats. En utvärdering av ett franskt försök med avskaffade inkomstskatter för övertidsarbete visar att det kan finnas visst fog för dessa spekulationer. Medan den inrapporterade övertiden ökade som svar på skattesänkningen så verkar det totala antalet arbetade timmar inte ha ökat. Särskilt stor verkar övertidseffekten ha varit bland högkvalificerade anställda som troligen har stor frihet att rapportera sin inkomster som de vill.

Det franska experimentet är speciellt eftersom det skiljer mellan olika typer av arbetsinkomster på ett sätt som maximerar incitamenten för denna typ av manipulation men liknande effekter finns i alla system; exempelvis minskar incitamenten att på olika sätt undanhålla inkomster från beskattning när skatterna sjunker. Samtidigt finns svårmätbara konsekvenser som verkar i motsatt riktning, som att folk slutar maska på jobbet. Att empiriskt uppskatta dessa olika effekter är ytterst angeläget för vår förståelse av hur skatterna påverkar samhällsekonomin. Att göra det bra kräver emellertid en hel del kreativitet från forskarnas sida.

Comments

  1. Jonas, har ni uppskattat effekter på det kontraproduktiva arbetsutbudet av negativ inkomstskatt? Jag antar att det utbudet minskar och att produktiviteten därmed ökar.

    Se gärna detta korta föredrag på tal om arbetstid: http://www.ted.com/talks/lang/eng/dan_pink_on_motivation.html

  2. Kristian Grönqvist says:

    Det är ett populärt missförstånd bland ffa industrifolk och ekonomer att ökade incitament ger ett bättre utfört arbete.
    Det behöver inte alls vara så och i praktiken är det nästan aldrig så längre än någon dag. Ett förhållande som varit känt länge bland beteendevetare länge…
    Väldigt fort blir incitamentet en självklarhet vilket skapar en mättnad, hunger efter mer, eller ”Rättmätig” ilska över att incitamentet uteblivit, det som första gången var en extra belöning.
    Varje tänkande människa kan utifrån sitt eget sätt att reagera, räkna sig fram till detta…
    Utom ekonomer och industriledare förstås… eventuellt styrelsemedlemmar.

  3. Ulf Clerwall says:

    Har lite svårt med det franska exemplet, i huvudsak eftersom jag befinner mig just i det skiktet där effekten skall ha varit störst. Först och främst bygger det på att jag kan skilja mina inkomster mellan ordinarie och övertid. Hur skall jag annars hitta basen? I det franska systemet stört omöjligt. I praktiken har jag dessutom ingen fast arbetstid: allting mellan 8 och 22 funkar. Och så är det för de flesta sk ”cadres”. Glöm 35 timmarsveckan, den gäller på McDonalds möjligen. Och vad menar du med att kunna rapportera inkomster som man vill? Min arbetsgivare rapporterar min årsinkomst till skattemyndigheten, utan specifikation av övertid.

    • Ulf Clerwall says:

      Och dessutom när Pierre Cahuc (som är en god vän) pratar om ”employees” menar han ”salariés” i den franska meningen. Här i landet för liberté, égalité och fraternité skiljer vi pà arbetare ”salarié” och tjänsteman ”cadre” minsann! Lönen för den första gruppen är länkad till arbetstid i timmar. För den andra gruppen är det en specifierad àrslön som betalas ut i antingen 12 eller 13 mànader, länkat till antal arbetsdagar per àr.

  4. Är det teoretiskt självklart även för de med högre inkomster. I den mån jag kan bestämma över min arbetstid kommer jag så klart att arbeta mindre om marginalskatten sänks. Jag får ju råd med mer fritid och tid hemma med barnen! Så visst är det en frihetsfråga.

  5. Emma ställer ju en intressant fråga, som för mina tankar till de franska resultaten. Bör de inte anses helt logiska (kanske rentav förväntade) som en följd av det grundläggande antagandet om avtagande marginalnytta?

Trackbacks

  1. […] This post was mentioned on Twitter by mongotime, Ekonomistas. Ekonomistas said: Jobba mer eller jobba sent http://wp.me/pcbq2-2eh […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s