Att lärare behöver kunna de ämnen de undervisar i är svårt att bestrida och det är också detta som ligger bakom kravet på lärarlegitimation. Den ämnesspecialisering som krav på formell ämnesbehörighet driver fram har sina fördelar men också sina baksidor. En ofrånkomlig konsekvens blir att lärarna undervisar fler elever i färre ämnen. Eftersom antalet relationer mellan lärare och elever därmed ökar innebär detta, som jag tidigare skrivit om, att varje lärare sannolikt får lägga mer tid på elevadministration. Relaterade aspekter är att ökad specialisering innebär ökade koordinationsproblem och att lärarna får mindre tid att lära känna de enskilda eleverna och deras behov. [Read more…]
Allt du behöver veta om risk och osäkerhet
2016-06-21 av Kommentera
Det är mycket här i världen som är osäkert. Det mesta faktiskt. Och ändå måste vi hela tiden fatta beslut om hur vi ska agera trots denna osäkerhet. Hur gör man det bäst? Kan man hitta ett strukturerat förhållningssätt till att fatta beslut under osäkerhet och till att hantera risk?
Dessa frågor är förstås centrala i ekonomiundervisning i allmänhet och för alla typer av ledarutbildningar i synnerhet. Trots detta är det förvånansvärt svårt att hitta bra böcker, speciellt läroböcker, på området. Man hamnar lätt antingen i en (för de flesta) alltför teknisk framställning av statistiska gränsvärdesteorem och fördelningsfunktioner, eller i förvisso fascinerande men samtidigt icke-informativa berättelser om framgång baserat på att gå sin egen väg, eller följa sina instinkter. [Read more…]
Dags att svära forskared?
2016-06-20 av 20 kommentarer
Nyligen har två trista historier i svensk nationalekonomi fått viss uppmärksamhet. Det ena fallet rör en grupp nationalekonomer som anmälts för forskningsfusk. I det andra fallet har ingen anmälan riktats, men det har varit mycket diskussioner (och väldigt mycket skitsnack!) i nätforum om en kommande artikel i American Economic Review (vilken jag tidigare skrivit om) där nära relaterad epidemiologisk forskning först citerades efter att artikeln accepterats för publicering. (Tidskriftsredaktörerna har beslutat att en uppdaterad version med en särskild not ska publiceras.) [Read more…]
Blundar nationalekonomer för de stora frågorna?
2016-06-04 av 11 kommentarer
Jag minns hur den gamle Erik Dahmén brukade bevista seminarierna på Handelshögskolan och inte sällan beklaga sig över hur nationalekonomer allt oftare föredrar att söka exakta svar på ointressanta problem framför att ställa viktiga frågor även om resultaten kan bli otydliga. Dahméns kritik då var säkert inte ny, men den är i alla händelser fortfarande aktuell. En debatt har blossat upp i USA på just detta tema, och kanske kommer diskussionen även att nå hit till vårt land. [Read more…]
Slumpa ut statsbidragen
2016-05-29 av 3 kommentarer
Trots att ansvaret för den svenska skolan är kommunalt så har staten svårt att sitta med armarna i kors. Oviljan att från centralt håll låta saker och ting ha sin gilla gång manifesteras inte minst i en mängd riktade statsbidrag. Särskilda stöd utgår bland annat till läxhjälp, sommarundervisning, bemanning av skolbibliotek, arbetsplatsförlagt lärande, karriärsteg, matematiklyft, upprustning av skollokaler, skolutvecklingsprogram och entreprenörskap i skolan. Förslag finns även om statliga stöd till lärarassistenter och säkert mycket annat. Trots sitt antal motsvarar de flesta av dessa stöd en trivial andel av skolans totala kostnader och de ställer till en hel del problem i skolans styrning. Ett bättre sätt att använda pengarna vore att använda dem till kontrollerade experiment. [Read more…]
Gener och utbildningslängd
2016-05-19 av 22 kommentarer
Förra veckan publicerades en studie i tidskriften Nature som visar att 74 specifika gener kan förklara en halv procent av variationen i utbildningslängd (i utvecklade länder i väst). Två av de drivande bakom studien är de svenska nationalekonomerna David Cesarini (NYU samt knuten till IFN) och Magnus Johannesson (Handels). Karin Bojs skrev i helgen en krönika om studien i Dagens Nyheter och drog följande slutsats: ”Våra gener har vi alltså på gott och ont, och av den nya studien lär vi oss hur lite de faktiskt säger om våra studieresultat.” Bojs har rätt i att utbildningslängd framförallt förklaras av miljöfaktorer, men generna har sammantaget mycket större betydelse än vad dessa 74 identifierade gener ger sken av. [Read more…]
Nationella konferensen närmar sig
2016-05-09 av Kommentera
Deadline för den nationella konferensen i nationalekonomi 2016 närmar sig med stormsteg och senast nu på fredag, den 13:e maj, måste deltagande forskare skicka in bidrag till konferensen. Utöver forskningsseminarier kommer priscermonin för fjolårets mottagare av Assar Lindbeck-medaljen, Oskar Nordström-Skans, att hållas i samband med konferensen. Det kommer också att bli en paneldiskussion på temat klimat med John Hassler, Olof Johansson-Stenman, Astrid Kander och Thomas Sterner. Konferensen hölls senast 2014 i Umeå, vilken åtminstone jag tyckte var en väldigt lyckad tillställning. Närmare information om call for papers finns på konferensens hemsida.
Hur ser betygsinflation ut?
2016-04-27 av 44 kommentarer
Att betyg som inte är kopplade till externa utvärderingar eller standardiserade som de gamla relativa betygen tenderar att stiga är välkänt. Eftersom betygen knappast stiger i samma takt överallt är det ett likvärdighetsproblem, men även om betygen stiger lika mycket överallt kan det skapa problem. Anledningen är att allt fler elever ”slår i taket” när betygen hela tiden stiger.
[Read more…]
Experiment om humankapital
2016-04-25 av 18 kommentarer
Utbildningsforskaren John Hattie fick ett stort genomslag för sin metastudie om vad som funkar och inte funkar när det gäller att förbättra elevers skolresultat. Hattie har dock fått hård kritik, bland annat då han blandar resultat från studier utan att ta hänsyn till deras forskningsmetod. Den som letar efter forskningssammanställningar om utbildningsforskning har emellertid nu fått ett nytt ymnighetshorn att ösa ur. I en massiv översikt (gratisversion) går Roland Fryer igenom 196 randomiserade fältexperiment och försöker dra slutsatser.
[Read more…]
Vart tar doktoranderna vägen?
2016-04-13 av 1 kommentar
Häromdagen läste jag i tidningen att socialsekreterare ”försvinner” i en del kommuner. Likaså har det under senare tid skrivits en hel del artiklar om massavhopp från polisen. Det senaste mystiska försvinnandet dök upp på DN Debatt igår där det påstods att allt färre personer börjar doktorera i Sverige. Lyckligtvis är det ganska få människor i Sverige som bokstavligen försvinner, så frågan är vart alla dessa människor tar vägen? Gissningsvis är svaret på den frågan att de tar andra jobb och andra jobb är det relativt gott om nu när vi är på väg in i en högkonjunktur. I goda tider har helt enkelt socialsekreterare, poliser och doktorander lättare att få jobb på annat håll. Det är inte den enda förklaringen förstås, men jag tror det kan vara en bidragande orsak som tenderar att glömmas bort i debatten. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer