Kärleksförklaring till svensk nationalekonomi

En stereotyp bild av nationalekonomen är att det är en man som sysslar med snäva ekonomiska frågeställningar. Nationalekonomen uppehåller sig framförallt i en teoretisk värld och bryr sig inte så mycket om empiri. Jag vet inte i vilken utsträckning denna stereotypa bild någonsin varit sann, men efter att ha deltagit i den nationella konferensen i Umeå (som Daniel skrev om häromdagen) kan jag konstatera att den definitivt inte stämmer med dagens svenska nationalekonomi.

Den första sessionen jag deltog i handlade om hälsoekonomi och där presenterade Daniel Hallberg en empirisk studie om den positiva hälsoeffekten av tidigare pensionering, Martin Ljunge redogjorde för en studie av effekten av tillit på hälsa och Mats Bergman presenterade en uppsats om konkurrens och prissättning på marknaden för receptbelagda läkemedel. Den andra sessionen handlade om offentlig ekonomi och där presenterade Lovisa Persson en studie om effekten av fastighetsskatten på huspriser, Heléne Lundquist redogjorde för effekten av att bli invald i riksdagen på framtida inkomster och Håkan Sellin presenterade en studie om låginkomsttagares arbetsutbud. I den sista sessionen jag deltog i (återigen i  hälsoekonomi) presenterade Therese Nilsson en studie om effekten av mödra- och barnavård på förväntad livslängd, Peter Nilsson visade hur luftföroreningar påverkar barnastma och Martina Björkman redogjorde för ett fältexperiment om hur HIV-spridning kan minskas med hjälp av lotterier.

Att döma av dessa presentationer befinner sig dagens svenska nationalekonomi långt från den stereotypa bilden. Uppsatserna är huvudsakligen empiriska, det är stor spännvidd i vilka frågor som studeras och nästan hälften av uppsatserna presenterades av kvinnor. Att samtliga uppsatser var av hög kvalitet — gissningvis kommer samtliga publiceras i bra fälttidskrifter eller topptidskrifter — gör naturligtvis inte saken sämre.

För egen del tycker jag det är mycket positivt att ämnet befinner sig såpass långt från den stereotypa bilden och jag glädjs över tillståndet i svensk nationalekonomi. Det finns dock vissa kritiska röster om att det är för mycket fokus på empiriska effektutvärderingar och för lite teori, men än så länge ser jag inget större skäl till oro.

Comments

  1. Robert, från ditt urval kan konstateras att nationalekonomen i Umeå var inte ”en man”. Kanske detta kan kopplas till… ”Kärleksförklaring till svensk nationalekonomi” 😉

    • Jag är inte säker på att jag förstår din fråga, men om du undrar varför jag blir glad av att se fler kvinnliga nationalekonomer så beror det på att kvinnor länge varit väldigt underrepresenterade inom nationalekonomi, men att jag nu eventuellt tycker mig se en förändring. Det tycker jag är positivt av personliga skäl (eftersom jag ogillar homosociala miljöer), av rena jämställdhetsskäl samt för att jag tror att det funnit en stor potential bland kvinnor som nationalekonomin gått miste om.

  2. Andreas SO says:

    Ja det är kul att nationalekonomi studerar intressanta frågor och att det blir mer jämställt. Men som en person som bara har en kandidatexamen i NEK så undrar jag vad frågan om luftföroreningars påverkan på barnastma har att göra med nationalekonomi? Frågan är inte menad att vara provocerande 🙂

    • Jag tycker det är en relevant fråga. Uppsatsen motiveras framförallt utifrån det positiva sambandet mellan inkomst och barnastma och om lutföroreningar kan vara en anledning till att sambandet blivit starkare över tid, vilket gör uppsatsen lite mer ”ekonomisk”. Dessutom studeras även om vabbande påverkas, vilket naturligtvis har ekonomiska implikationer.

      • Per S says:

        Men den verkliga orsaken är väl att nationalekonomin i ekonometrin har verktyg som, åtminstone i vissa avseenden, är överlägsna dem andra vetenskaper använder?

  3. Martin says:

    Använde Gregory Clarks kanske lite fåniga stratifierings mått på deltagarlistan (andel -son efternamn). Resultat 3/38 -son, mot förväntade 13/38 (ungefär en tredjedel). Nämnaren kanske är lite uppblåst av någon utländsk postdoc.

    Jämförelse: Juridiska institutionen Göteborg 11/51. Historiska institutionen 24/99. Riksdagen 109/349. Stor reservation för slafsig analys.

    • tysken says:

      Notera också 2 av 3 -son:are är ansvariga för den (enligt Andreas SO) tveksamt nationalekonomiska studien om effekterna av luftföroreningar på barns humankapital.

      • Andreas SO says:

        ”Enligt Andreas SO”.. Man måste kunna skilja på frågor och påståenden..

  4. Mikael Moutakis says:

    Jag är beredd att hålla med Robert. Av de presentationerna jag gick på så var de överlag intressanta och väl presenterade. Det var en givande konferens, med god kollegial stämning.

  5. Jeremy says:

    Jag tycker att mönstret från konferensen inte i särskilt hög grad avspeglas i Ekonomistas persongalleri eller i tonvikten bland ämnena här. I ett tidigare kommentarsfält togs frågan om samband mellan arbetslöshet, och den utsatthet det innebär, och förtida död upp. Jag sökte efteråt på ”livslängd” i er sökruta vilket ger träff på 14 bloggposter. Av dem är det två som har både ”livslängd” och ”arbetslö*” i själva bloggtexten. Båda är av Martin Flodén och handlar inte om problemet med kortare livslängd på grund av arbetslöshet. Denna viktiga fråga verkar alltså inte tagits upp här ordentligt under den tid bloggen existerat.

    • Vi som skriver här på Ekonomistas har inte gjort något försök att vara heltäckande även om det vore önskvärt, utan vi skriver om det som intresserar oss. När det gäller just detta exempel sysslar jag just nu med närliggande frågor och lär återkomma i ämnet.

Trackbacks

  1. […] Efter att jag deltagit i den nationalekonomiska konferensen i Umeå i fjol skrev jag ett inlägg här på Ekonomistas om hur exalterad jag var över all spännande forskning som bedrivs av nationalekonomer runt om i […]

  2. […] kommer att delta. Konferensen hölls senast 2014 i Umeå, vilken åtminstone jag tyckte var en väldigt lyckad tillställning. Närmare information om call for papers finns på konferensens […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s