Mats Bergman: Högskolestiftelser – vad är problemet?

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman som är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

I somras föreslog Utbildningsdepartementet i en departementspromemoria att det ska bli möjligt för universitet och högskolor att ombildas till högskolestiftelser. Förslaget har väckt en debattstorm, t.ex. i DN i förra veckan och genom ”den arge professorns icke-remiss”, som fått stor uppmärksamhet och spridning. Men vad handlar förslaget egentligen om? Och varför kritiseras det så hårt? [Read more…]

Högskolan, kvaliteten och pengarna

Diskussionen om kvalitet och kvalitetsbedömning inom den svenska högskolan har pågått en längre tid. Här på Ekonomistas har diskussionen förts, bland annat om utbildningsfinansieringens effekter, om att det går att mäta utbildningskvalitet enbart genom att studera uppsatser och vad kritikerna av kvalitetsmätning egentligen vill se för alternativ. Mycket är dock fortfarande osagt och just därför var det välkommet att Sveriges Radio P1:s undersökande program Kaliber nyligen har sände tre program på temat ”Högskolan, kvalitén och pengarna”. Förhoppningsvis kan dessa program ge ytterligare liv i denna för svensk akademi så viktiga diskussion. [Read more…]

Går det att lita på kommunrankingar?

För ett tag sedan presenterade Dagens Samhälle en besynnerlig rankinglista över årets skolkommuner och i veckan var det Lärarförbundets tur. Listorna har sina likheter men medan hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare resulterar i en lägre placering på Dagens Samhälles lista, så gäller det motsatta på Lärarförbundets. Sådana skillnader avspeglar naturligtvis avsändarnas intressen men kan vara svårt att se igenom vid en ytlig läsning. Man kan också konstatera dramatiska förändringar från år till år i kommunernas placeringar: på Lärarförbundets lista tappade Svenljunga kommun 194 placeringar mellan 2012 och 2013 medan Älvdalen klättrade från plats 266 till 76.

[Read more…]

Rankning av Tysklands inflytelserikaste ekonomer

Nyligen publicerade Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) en rankning av tyska nationalekonomers samhällsinflytande. Det som gör denna rankning intressant är att den till skillnad från de flesta andra existerande ekonomrankningar inte enbart tittar på forskningsgenomslag utan även på hur ofta ekonomerna citeras i media och hur viktiga de är i den politiska beslutsprocessen. En motsättning mellan forskning och samhällsengagemang verkar finnas. En liknande rankning av svenska ekonomer vore värdefull.

[Read more…]

Mellan vilka står egentligen dagens klasskamp?

Analyser av samhällsklasser tillhör de mest centrala och traditionstyngda inom samhällsvetenskapen. Men i takt med samhällsomvandlingen ändras synen på vilka klasserna är idag. Den kanske vanligaste normen för analyser av svenska samhällsklasser, SCB:s socioekonomiska indelning (SEI), är föråldrad och om inget görs riskerar klassanalyser att bli förlegade och innehållslösa. [Read more…]

Betyg utan förankring

Det är uppenbart att betygens koppling till den faktiska kunskapsutvecklingen i den svenska skolan är svag: betygen stiger medan kunskapsnivån enligt internationella jämförelser faller. Ett relaterat problem är att betygssättningen skiljer sig betydligt från skola till skola, vilket har uppmärksammats i flera rapporter från Skolverket (tex här och här). Hur stora skillnaderna i betygsättning är kan emellertid vara svårt att få ett grepp om. Det kan därför vara värdefullt att sätta siffror på hur stor spridningen mellan olika skolor egentligen är. [Read more…]

Betygens stabila ökning

Den första grundskoleklassen som fått betyg enligt ny betygsskala och nya betygskriterier gick i början av sommaren ut nian. Betygen har nu ställts samman och i en kommentar anser Skolverket det vara positivt att betygen är stabila trots ett nytt betygssystem. Två kommentarer till detta: eftersom betygen sätts enligt nya kriterier är det inte alls självklart att de borde ligga på samma nivå som förra året. Ett sådant resonemang för istället tankarna till ett relativt betygssystem. För det andra är det enda som kan sägas vara stabilt att betygen ökar, vilket framgår av figuren. [Read more…]

Det reala reformutrymmet

I en kommentar till regeringens skattepolitik kritiserar Lars Calmfors hur begreppet ”reformutrymme” används. Poängen han gör är lika enkel som viktig: när ekonomin växer så ökar statens intäkter men även de faktiska kostnaderna för att bedriva offentlig verksamhet. Att hålla utgifterna konstanta, även i reala termer, innebär i praktiken besparingar eftersom bland annat reallöner tenderar att öka när ekonomin växer. Att detta har stor betydelse inom exempelvis skolans område illustreras i figuren nedan. [Read more…]

Slarviga slag mot Slagen Dam

Det här är ett gästinlägg av Olle Folke, forskare i statsvetenskap vid Columbia University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Petra Ornstein, doktorand i statistik vid Uppsala universitet och Johanna Rickne, forskare i nationalekonomi vid IFN. Uppdatering 2013-08-26: Bo Rothstein bemöter inlägget i kommentarstråden (länk).

Att bli utsatt för våld kan ge både fysiska och psykiska skador och att förebygga våld är en viktig samhällsfråga. De årliga telefonundersökningarna från Brottsförebyggande rådet har visat att den mest våldsutsatta gruppen i samhället är unga män som utsätts för våld av främlingar och på offentliga platser. Den näst mest våldsutsatta gruppen är unga kvinnor. De utsätts främst för våld i sitt eget hem och av nuvarande eller före detta partners. [Read more…]

Skadar utvärderingar den offentliga sektorn?

Det här är ett gästinlägg av Niklas Bengtsson, fil dr i nationalekonomi och verksam vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Nationalekonomer förordar ofta att offentlig verksamhet behöver utvärderas och att resultaten från dessa utvärderingar skall vägleda framtida policy. På sistone har emellertid kritiska röster höjts mot utvärderingar och fokuseringen på ”resultat” inom den offentliga sektorn. Den prisbelönta journalisten Maciej Zaremba målar i en artikelserie (som nu blir bok) upp en dyster bild av hur resultatfokusering och ”output”-mätning lett till oönskade konsekvenser inom svensk sjukvård. En liknande bild för akademin tecknas i en nyutgiven antologi redigerad av Sharon Rider, Ylva Hasselberg och Alexandra Waluszewski. I en artikel på DN debatt menar statsvetarna Shirin Ahlbäck Öberg och Sten Widmalm att resultatfokuseringen inom den offentliga verksamheten nått vägs ände. De dystra konsekvenserna av ”utvärderingssamhället” är så uppenbara att progressiva politiska krafter (vilket enligt artikelförfattarna är socialdemokraterna) har “öppet mål” om de väljer att gå till val på frågan. [Read more…]