Nyligen publicerade Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) en rankning av tyska nationalekonomers samhällsinflytande. Det som gör denna rankning intressant är att den till skillnad från de flesta andra existerande ekonomrankningar inte enbart tittar på forskningsgenomslag utan även på hur ofta ekonomerna citeras i media och hur viktiga de är i den politiska beslutsprocessen. En motsättning mellan forskning och samhällsengagemang verkar finnas. En liknande rankning av svenska ekonomer vore värdefull.
Att rangordna akademiskt verksamma nationalekonomer är inte nytt (se här, här, här, här), men jag har inte sett någon som uttryckligen beaktar flera dimensioner såsom FAZ:s rankning gör. FAZ mäter genomslag i media med antalet citeringar i senaste årets nationella media, i politik genom enkäter bland anställda i den federala riksdagen och regeringen och i forskning genom det citeringsbaserade h-indexet (där h är antalet artiklar som forskaren skrivit som fått minst h citeringar) (FAZ-metodbeskrivning här) .
Den slutliga listan över Tysklands femtio mest inflytelserika ekonomer toppas av Lars P. Feld vid Walter Eucken-institutet i sydtyska Freiburg. Feld är forskare inom offentlig ekonomi med särskilt fokus på beskattning och makroekonomi. Även de övriga inom topp-fem forskar delvis eller huvudsakligen inom offentlig ekonomi: Christoph Schmidt (RWI Essen), Marcel Fratzscher (DIW Berlin), Kai Konrad (Max Planck, München) och Hans-Werner Sinn (CES Ifo).
Hur viktigt är det att de inflytelserika ekonomerna i samhällsdebatten också är tongivande inom forskningen? Tja, det är förstås bra om de ekonomer som politikerna lyssnar till också är väl förankrade i forskningen. Det ger en signal om att ekonomernas ståndpunkter relaterar till den senaste forskningen.
FAZ-rankningen ger dock vid handen att det finns en ganska klar motsättning mellan genomslag i samhällsdebatt och i forskning. Korrelationsmatrisen nedan visar att genomslag i media och politik går hand i hand (oklart dock hur riktningen ser ut; från media till politik eller tvärtom?) medan genomslag i forskning inte är förefaller korrelerad med genomslag i de båda övriga kategorierna (en icke-signifikant negativ korrelation). Betyder det att det verkligen finns en motsättning mellan av bli framgångsrik forskare och aktiv i samhällsfrågor?
| Media | Politik | Forskning | |
| Media | 1 | ||
| Politik | 0,95* | 1 | |
| Forskning | -0,16 | -0,17 | 1 |
Innan man drar långtgående slutsatser utifrån detta, bör viss eftertanke ges till hur man alls går tillväga när man mäter genomslag i denna typ av rankningar. I en studie av Magnus Henrekson och mig fann vi att korrelationen mellan olika mått på vetenskapligt genomslag bland svenska ekonomiprofessorer varierade kraftigt (mellan 0,4 och 0,9) och alltså att val av mått påverkar utfallet. Just h-indexet tillhörde det mått som var minst korrelerat med andra gängse mått på vetenskapsproduktion (t ex Impact Factor).
En slutsats från FAZ-rankningen är väl ändå att denna typ av rankningar uppfyller sitt syfte. De tydliggör vilka personer som är i ropet inom en framträdande grupp i samhället, i detta fall gällande akademiska nationalekonomer. En liknande rankning av svenska ekonomer vore därför intressant, och med tanke på vilket medialt genomslag rankningar av denna typ brukar få skulle jag inte bli förvånad om det dyker upp en sådan framöver.
Ekonomistas 
Du skriver inte vad korrelationsmatrisen baseras på. Min gissning är att den enbart baseras på top-50-listan. I så fall är jag inte överraskad; att ha ett stort genomslag i media resp att fokusera på publicering i topp-tidskrifter kräver naturligtvis ett visst mått av specialisering för att vara framgångsrik.
Min gissning är dock att om du skulle baserat korrelationsmatrisen på en top-1000-lista istället så skulle du få en positiv korrelation.
Nationalekonomens dygn består av 24 timmar. 8 timmar sover hen. Övriga 16 kan hen välja att allokera antingen på att skriva artiklar eller på att ställa upp på intervjuer och skriva debattartiklar. (Jag gör antagandet att nationalekonomen inte “har något liv” i övrigt. ) Det är rimligt att anta att antalet timmar nationalekonomen lägger på respektive syssla påverkar hur stort genomslag hen får. Vidare kan man anta att nationalekonomen får ut viss “nytta” av de olika sysslorna och att denna nytta skiljer sig. Det är också rimligt att anta att nyttan är avtagande på marginalen. Detta är ett optimeringsproblem. Om vi vidare antar att nationalekonomen är rationell så kommer hen att maximera sin nytta genom att välja optimal allokering av antalet timmar på respektive syssla. Hur många timmar som nationalekonomen väljer att lägga på respektive syssla påverkar alltså hur stor nytta hen får. Det påverkar också hur stort genomslag hen får. Den “inneboende motsättningen” beror således på att nationalekonomen måste välja att antingen skriva vetenskapliga artiklar eller debattartiklar.
Låt oss göra antagandet att placeringen i den vetenskapliga rankingen är ett bra mått på hur skicklig nationalekonomen är på sitt yrke, vilket jag tolkar att artikelförfattaren implicit gör.
Det är förvisso troligt att nytta och skicklighet i en viss syssla är starkt korrelerad, men det är långt ifrån självklart att bara för att nationalekonomen valt att lägga relativt sett mycket tid på att skriva debattartiklar, behöver det inte innebära att hen är en sämre yrkeshen än någon som valt att lägga mer tid på att att skriva vetenskapliga artiklar. Om hen valt att maximera sin potentiella plats i rankingen hade hen endast valt att skriva vetenskapliga artiklar. Hen hade därigenom framstått som en mer skicklig nationalekonom. Men eftersom hen maximerar nytta och inte placering i den vetenskapliga rankingen får hon en lägre placering än vad hen skulle kunna få.
För att bygga på Jonas Klarins argumentation ovan så följer det ju rimligen inte med nödvändighet att den som inte publiceras och citeras i vetenskapliga tidskrifter varken förstår eller läser samma tidskrifter. Om forskningsfronten och högt citeringsindex innebär att hen i fråga här grävt ner sig i metodologiska detaljer kring beteendeekonomiska experiment under de senaste fem åren (och närmast “gone native”) så kanske det är bra för samhället att hen inte syns i massmedia och i politiska beslutsprocesser.
Min uppfattning är att citering i media och påverkan på politiken helt enkelt beror på vilket ämne det gäller.
T.ex. behavioural economics. Intressant ämne och det är många forskare som håller på med det. Men är det rimligt att Anders och Maggan citerar studier i dessa ämnen??
Gustav, det tycker jag absolut att det är, ta t ex pensionsfrågor, sparande och beskattning av alkohol och tobak där insikter från beteendeekonomi är mycket centrala.