Nyligen befann jag mig i ett sammanhang där utformningen av skolans nationella prov diskuterades. Detta var ett utmärkt tillfälle att samla tankarna i kort punktform och naturligtvis bör även Ekonomistas läsare få ta del av dessa.
[Read more…]
Tankar om de nationella proven
2015-03-30 av 39 kommentarer
Hur kan hanteringen av våra forskningsregister förbättras?
2015-03-11 av 7 kommentarer
Många av de senaste årens nya forskningsrön och banbrytande upptäckter har tillkommit tack vare svenska registerdatabaser. En ny utvärdering från Vetenskapsrådet konstaterar att SCBs hantering av dessa registerdata är säker och tillfredsställande ur sekretessynpunkt. Men utvärderingen pekar ut ett antal punkter där hanteringen kan förbättras och i förlängningen möjliggöra ännu fler och bättre forskningsrön. [Read more…]
Nationalekonomist är elitist och sexist
2015-01-27 av 38 kommentarer
I höstas dök det upp en uppmärksammad uppsats (under utgivning i Journal of Economic Perspectives) skriven av bland andra sociologen Marion Fourcade med titeln ”The Superiority of Economics”. Nationalekonomi kallas ju ibland för samhällsvetenskapernas drottning och i uppsatsen analyseras skarpsinnigt hur detta manifesteras på olika plan. Till exempel visas att nationalekonomer citerar andra samhällsvetenskapliga discipliner mycket mindre än de själva citeras av andra, att nationalekonomer har högst löner bland samhällsvetare och att nationalekonomer samverkar nära med politiska beslutsfattare. De visar också att nationalekonomin är väldigt hierarkisk där ett fåtal topptidskrifter och toppinstitutioner har mycket stort inflytande över disciplinens utveckling. [Read more…]
Är nepotismen i högskolan på väg tillbaka? En hastig blick på VRs nya kvalitetsmodell
2014-12-23 av 2 kommentarer
Hur ska samhällets resurser till forskning fördelas mellan våra universitet och högskolor? I en ny utredning presenterar Vetenskapsrådet (VR) en utvärderingsmodell för högskoleforskningens kvalitet som ska ligga till grund för resursfördelningen (se även VR på DN Debatt). Modellen utgår från kollegial bedömning snarare än publikationsbaserade utfall, i enlighet med tydliga direktiv från förra ministern Maria Arnholm. Men trots en lovvärd ambition att undvika publiceringsmåttens trubbighet finns en risk att modellen slår över i kollegiebaserad nepotism och politisk inblandning. [Read more…]
Är inkomstojämlikhet dåligt för tillväxt?
2014-12-10 av 17 kommentarer
I går publicerade OECD en ny studie som snabbt spridit budskapet ”Nu är det bevisat, inkomstojämlikhet är dåligt för tillväxten!”. I den konstateras att det framförallt är den relativt sämre utvecklingen för den undre halvan av fördelningen som drar ner tillväxten. Effekterna är enligt studien ganska stora: tillväxttakten i Sverige skulle ha varit i storleksordningen 20 procent högre under perioden 1990-2010 om inte inkomstskillnaderna ökat under denna period (sid 18 i rapporten). Studiens resultat tycks bekräfta vad andra studier från till exempel IMF tidigare visat. [Read more…]
Motsägelsefullt om nationella prov
2014-12-02 av 15 kommentarer
Skolans nationella prov kan ha två huvudsyften: att formativt stödja det pedagogiska arbetet eller att vara ett summativt utvärderingsinstrument av skolans verksamhet. Tyvärr är dessa syften är svåra att förena och när utbildningsminister Gustav Fridolin drar upp riktlinjerna för de nationella provens framtida roll i skolan är det svårt att se vilket ben han egentligen står på. Risken är därför stor att proven inte kommer att fungera väl för något av deras möjliga syften.
[Read more…]
Vad bör staten göra?
2014-11-07 av 13 kommentarer
Det finns en bred uppslutning kring tanken att staten bör stödja grundläggande forskning. Osäkerheten kring vad sådan forskning kommer att leda till är definitionsmässigt stor och forskningen har tydliga inslag av att vara en kollektiv nyttighet med stora externa effekter. Detta gör att prissättningen inte fungerar och att verksamheten svårligen låter sig kommersialiseras. En nästan lika stor enighet finns kring tanken att den praktiska tillämpningen av forskningens resultat därefter bäst överlåts på kommersiella aktörer verksamma på en marknad som bättre än staten förmår gallra ut förlorare och satsa resurser på potentiella vinnare. I boken The Entreprenurial State ifrågasätter dock ekonomen Mariana Mazzucato den skepsis mot en mer aktiv statlig innovations- och industripolitik som präglar både den politiska debatten i stort och nationalekonomin som vetenskap.
[Read more…]
Ekonomipriset enligt Ekonomistas läsare
2014-10-12 av 3 kommentarer
Enligt Ekonomistas läsare kommer 2014 års ekonomipris gå till Joshua Angrist, David Card och Guido Imbens för utvecklandet av ekonometriska verktyg för kausalanalys (19 procent av rösterna). Nästan lika många (18 procent) trodde dock att Philippe Aghion, Peter Howitt och Paul Romer får priset för att de utvecklat endogen tillväxtteori. På tredjeplats (13 procent) kom William Nordhaus och Martin Weizman för insatser inom miljöekonomi. Antal röster för övriga föreslagna kandidater återfinns i ursprungsinlägget. Klockan ett imorgon (måndag 13/10) får vi veta vem priset faktiskt går till.
Utöver de av oss föreslagna namnen hade ett par stycken föreslagit Thomas Piketty och Jean Tirole som pristagare. De andra egna förslagen från läsarna var Emmanuel Saez, Peter Taylor, Leo Jonker, Andreu Mas-Colell, Alan Kreuger, William Baumol, Michael Woodford, Elhanan Helpman, Daron Acemoglu, Jagdish Bhagwati, Bradford de Long och Larry Summers.
Vem får ekonomipriset 2014?
2014-10-08 av 14 kommentarer
Nu på måndag den 13:e oktober meddelas vem som får ekonomipriset 2014, men redan nu kan du traditionsenligt rösta vem du tror kommer få priset. Vi har ställt samman en lista med tänkbara ekonomipriser, men det går naturligtvis bra att lägga egna förslag till listan. Motivera gärna egna förslag i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på fredag kväll och resultatet från omröstningen presenteras under helgen.
Betygen fortsätter uppåt
2014-10-02 av 26 kommentarer
Betygen i den svenska skolan är motståndskraftiga mot både resultat i internationella kunskapsmätningar och förändringar i betygssystemet. Förra året gick första årskullen med de nya betyg som skulle stävja betygsinflationen ut grundskolan och ökningstakten var då lika stor som den brukar vara. I dagarna kom betygsstatistiken för 2014 och trenden håller i sig: räknat på 16 ämnen (man kan nu få betyg i 17 ämnen) så är det genomsnittliga meritvärdet i år 1,7 poäng högre än 2013. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer