Artikel 1 i FNs deklaration av de mänskliga rättigheterna lyder
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
Det är knappast svårt att skriva under på detta. I det ögonblick vi föds borde vi alla ha samma möjligheter till ett bra liv. Som den folkhemsromantiker man är önskar man att detta vore fallet åtminstone i Sverige, som av många andra länder ses som ett föredöme vad gäller välfärd och jämlikhet. Att så tyvärr inte är fallet visar med all önskvärd tydlighet Socialstyrelsens mycket läsvärda Folkhälsorapport 2009.
Rapporten visar på ett flertal skillnader i hälsa för hög- och låginkomsttagare, men kanske mest graverande är att skillnaderna verkar uppstå så tidigt. Tabellen nedan, som är tagen från rapporten, visar den relativa risken för dödföddhet och spädbarnsdödlighet beroende på mammans inkomst. Ett värde över ett innebär att barnets risk att dö är större om mammans disponibla inkomst är i de två lägsta kvintilerna jämfört med om mammans inkomst vore i de två högsta kvintilerna. I tabellen är samtliga tal över ett, vilket innebär att inte ens chansen att födas är lika för barn till låginkomsttagare som för barn till höginkomsttagare. Faktum är att till och med risken att inte ens födas är 30 procent högre för barn till låginkomsttagare.
Man kan känna sig nedslagen av siffrorna. Dock bör sägas att barnadödligehten är extremt låg Sverige; under 2007 överlevde mer 997 av 1000 barn sin ettårsdag. Trots detta är det värt att fundera över vad man kan göra för att jämna ut oddsen mellan barn. En intressant notering från tabellen är att den tid som är mest lika verkar vara den första veckan. Delar av denna tid sammanfaller med den tid då nyförlösta mödrar fortfarande är inlagda på sjukhus, och alltså under observation av utbildad personal. Detta tyder på att det faktiskt går att göra något från samhällets sida. Tvångsvård av samtliga gravida kvinnor är väl dock knappast något som är vare sig önskvärt eller möjligt även om det skulle leda till att ytterligare barn överlevde (vilket inte är bevisat). Däremot har BVC och Skolhälsovården en viktig uppgift att se till att skillnaderna inte ökar mellan barn från olika inkomstklasser, utan att alla får så lika och så god hälsa inför det vuxna livet.
Ekonomistas 
Nedslående är också skillnaden mellan könen. Fler pojkar dör under sitt första år än flickor, och den relativa skillnaden har ökat över tid.
Gör det straffbart att vara en oansvarig förälder. Och tröskeln för vad som är godkänt ska sättas högt, oerhört högt. Där skulle man med fog kunna tillämpa principen som användes vid sextrakasserier: har subjektet känt sig trakasserad har trakasserier förekommit – har barnet (som överlevde) känt sig vanvårdat så är det vanvårdat och föräldrarna (både, inte bara mamman) bör ersätta barnet. Saknar de resurser kan staten gå emellan och betala samtidigt som föräldrarna frihetsberövas.
Görs det något försök till (kausal) förklaring av denna överrisk till dödföddhet i rapporten?
Diskriminerande sjukvårdspersonal? Sämre sjukvårdspersonal i kommuner med låginkomsttagare? Föder låginkomsttagare i större utsträckning i hemmet, med tillhörande risker, än andra?
Policyrekommendationen borde ju bli ganska annorlunda beroende vad man kan hitta för orsaksförklaring i de olika åldersspannen. Att bara använda denna rapport som skäl för att minska inkomstklyftor behöver alltså inte vara korrekt slutsats. Vill man minska överrisken så kanske andra åtgärder är mer effektiva.
Hittade själv (s. 44 i pdf-filen) en slags förklaring även om den inte var särskilt specifik. En orsak är alltså “den
gravida kvinnans livsvillkor och hälsovanor”.
Marcus, jag skulle säga att värdet med Folkhälsorapporten är främst att beskriva mönster i hälsan hos befolkningen snarare än att förklara dessa mönster. Du har naturligtvis helt rätt när du säger att vilken politikåtgärd som är mest lämplig beror på orsakerna till de uppmätta skillnaderna, och här finns mycket kvar att lära.
KM: ja, det verkar allmänt som att pojkar är mer känsliga än flickor, och att orsaken här är biologisk. Svårt att veta vad man ska göra åt detta. Vi ska komma ihåg att även om skillnaderna mellan könen ökat över tiden så har den totala dödligheten gått ner.
lg: och vem ska ge de dödfödda barnen upprättelse 😉
Eva – ja, det har jag inget bra svar på. Det är väl svårt att diskriminera mellan vilka som skulle dött även om modern var höginkomsttagare och vilka som dog pga hennes låga inkomst. Men 0,2% eller så medicinska felbehandlingar är nog en siffra som man bara kunde önska att man uppnådde i andra vårdsammanhang, tror jag?
För övrigt tycker jag vuxna oftare borde ställa sig frågan vad de ska ha barnen till? För att ge sig själva depressioner och allmänt mindre livslycka? Se tex https://ekonomistas.se/2009/11/30/skont-att-det-ar-mandag/
Och vad får de vuxna att tro att någon vill växa upp med dem? De skaffar ju barn för att deras liv i något avseende gått i stå – varför skulle någon annan vilja leva i ett sådant sällskap?
Några frågor till undersökningen:
Man får intrycket av bloggposten att barnen dör i hemmet av olyckor eller vanvård. Är det hela bilden?
Ingår för tidigt födda barn i studien? Om så är fallet är det kanske skälet till att dödligheten bland pojkar är större. Fler prematura barn överlever från allt tidigare födelseveckor, men det finns en biologisk överrepresentation av pojkar bland prematura barn. Det kan alltså finnas en biologisk förklaring, även om det inte gör det mindre nedslående.
Korrigerar studien på något sätt för missbrukande kvinnor? Och finns det en överrepresentation bland avlidna spädbarn med medfödda skador pga missbruk under graviditet? Eftersom missbrukare är överrepresenterade bland låginkomsttagare, så undrar jag om det kan vara ett skäl?
Men det här är ju ändå inte så förvånande. Vad detta säger är ju ändå bara att högutbildade har bättre koll på hur man tar hand om sitt barn efter man får med sig barnet från sjukhuset än låginkomsttagare.
Mitt tips är att det helt enkelt är så att höginkomsttagare [b]läser[/b] mer litteratur för att förbereda sig så mycket så möjligt än låginkomsttagare. Där av den skillnad i barnadödlighet som uppstår mellan inkomstslagen. En annan förklaring kan vara att låginkomsttagare endast tar sina barn tillbaka till sjukhuset ifall barnet uppenbart är sjuk medan höginkomsttagare väljer att gå tillbaka till sjukhuset vid minsta aning om sjukdom.
Varför skulle det kunna finans en skillnad?
1. Låginkosmttagare har inte möjlighet att bekvämt ta sig till sjukhuset, busstransport med barnvagn är inte en glädje.
2. Låginkomsttagare har inte samma självförtroende och vana av hävdelse gentemot auktoritära personer (läkare). Det är ju lite enklare att vara tuff mot en läkare som misstror en om man själv är läkare, advokat, domare, företagsledare, etc. Lite svårare är det nog om man är städare, förskolelärare eller gud förbjude en underskötersköterska som hukar sig för en läkare per automatik.
Men det enda sättet som jag kan se som man kan minska skillnaderna är att ha låginkomsttagares barn i sjukhuset längre än höginkosmttagares barn men det är också diskriminerande.
P.S. Om alla slutade åka bil skulle antalet människor som dör i trafiken vara nära 0, rimligt? Nej.
Krolben: Nej, studien kontrollerar inte för något utan visar bara data rakt upp och ner. Alltså ingår även förtidigt födda barn.
Studien väcker många frågor som jag ser fram emot att gripa an i framtida forskning.
Eva: Ja, jag har för mig att jag läste någon översiktsartikel om att överrepresentationen av pojkar som dör under första året gäller för alla utvecklade (ekonomiskt) länder (skillnaden är väl i länder som aktivt diskriminerar flickor. Fast samtidigt vet man väl väldigt lite vad för biologiska faktorer som orsakar den högre dödlighetsrisken för pojkar, om jag inte minns fel?
Idag kom ju också mediarapporter om en KI-studie som funnit att nyfödda till rökare redan har högre blodtryck m m vid födsel.
Knyter ju an till denna bloggpost. Jag kan tänka mig att livsstilsfaktorer under graviditeten kan styra resultaten som du presenterar här (från rapporten). Men även att livsstilsfaktorer hos mödrar långt innan graviditeten kan styra resultaten (och med andra ord lär sambandet vara mycket svårförändrat) –> kanske redan från mödrarnas egna första år…
Hela ingången till artikeln kan ju också ses som ett skämt. Klart inte alla är värda lika mycket. Vissa föds rika med överklassföräldrar medan andra föds fattiga–>ingen utbildning–>skitjobb etc.
dir: även om alla inte har samma möjligheter betyder de ju inte att alla inte är lika mycket värda!
Vad betyder det att alla är lika mycket värda?
Vad händer när man tagit hänsyn till skillnader i rökning, alkohol och dylikt?
Det där med fattig -> ingen utbildning har förresten ändrat karaktär.
Förr kunde en fattig familj inte låta sina barn “utbilda” sig eftersom ekonomin hindrade dem, men sedan högre utbildning blev mer lättillgänglig så har barn från många familjer som värdesätter den sortens kunskap gjort sin klassresa. De som inte utbildar sig nu gör det alltså av andra skäl än förr: kulturella/ärftliga (får man säga så i Sverige?) skäl. Jag aktar mig noga för att ange hur mycket som endera delen bidrar med, för jag har ingen aning.
I en studie konstaterades ohälsa och förmodat prenatala skador som bestod i vuxen ålder hos personer som koncipierades i Nederländerna under vintern 1944-1945. Ohälsans och skadornas orsaker kan vara undernäring eller stress hos personernas mödrar.
Du har ett stort ansvar för barnens hälsa, Eva, eftersom hälsan påverkas av landets sociala infrastruktur – och ohälsa i fosterstadiet kan bestå i vuxen ålder trots avancerad hälsovård.