EU är världens (potentiellt) största militärmakt

Det är vanligt att prata om världen och hur den styrs i termer av ”stormakter”. Mer de senaste månaderna än på länge. Vad som definierar en ”stormakt” är inte helt tydligt. Det är dock inte ovanligt att benämna USA, Kina och Ryssland som tre globala stormakter medan EU presenteras som en svag part i sammanhanget. I ljuset av fakta är denna syn på EU orättvis och inkluderandet av Ryssland bland de andra närmast obegriplig.

[Read more…]

Lars Calmfors: Några missförstånd i Walentins inlägg om överskottsmålet

Detta är ett gästinlägg av professor Lars Calmfors, SU och IFN.

I ett gästinlägg 20/2 diskuterar Karl Walentin Långtidsutredningens och mitt förslag i en bilaga till den om att ersätta dagens överskottsmål för de offentliga finanserna på 1/3 procent av BNP med ett underskottsmål på 0,5 procent av BNP. Walentin stöder förslaget, vilket jag uppskattar. Men samtidigt innehåller inlägget några missförstånd som behöver redas ut.

[Read more…]

Debatten om ramverket: Här är de senaste inläggen

Prenumerera för att fortsätta läsa

Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.

Vad säger prediktionsmarknaden om presidentvalet i USA?

Nu drar republikanernas primärval igång inför presidentvalet i USA senare i år. Donald Trump är favorit, men hur stort är hans försprång? Och hur är läget i det demokratiska partiet — är Joe Bidens nominering redan klar? På prediktionsmarknader handlas kontrakt som ger betalning beroende på vilken kandidat som till slut blir nominerad. Marknaderna visar därmed löpande bedömda vinstchanser för partiernas kandidater. I detta inlägg beskrivs det aktuella läget på dessa marknader.

[Read more…]

Fattigdomsbekämpning räddar inte klimatet

Oxfam har nyligen släppt en rapport som bland annat Dagens Nyheter rapporterat om. I rapporten redovisas koldioxidutsläpp för olika inkomstgrupper i Sverige. Figuren nedan visar utsläppen för olika inkomstgrupper och som synes stiger koldioxidutsläppen per person med inkomsten – de rikaste orsakar betydligt mer utsläpp per person än de fattigaste. I rapporten tas detta samband som intäkt för att ojämlikhet är ett problem för klimatet och att fattigdomsbekämpning, som är Oxfams främsta mål, går hand i hand med att lösa klimatfrågan.

[Read more…]

Är Sveriges valsystem verkligen proportionellt?

En viktig fråga i representativa demokratier är hur politiska representanter väljs. Det är inte självklart hur valsystem bör utformas och i det här gästinlägget argumenterar Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och aktuell med boken Demokratiparadoxen, för att det svenska valsystemet har fel utformning om proportionalitet är målet men att det enkelt kan rättas till.

År 1909 gick Sverige från majoritetsval till att införa ett proportionellt valsystem i riksdagens andrakammare. Sedan dess har valsystemet modifierats ett flertal gånger. De senaste ändringarna gjordes inför 2018 års riksdagsval. De baserades på 2016 års demokratiutredning (SOU 2016:5) som i sin tur byggde på 2011 års vallagskommitté (SOU 2012: 94).  

[Read more…]

Stora skillnader mellan valkompasser

Det här är ett gästinlägg av Malte Meuller, mastersstudent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Varje valår skapas flertalet valkompasser som ska guida befolkningen i röstandet. Likt många andra använder jag dessa kompasser för att orientera mig i det politiska landskapet. Det som slog mig var att varje kompass gav olika rekommendationer för vilket parti jag sympatiserade mest med. Eftersom valkompasserna förmodligen påverkar röstande är det ur ett demokratiskt perspektiv viktigt att kompasserna inte är vinklade.

[Read more…]

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt: Valspecial!

Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt kommer idag ut med sitt nya nummer, nr 2022. Temat är valet 2022 och en rad artiklar belyser olika frågor som antingen kommer tas upp eller borde tas upp i den kommande valrörelsen. Det handlar om skola, arbetsmarknad, miljö, pensioner, energi, äldreomsorg och inkomstfördelning. Två Ekonomistas-skribenter medverkar!

[Read more…]

Vilka effekter har sanktioner?

Ryssland militära invasion av Ukraina har skakat om omvärlden. Varje dag bevittnar vi krigets förödande konsekvenser och ett enormt mänskligt lidande. Ekonomistas har i ett tidigare inlägg beskrivit bakgrunden till konflikten och några grundläggande ekonomiska aspekter, inklusive de nya snabbt utfärdade sanktionerna mot Ryssland. I detta inlägg diskuterar Roza Khoban forskningen kring sanktioners ekonomiska och politiska effekter. Vad kan då effekterna av dessa omfattande sanktioner väntas bli? Roza är postdoc vid Princeton och en av fyra yngre nationalekonomer som kommer skriva på Ekonomistas fram till sommaren.

[Read more…]

Hur stor bör egentligen statsskulden vara?

Sedan en tid debatteras det finanspolitiska ramverkets utformning. En viktig fråga i denna diskussion är hur stor statsskulden är och bör vara. Viss förvirring verkar dock råda om vilken offentlig skuld som egentligen bör diskuteras, om statens tillgångar ska beaktas, vilken typ av nationalinkomst som skulden bör relateras till, om det är skuldräntor och inte skuld som bör stå i fokus, samt vilka framtida skuldnivåer vi skulle kunna få ifall en ny finanskris inträffar. Detta inlägg diskuterar dessa frågor.

[Read more…]