Hur förändrades hushållens inkomster och inkomstspridningen under 2021, Coronapandemins andra år? Svaret har ännu inte redovisats i SCBs officiella statistik på grund av de tidsfördröjningar som finns i inrapporteringen av vissa inkomstdata. Men i detta inlägg presenteras preliminära resultat från Skatteverkets register över samtliga svenskars deklarationer och löntagares kontrolluppgifter, vilka finns redan nu för hela 2021. De preliminära resultaten visar på fallande inkomster bland vissa låginkomsttagare och ökade inkomster i toppen, särskilt ökade reavinster, vilket sammantaget har resulterat i stigande inkomstskillnader både före och efter skatt under 2021.

Ett nytt nummer av Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt har precis kommit ut. Det innehåller en ledare om hemarbete samt flera intressanta artiklar om familjeföretagens betydelse, Bo Södersten, entreprenörsforskning och statens uppkomst. I avdelningen ”Forum” debatteras frågor om nationalekonomisk forskning. En recension av den uppmärksammade boken ”Girig-Sverige” avslutar numret.

De flesta tycks vara överens om att den kommande vinterns förväntat höga elpriser kommer kräva någon sorts ekonomiskt stöd till konsumenter. Frågan är bara hur stödet ska utformas. Det förekommer många förslag och det är inte alltid lätt att förstå poängen med just en specifik utformning. Att kunna förklara dessa skillnader är sannolikt viktigt för allmänhetens acceptans kring det stöd som införs så därför ska jag här försöka förklara åtminstone en viktig princip från grunden.

Det här är ett gästinlägg av Ali Ahmed, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet, Lars Behrenz, vicerektor vid Linnéuniversitetet och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet har avlidit vid en ålder av 80 år. Jan föddes i Ystad 1942. Hans bedrev universitetsstudier vid Lunds universitet och 1964 tillträdde han en tjänst som amanuens i nationalekonomi vid samma lärosäte. 1968 flyttade Jan till Växjö, och läsåret 1968/69 anställdes han vid det som då var universitetsfilialen till Lunds universitet.

Coronapandemins nedstängningar skadade alla länders ekonomier och störde viktiga handelskedjor runtom hela världen. Transportkostnaderna ökade och handeln i varor och komponenter minskade, vilket orsakade en utbudschock som har bidragit till den inflation vi ser idag. Men under det senaste året har läget förändrats. Vaccinet och de fallande inkomsterna har lett till att många länder nu har öppnat sina gränser för att återupprätta handeln, och detta har gett resultat. Fraktkostnaderna faller kraftigt samtidigt som handelsvolymerna ökar. Mycket talar för att det ökade utbudet kommer att trycka tillbaka inflationen och förbättra den ekonomiska konjunkturen.

Ekonomipriset 2022 går till nationalekonomerna Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig för deras bidrag till vår förståelse för hur bankväsendet fungerar och hur bankkriser påverkar den övriga ekonomin. Pristagarna är alla välrenommerade och kända i den internationella forskarvärlden. I detta inlägg beskriver vi olika aspekter av deras bidrag.

Ekonomistas har varje år sedan 2009 genomfört en omröstning om årets ekonomipris. Under flera år var Paul Romer favorittippad, men efter att han till slut fick priset 2018 har Daron Acemoglu varit den stående favoriten. Detta gäller även i år, hela 21% röstade på honom. På andra plats kom Thomas Piketty (7%), på tredje plats Robert Barro (6%) och på fjärde plats Partha Dasgupta (5%). På delad femteplats kom Claudia Goldin och Marianne Bertrand (båda 5% vardera). Placeringen för övriga kandidater finns i ursprungsinlägget. Om ett par timmar får vi reda på vem som faktiskt tilldelas 2022 års pris.

Måndagen den 10:e oktober tillkännages 2022 års ekonomipristagare. Det är därför hög tid för Ekonomistas traditionsenliga omröstning. Du kan rösta på upp till tre kandidater från listan nedan, men lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på söndag kväll och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages.

Det pratas mycket om den pågående energikrisen men det är inte alltid nyhetsrapportering och politiska utspel är så enkla att förstå eller bedöma. Den här texten är ett försök att reda ut några fakta om vad som sker och använda grundläggande ekonomi för att tänka kring vad som är mer eller mindre lämpliga politiska förslag för att dämpa negativa effekter av det som sker.