Att köpa julklappar är inte lätt, men nu erbjuder vi på Ekonomistas möjligheten att ge sig själv eller någon man bryr sig om en lunch med någon av oss i julklapp. Vi genomför detta i form av sex parallella auktioner – en per skribent – där allt överskott från auktionen (ca 90%) kommer att skänkas till Ukrainas centralbanks insamlingskonto för stöd till Ukrainas armé. Den som vinner en auktion betalar högsta budet och bokar därefter själv in en lunch med den skribent vars auktion man vunnit. Lunchen äger rum i början av 2023 någonstans i centrala Stockholm och vinnaren av auktionen betalar dessutom för lunchen.

Auktionerna avslutats klockan 12:00 på julafton. Gå in och lägg ett bud på Tradera för att möjligheten att äta lunch med Harry Flam, Jesper Roine, Lars EO Svensson, Jonas Vlachos, Daniel Waldenström eller Robert Östling. Vi kommer inte redovisa namnet på dem som vunnit auktionerna.

Skattetrycket, eller skattekvoten, är vårt vanligaste mått på ett lands skattenivå. Det mäts genom att dela de totala skatteintäkterna med samtliga inkomster mätta enligt bruttonationalprodukten BNP. Måttets enkelhet är en styrka, men ett problem är att använda BNP som inkomstnämnare eftersom BNP räknar kapitalförslitning, alltså värdeminskning till följd av kapitalstockens åldrande, som en inkomst trots att den snarare mäter behovet av extra investeringar för att hålla kapitalet intakt. Ett alternativ till BNP när skattetrycket beräknas är nettonationalprodukten, NNP, som exkluderar kapitalförslitning, och som därmed ligger närmare de faktiska inkomster som ska betala skatten. Skattetrycket i NNP höjer Sveriges skattetryck från 43% till 52% och uppvisar en mindre minskning på senare tid än skattetrycket i BNP.

När länder behöver göra särskilt stora investeringar som ska täcka både nutida och framtida behov finns skäl att dessa investeringar läggs vid sidan av den löpande statsbudgeten. Sverige står inför en period av upprustning av sitt militära och civila försvar efter decennier av eftersatt underhåll och låga investeringar. I detta inlägg används en enkel kapitaliseringsmodell för att beräkna storleken på investeringsbehovet, och resultatet visar att flera hundratals miljarder krävs för att återkapitalisera försvaret. Sådana belopp kan inte enkelt ordnas genom att höja den årliga försvarsbudgeten. Statlig upplåning är ett rimligare finansieringsalterantiv för en sådan massiv upprustning.

Hur förändrades hushållens inkomster och inkomstspridningen under 2021, Coronapandemins andra år? Svaret har ännu inte redovisats i SCBs officiella statistik på grund av de tidsfördröjningar som finns i inrapporteringen av vissa inkomstdata. Men i detta inlägg presenteras preliminära resultat från Skatteverkets register över samtliga svenskars deklarationer och löntagares kontrolluppgifter, vilka finns redan nu för hela 2021. De preliminära resultaten visar på fallande inkomster bland vissa låginkomsttagare och ökade inkomster i toppen, särskilt ökade reavinster, vilket sammantaget har resulterat i stigande inkomstskillnader både före och efter skatt under 2021.

Ett nytt nummer av Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt har precis kommit ut. Det innehåller en ledare om hemarbete samt flera intressanta artiklar om familjeföretagens betydelse, Bo Södersten, entreprenörsforskning och statens uppkomst. I avdelningen ”Forum” debatteras frågor om nationalekonomisk forskning. En recension av den uppmärksammade boken ”Girig-Sverige” avslutar numret.

De flesta tycks vara överens om att den kommande vinterns förväntat höga elpriser kommer kräva någon sorts ekonomiskt stöd till konsumenter. Frågan är bara hur stödet ska utformas. Det förekommer många förslag och det är inte alltid lätt att förstå poängen med just en specifik utformning. Att kunna förklara dessa skillnader är sannolikt viktigt för allmänhetens acceptans kring det stöd som införs så därför ska jag här försöka förklara åtminstone en viktig princip från grunden.

Det här är ett gästinlägg av Ali Ahmed, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet, Lars Behrenz, vicerektor vid Linnéuniversitetet och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet har avlidit vid en ålder av 80 år. Jan föddes i Ystad 1942. Hans bedrev universitetsstudier vid Lunds universitet och 1964 tillträdde han en tjänst som amanuens i nationalekonomi vid samma lärosäte. 1968 flyttade Jan till Växjö, och läsåret 1968/69 anställdes han vid det som då var universitetsfilialen till Lunds universitet.

Coronapandemins nedstängningar skadade alla länders ekonomier och störde viktiga handelskedjor runtom hela världen. Transportkostnaderna ökade och handeln i varor och komponenter minskade, vilket orsakade en utbudschock som har bidragit till den inflation vi ser idag. Men under det senaste året har läget förändrats. Vaccinet och de fallande inkomsterna har lett till att många länder nu har öppnat sina gränser för att återupprätta handeln, och detta har gett resultat. Fraktkostnaderna faller kraftigt samtidigt som handelsvolymerna ökar. Mycket talar för att det ökade utbudet kommer att trycka tillbaka inflationen och förbättra den ekonomiska konjunkturen.

Ekonomipriset 2022 går till nationalekonomerna Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig för deras bidrag till vår förståelse för hur bankväsendet fungerar och hur bankkriser påverkar den övriga ekonomin. Pristagarna är alla välrenommerade och kända i den internationella forskarvärlden. I detta inlägg beskriver vi olika aspekter av deras bidrag.