Inkomstfördelningen 2021: En tidig analys av preliminära taxeringsdata

Hur förändrades hushållens inkomster och inkomstspridningen under 2021, Coronapandemins andra år? Svaret har ännu inte redovisats i SCBs officiella statistik på grund av de tidsfördröjningar som finns i inrapporteringen av vissa inkomstdata. Men i detta inlägg presenteras preliminära resultat från Skatteverkets register över samtliga svenskars deklarationer och löntagares kontrolluppgifter, vilka finns redan nu för hela 2021. De preliminära resultaten visar på fallande inkomster bland vissa låginkomsttagare och ökade inkomster i toppen, särskilt ökade reavinster, vilket sammantaget har resulterat i stigande inkomstskillnader både före och efter skatt under 2021.

Det är välkänt att den officiella hushållsinkomststatistiken med fördelningsutfallen rapporteras med stora tidsfördröjningar. I slutet av februari 2023 redovisar SCB officiella siffror över inkomstfördelningen 2021, alltså utfall mellan 14 och 26 månader bakåt i tiden. Inget sägs om situationen idag. Som alla förstår är flaskhalsar i rapporteringen av fördelningsstatistik negativa för vår förståelse av vad som händer i samhället och för politikernas möjligheter att göra bra insatser (något Ekonomistas påpekade för åratal sedan).

Men det finns numera data som ger en mer uppdaterad bild av läget. Det handlar om Skatteverkets register ”Månadsuppgifterna” och ”Inkomstdeklarationerna”.

Registret månadsuppgifter redovisar månatliga kontrolluppgifter över löneinkomster för samtliga anställda i Sverige, från extraknäckande ungdomar till börsbolagens högsta chefer. Uppgifterna baseras på den information om löneinkomster som arbetsgivare rapporterar till Skatteverket varje månad. Detta register innehåller därmed en tidsfördröjning på högst en månad!

Registret över inkomstdeklarationerna sammanställer data preliminärt under maj och juni året efter inkomståret. Dessa deklarationer innehåller uppgifter om samtliga arbets- och kapitalinkomster, inklusive beskattade transfereringar (t ex arbetslöshets- eller sjukersättning), pensioner, samt alla betalda skatter. Vad som inte ingår är obeskattade transfereringar (från t ex Försäkringskassan). Tidsfördröjningen blir i dess preliminära version mellan 5 och 17 månader, vilket är knappt ett år snabbare än SCBs officiella statistik.

Detta inlägg rapporterar nya resultat gällande 2021 års inkomstspridning utifrån de årliga inkomsterna i deklarationsregistret. Sammanställningen är en del i arbetet med en ESO-rapport som kommer att presenteras i vår gällande effekterna av Coronapandemin på företagens omsättning, löntagarnas inkomster och deras fördelning. För tidigare studier som delvis bygger på dessa data, se Angelov och Waldenström (2022), Andersson och Wadensjö (2022) och Adermon m fl (2022) (se även detta Ekonomistasinlägg).

Figur 1 visar siffror över inkomster i olika grupper av inkomstfördelningen. Siffrorna bygger på vuxna individers sammanlagda förvärvs- och kapitalinkomster före skatt. Låginkomsttagarna i fördelningens lägsta fjärdedel (P0-25) erfor tydligt minskade inkomster under 2021; en nedgång med i genomsnitt tiotusen kronor (i årsinkomst). Sannolikt har detta att göra med ökad arbetslöshet, eller övrgågn från deltidsarbete till exempelvis studier. Ökade förluster i enskilda firmor (de grå negativa staplarna) var dock något mindre 2021 än det första pandemiåret 2020.

För medelinkomsttagare förekom inga lika stora inkomstförändringar under 2021. Däremot verkar toppinkomsterna ha ökat kraftigt. Detta syns i hela den översta decilgruppen, och där både i dess lägsta nio tiondelar (P90-99) och den översta procenten (P99-100). Särskilt tydlig är ökningen i realiserade kapitalvinster, den röda delen av stapeln. Detta handlar alltså om försäljningar av såväl fastigheter som finansiella tillgångar. Sannolikt är en del av detta vinsthemtagningar i förväntan om kommande börsfall i pandemins spår.

Data möjliggör en närmare titt på toppinkomsternas storlek och sammansättning. Här består analysen av att dela upp topprocenten i tre delar: dess lägre nio tiondelar (P99-99.9), den översta promillens lägre nio tiondelar (P99.9-99.99) och den översta tiotusendelen (P99.99-100) i inkomstfördelningen. För att kvalificera till den högsta procenten behövs en årsinkomst på 1,4 miljoner kr. För att kvalificera till den högsta tusendelen krävs en årsinkomst på 4,4 miljoner och för att kvalificera till den högsta tusendelen krävs en årsinkomst på 16,2 miljoner (år 2020).

Figur 2 visar toppinkomsternas utveckling och där framgår att toppens inkomster ökade markant 2021 i förhållande till åren 2018-2020. Intressant nog syns en ökning i alla inkomstslag: löneinkomst, reavinster och aktieutdelningar. Det handlar alltså om att ledande befattningshavare fick ökade löneinkomster samtidigt som en gynnsam konjunktur, åtminstone i vissa sektorer, gynnade kapitalägare och vissa kapitalägare kunde även realisera tidigare vinster.

Inkomstspridningen kan sammanfattas genom att beräkna den så kallade Ginikoefficienten, vilket är ett mått på inkomstskillnadernas storlek. Figur 3 visar Gini för perioden 2018-2021 och där bekräftas bilden att inkomstskillnaderna ökade relativt kraftigt under 2021, från drygt 44 till 48, alltså nästan tio procent. Noteras bör att Gininivån är högre än den som oftast rapporteras i media (där Gini ligger på drygt 30), och skillnaden förklaras av två saker: Gini i figur 3 baseras på i) vuxna individinkomster istället för hushållsinkomster efter justering för hushållsstorlek, samt ii) figurens data innehåller inga obeskattade transfereringar såsom försörjningsstöd eller bostadsbidrag, vilka framför allt tillfaller låginkomsttagare och därför leder till lägre Gininivåer.

Eftersom analyserna är preliminära har vi inte hela bilden klar för oss vad som har hänt och vilka förändringar som är viktigast i att förklara ökningen i Gini. Men det verkar vara en kombination av fallande inkomster i botten av fördelningen och ökade inkomster i toppen av fördelningen.

Sammanfattningsvis har denna analys visat att Skatteverkets data ger en unik möjlighet att studera svenskarnas inkomster nästan i realtid. Detta borde utnyttjas av fler, exempelvis finansdepartementet, utredande myndigheter, och forskare. Vissa tidiga studier finns inom forskningen, men det vore lämpligt om också de offentliga aktörerna började införliva dessa aktuella registerdata så snart som möjligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: