Vinster i välfärdslandet

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Flera partier vill förbjuda eller begränsa vinster i sjukvården, skolorna, barnomsorgen och äldreomsorgen. Det är konstigt, av tre skäl. För det första vet vi att det är hur lätt som helst att bli av med vinsterna genom att jobba mindre effektivt; om ledningen organiserar arbetet dåligt, om personalen tar mycket ledigt, och om man slösar med material och lokaler blir vinsten noll. Men ineffektivitet kan väl inte vara ett mål i sig?

För det andra vet vi att det är väldigt lätt för företagen att gömma undan vinsterna. Många av de skandalföretag som nu är verksamma i välfärdssektorn redovisar faktiskt ingen vinst. I stället tillämpar det ett fiffigt system med internfakturering, och köper dyra tjänster från sina ägare, för att därigenom slussa bort vinsterna till något skatteparadis i Västindien eller på Kanalöarna. Ökad kreativitet i bokföringen kan väl inte vara ett mål i sig? [Read more…]

Därför betalar inte pensionärer högre skatt

Under valår är det som bekant röstköp som räknas bland de politiska partierna. Sveriges pensionärer utgör en av de största väljargrupperna, och detta märktes tydligt i socialdemokraternas senaste utspel att skatten på pensionerna ska sänkas ifall vi byter regering i höst. Men håller Stefan Löfvens argument om att 1) pensioner är uppskjuten lön och 2) pensionerna idag beskattas hårdare än arbetsinkomster? Svaret är ett klart nej. I själva verket betalar pensionärer lägre skatt än de flesta löntagare. Dessutom är pensioner till huvuddelen inte uppskjuten lön i vårt svenska pensionssystem. Vågar vi hoppas på en snar pudel från Löfven? [Read more…]

Hur progressiva är de svenska skatterna?

De direkta skatternas omfördelande effekt är en viktig del av skattesystemets progressivitet. En ny studie från det europeiska forskningsprojektet EUROMOD, vars främsta syfte är att skapa jämförbara analyser av skatte- och bidragssystemen i Europas länder, visar att de svenska inkomst, fastighets- och förmögenhetsskatternas och även vissa socialförsäkringsavgifters progressivitet har sjunkit förhållandevis mycket i jämförelse med andra EU-länder sedan 1990-talet. Förklaringarna är flera, men sannolikt spelar både ökade kapitalinkomster och minskad kapitalbeskattning en viktig roll. Men analysen är samtidigt partiell då den missar flera väsentliga delar av den totala omfördelningen i välfärdsstaten. [Read more…]

Sju reformförslag för finans- och penningpolitik

Detta är ett gästinlägg av Göran Hjelm som är ek dr i nationalekonomi och forskningschef vid Konjunkturinstitutet. Idag publiceras en artikel i det nya numret av Ekonomisk Debatt där jag listar sju förslag på förändringar i och tillämpningar av de finans- och penningpolitiska ramverken (artikeln i pdf finns här). Bakgrunden till förslagen är att nuvarande ramverk togs fram för 15-20 år sedan. Situationen präglades då av ekonomisk kris och låg trovärdighet för både finans- och penningpolitiken, vilket präglade utformningen och den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är läget ett annat. [Read more…]

Förtydliganden om självständig sjukförsäkring

Nedanstående är ett förtydligande av några förslag i SNS Konjunkturrådsrapport 2014 som presenterades i förra veckan. Inlägget är skrivet av rapportförfattarna, Torben Andersen, Annika Sundén och Jesper Roine.

I förra veckan presenterade vi SNS Konjunkturrådsrapport 2014. Det handlade om en rad aspekter av den svenska välfärdsmodellen, dess förtjänster och stöd i befolkningen, de finansieringsutmaningar den står inför, samt några områden inom vilka vi kan tänka oss reformer som skulle kunna bidra till modellens utveckling. Mycket av diskussionen den senaste veckan har dock kommit att fokusera på den del som handlade om att stärka försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna och att eventuellt göra sjukförsäkringen självständig från statsbudgeten. >

Hur får vi råd med välfärden?

Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2014 med titeln ”Hur får vi råd med välfärden?” (se också DN-debatt här). Rapporten är skriven av Torben Andersen, Annika Sundén och mig och tar sin utgångspunkt i vad ett otal rapporter konstaterat de senaste åren, nämligen att det svenska välfärdssystemet står inför betydande utmaningar i termer av dess finansiering.  [Read more…]

Är en utbyggd tunnelbana i Stockholm motiverad?

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Statens Väg- och Transportforskningsinstitut. Hans forskning berör många aspekter på den offentliga sektorns ekonomi med särskilt fokus på resande, transporter och infrastruktur.

Den 11 november meddelade regeringen på DN debatt att man kommit överens med berörda kommuner om förutsättningarna för, och genomförande och finansiering av ett utbyggt tunnelbanenät i Stockholmsområdet. Beskedet har genomgående fått ett välvilligt mottagande, inte minst tack vare de genomgående varma känslor som innevånarna hyser för ett smidigt och väl fungerande färdmedel. [Read more…]

Nationalstatens makt och möjlighet att beskatta: Vad säger forskningen?

Bland statens centrala funktioner återfinns makten att beskatta medborgarna. Skatteintäkterna finansierar den offentliga sektorns verksamhet och utgör även en central del omfördelningspolitiken. Men trots att staten äger juridisk makt att beskatta sätter en mängd ekonomiska och samhälleliga fenomen gränser för statens möjlighet att beskatta. En ny rapport, Makten över skatten – optimal beskattning med ett globalt perspektiv, skriven av nationalekonomen vid Uppsala universitet, Spencer Bastani, beskriver den senaste skatteforskningen och dess utsagor gällande nationalstatens makt och möjlighet att beskatta. [Read more…]

Hur ska Sverige ta betalt för sina mineraltillgångar?

Hur ska Sverige bäst hantera sina mineraltillgångar? Hur ska man se på den grundläggande äganderätten? Finns det anledning att hantera denna sektor annorlunda än andra sektorer eller är det en industri som vilken som helst? Det finns många viktiga frågor som rör hanteringen av svenska mineraltillgångar och som ofta skapar starka känslor och en polariserad debatt. I en ESO rapport skriven av Daniel Spiro och mig själv försöker vi lyfta och redan ut några avvägningar som främst rör beskattning och eventuell fondering. Rapporten presenterades i torsdags då vi också skrev en DN-debatt artikel på temat. Presentationen var en intressant tillställning som illustrerade svårigheten med att nå ut med ett budskap till dem som redan i förväg tror sig veta vad man kommit fram till. Förhoppningsvis ska nedanstående rätta till några av dessa missförstånd. [Read more…]

(Miss)uppfattningar om inkomstfördelning

Förra veckan skrev jag om förmögenhetsfördelningen i USA och om att amerikanerna tror att landets samlade förmögenhetsmassa är mer jämnt fördelade än vad den egentligen är. Jag frågade i samma inlägg också Ekonomistas läsare i en omröstning om er uppfattning om den svenska situationen. Det alternativ som återspeglar den svenska förmögenhetsfördelningen (Alternativ 3) fick 38,5 procent av rösterna. Flest röster (men bara marginellt fler, 38,8 procent) fick Alternativ 2, som visar en något jämnare fördelning. Ekonomistas läsare är således ganska välinformerade men tror i genomsnitt, precis som amerikanerna, att förmögenhetsfördelningen är jämnare än vad den faktiskt är. [Read more…]