Toppinkomsternas andel i Sverige 2010

Diskussionen om inkomsternas fördelning upptar allt mer av det svenska och internationella debattutrymmet. Grunden för denna debatt måste vara tillförlitliga fakta. Har inkomsterna i toppen dragit ifrån eller inte? Hade finanskrisen 2007-08 någon inverkan på höginkomsttagarnas relativa position? Är det inkomster från kapital eller arbete som spelar störst roll?

I bilden nedan visas den svenska inkomsttoppens, här exemplifierad av topptusendelen, relativa inkomstutveckling efter inflation sedan 1990-talets början. Bilden bygger på nya data för 2010 från SCB och uppdaterar de serier över toppens andel av bruttoinkomsterna i Sverige som Jesper Roine och jag tagit fram (data kan laddas ned här; läs även vår artikel). Men figuren visar dessutom toppens andel av två andra inkomstslag, nämligen disponibel inkomst, för att se vilken effekt skatter och bidrag har, och arbetsinkomst, för att se vad som händer när kapitalinkomster och alla transfereringar (dvs även pensioner, sjuk- och arbetslöshetsersättning) tas bort.

image

Flera intressanta budskap träder fram. Ett är att kapitalinkomsternas utveckling i allt väsentligt styr utvecklingen av inkomstoppens andel i Sverige. Särskilt slående är likheten mellan de två serier som innehåller kapitalvinst (den ena bruttoinkomstserien och disponibel inkomst). Även i arbetsinkomstfördelningen har toppens andel ökat, i princip lika mycket som när kapitalinkomster beaktas dvs med ungefär 50 procent realt sett. I den mån vissa kapitalinkomster är att betrakta som ersättning för arbete är ökningen i arbetsinkomsternas skevhet ännu större, men detta  kan inte studeras med nuvarande data.

Finanskrisens negativa effekt är mycket tydlig i toppen, vilket inte är överraskande. Sedan 2009 har toppandelen ökat något, och frågan är om detta är ett led i en långsiktig återhämtning eller ett hack i en nedåtgående trend.

Tips: En diskussion om inkomstskillnader och beskattning av de rika (med bl a undertecknad) kommer att hållas på tankesmedjan Global Utmaning den 3/4 (som även sänds på SVT Forum 5/4 kl 09:00-10:30).

Comments

  1. Kapten Haddock says:

    Intressanta siffror. Hoppas du har tid med några frågor.

    Hur mycket måste man tjäna för att räknas till den rikaste tusendelen?

    Hur stor del av de som hamnar i den översta tusendelen gör det tack vare tillfälliga inkomster, försäljning av bostad eller företag tex?

    När man tittar på den rikaste tusendelen genom att räkna inklusive eller exklusive kapitalinkomst får man ju fram två grupper av inkomsttagare. Hur stort överlapp är det mellan de de två grupperna?

    • Hej
      Gränserna för att kvalificera för de olika toppgrupperna i termer av disponibel inkomst syns nedan. Notera att nivån är ganska låg eftersom vi inkluderar alla personer från 16 år och uppåt i referenspopulationen, vilket gör att toppgrupperna är ganska stora. (Denna åldersgräns är motiverad i en lång historisk studie, som var seriernas ursprungliga motiv, medan man idag nog hellre haft gränsen vid 20 år).

      År thr90 thr99 thr999 thr9999
      1991 221 415 777 1573
      1992 224 424 788 1570
      1993 226 435 832 1728
      1994 232 429 1035 2635
      1995 242 441 943 2056
      1996 253 478 987 2093
      1997 286 555 1228 2890
      1998 274 522 1139 2625
      1999 286 555 1228 2890
      2000 301 436 1259 3629
      2001 317 498 1357 3743
      2002 328 542 1373 3516
      2003 336 572 1367 3264
      2004 344 603 1451 3562
      2005 356 620 1554 3935
      2006 368 639 1679 4546
      2007 298 626 2380 10700
      2008 402 727 1856 4872
      2009 409 745 1797 4350
      2010 419 758 1924 5030

      När det gäller effekten av tillfälliga inkomster av försäljningar och i vilken grad detta gör att toppen består av personer med engångsvinster, kan jag säga att andelen av dessa är låg. I en nypublicerad artikel utreder Jesper och jag exakt denna fråga (dvs kapitalvinsternas betydelse för toppens storlek och sammansättning). Överlappen mellan grupperna med och utan kapitalvinster är alltså inte perfekt, men ganska stor. Läs mer i vår artikel.

      • Kapten Haddock says:

        OK, tack för det snabba svaret. Vad står thr för?

        Så inkomsterna är angivna i tusentals kronor. Till exempel gick gränsen för den översta tusendelen för år 2010 vid en årsinkomst av 1924 000 kronor, om jag fattar rätt?

        Hur kommer det sig att gränsen för den översta tusendelen (och den översta tiotusendelen) ligger så mycket högre år 2007?

      • Hej. Det gick uppenbarligen lite väl snabbt. ”thr99” betyder alltså 99:e inkomstpercentilen, dvs gränsvärdet för att tillhöra den översta inkomostprocenten. ”thr999” detsamma för översta tusendelen. Och enhet är tusentals kronor, helt riktigt.

        År 2007 inhöstades mycket stora kapitalvinster i toppen som följd av realiserade kapitalvinster, ffa finansiella vinster. Men fullt så stora inkomster som noteras stämmer dessvärre inte, den siffran är snarare resutlatet av fel i inklistringen i svaret. Rätta siffran är 5228 tkr för p99.9.

      • Kan man hitta den där sortens statistik på SCB:s publika webbsidor? Jag har letat efter just detta och helt drunknat i olika utsökningar. Eller behöver man bearbeta den statistik man hittar på scb.se för att få fram en tabell som den ovan?

      • lg, jag vet inte exakt vilken statistik du menar, men för att göra exakt det man vill krävs tillgång till egna data.

        Men på SCB:s hemsida finns ändå viss information. Percentilgränser finns t ex i inkomstfördelningsundersökningen för 2008 (borde komma en för 2009 och även 2010 snart, tycker man), tab 6, 7. http://www.scb.se/statistik/HE/HE0103/2008A02D/HE0103_2008A02D_SM_HE21SM1001.pdf

        Även i SCB:s statistikdatabas an man hitta info om percentilgränser, http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=HE0103

      • ”När det gäller effekten av tillfälliga inkomster av försäljningar och i vilken grad detta gör att toppen består av personer med engångsvinster, kan jag säga att andelen av dessa är låg.”
        Tittade i artikeln lite snabbt men hittade inte hur ni kommer fram till det. Har ni alltså tittat på inkomsterna hos enskilda individer? Jag förstår inte hur man annars kan utesluta att toppen består av personer med engångsvinster (där det blir nya personer i toppen varje år).

      • Det var percentilgränser och liknande jag letade efter så dina länkar var precis rätt. Vet du om det går, utifrån SCB:s siffror få fram andra värden, tex P99 och P999? Just nu gick det bara upp till P95. Tack.

  2. Detta är ju på sätt och vis spännande då det får som effekt att om man pratar om de 10 % rikaste i landet så blir en enhetschef inom handikappomsorg en av de rikaste i landet. Är det dem som socialdemokraterna menar med att de rikaste som skall skatta mer? Det kan bli en pedagogisk utmaning för (S). Jag känner mig inte som rik.

  3. Sorry. Disponibel inkomst var det, efter skatt. tar tillbaka min kommentar.

    • Kapten Haddock says:

      Nu måste jag fråga igen. När du säger disponibel inkomst menar du alltså inkomst efter skatten är betald?

      Eric, när socialdemokraterna införde brytpunkten för att höja skatten ”för de rika” låg gränsen för att räknas som rik vid en månadsinkomst på cirka 25000 om jag minns rätt. Problemet med att beskatta de rika är att de är ganska få. Det finns betydligt mer pengar att hämta om man rör sig lite neråt på inkomstskalan.

      • Disponibel inkomst är här inkomster från alla håll (arbete, kapital, rörelse) samt transfereringar (pensioner, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd) minus de flesta skatterna.

        Begreppet är det vanligaste inom fördelningsforskning, men är fördenskull inte perfekt. Arbetsgivaravgifterna, vilka till stor del är att betrakta som ren skatt, beaktas inte. Inkomst från husågande imputeras inte. Dessutom beaktas inte transfereringar som kommer i form av subventionerade tjänster, som t ex gratis sjukvård för barn och äldre, billig babrnomsorg mm. (Nyare forskning försöker vidga begreppet och finner ganska betydande skillnader i fördelningen).

        Siffrorna som presenterats här skiljer sig en smula från SCB:s officiella fördelningsstatistik eftersom det här är individer och inte hushåll.

  4. Finanskrisernas negativa effekter (åren 2000 och 2007) är mycket tydlig som diagrammen visar. Börskurvan ser ut så här också.
    Vad lär vi oss av detta? Jo att den ekonomiska eliten sätter spelreglerna på marknaden.
    Är det marknaden som avgör hur våra samhällen formas? Om det nu är så då betyder det att ett förhållandevis fåtal stora kapitalägare sätter agendan för oss alla. Verkar detta logiskt?

    • Emil says:

      oh? sa det faktum att de rikas inkomster korrelerar med borsens utveckling skulle vara ett bevis for att det ar den ”ekonomiska eliten” som ”satter spelreglerna pa marknaden”? Om de nu satte spelreglerna sjalva sa skulle de val forsoka se till att inte ha nagra nedgangar i sina inkomster?

      ”Är det marknaden som avgör hur våra samhällen formas?”

      Det kanns ganska normalt att marknaden (dvs frivilliga interaktioner mellan konsumenter och producenter) paverkar hur ekonomin ser ut, man skulle till och med kunna saga att det ar en ren tautologi.

      ”Om det nu är så då betyder det att ett förhållandevis fåtal stora kapitalägare sätter agendan för oss alla. Verkar detta logiskt?”

      Alternativet ar?

Trackbacks

  1. […] inlägg på detta tema finns t ex här, här, här, här och här). E-postSkriv utTwitterFacebook Filed Under: Internationellt, Välfärd « Om […]

  2. […] Ekonomistas sedan flera år presenterat den senaste statistiken över toppinkomsternas andel (se 2010, 2011, 2012), och detta år är inget undantag. De två bilderna nedan visar på intressanta […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s