Hur stor roll spelar det för människors ekonomiska situation var de bor och var de växer upp? Det stora experimentet ”Moving to Opportunity” (MTO) som genomfördes i USA på 1990-talet syftade till att undersöka just det. Genom att ge vissa, slumpmässigt utvalda, fattiga familjer möjlighet att flytta till subventionerat boende i rikare stadsdelar undersöktes konsekvenserna av att en fattig familj istället för andra fattiga får rikare familjer omkring sig. Resultat från experimentet, som dokumenteras i ett nytt working paper av Raj Chetty, Nathaniel Hendren och Larry Katz visar att barnen i de familjer som flyttade bort från fattigdomen klarar sig bättre i livet än de som bodde kvar. [Read more…]
Nytt nummer av Ekonomisk Debatt
2015-04-24 av 17 kommentarer
I dagarna kom Ekonomisk Debatt, som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift, ut med ett nytt nummer (nr 3, 2015). Det är fascinerande läsning, och artiklarna spänner över en mängd områden, vissa som kanske inte ligger i nationalekonomins mittfåra (effekten av IPRED, ursprungsmärkning av mat) medan andra gör det (beskattning av varor och tjänster, utvärdering av offentlig sektor, arbetsmarknaden för utrikes födda). Utöver detta bjuder numret på en angelägen ledarartikel, två kortare debattinlägg och två bokrecensioner. Trevlig läsning! [Read more…]
Vaccin mot externaliteter
2015-02-13 av 10 kommentarer
Mycket har skrivits om mässlingsutbrotten i USA under de senaste veckorna (Metro, Washington Post, NY Times, för att nämna några). Men ytterligare några ord är värda att säga, ur det nationalekonomiska perspektivet. Frågan om vaccin och om huruvida föräldra bör låta sina barn vaccineras är nämligen ett i det närmaste perfekt exempel på det som i nationalekonomi kallas en negativ externalitet. Och frågan är om staten bör göra något åt det marknadsmisslyckande som då uppstår – och i så fall vad.
Beteendeekonomi och ekonomisk policy
2015-01-08 av 12 kommentarer
Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.
Hur kan vi ha så höga skatter?
2014-11-26 av 11 kommentarer
Hur är det möjligt för de nordiska länderna att ha ett så högt skattetryck utan att de negativa effekterna av skatterna helt undergräver ekonomisk tillväxt och välfärdsskapande? Med utgångspunkt i denna fundamentala fråga diskuterar Henrik Jacobsen Kleven de nordiska ländernas höga skatter i det senaste numret av Journal of Economic Perspectives. Hans svar har tre delar: [Read more…]
Hur kan vi minska flaskhalsarna i inkomstrapporteringen?
2014-11-18 av 7 kommentarer
En fungerande ekonomisk politik kräver att politiker och riksbanksledning har god information om det rådande ekonomiska läget. Alltför stora tidsfördröjningar i inrapporteringen av data skulle kunna skapa problem om en stimulans kommer för sent och blir procyklisk. I Sverige finns flera tidsfördröjningar i datarapportering, och bland de allvarligare torde gälla hushållens inkomster som politikerna får reda på mer än ett år, och för vissa inkomster över två år, senare. Finansdepartementet borde tillsätta en undersökning av var flaskhalsarna i inkomstrapporteringen finns och hur dessa kan tas bort. [Read more…]
Vem reagerar på information om relativ inkomst?
2014-10-09 av 9 kommentarer
Förra veckan skrev jag om min, David Seims och Mounir Karadjas studie ”Richer (and Holier) Than Thou?” som visar att en majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra svenskar, än vad de faktiskt är. När vi informerade de som svarat på vår enkät om deras verkliga position rörde de sig åt höger i sina politiska åsikter. I detta inlägg diskuteras studien vidare och vi tittar på vilka grupper som särskilt påverkades av informationen (för ytterligare detaljer om studien, se förra veckans inlägg). [Read more…]
Många vägar att minska skattekilarnas betydelse
2014-10-03 av Kommentera
I sin intressanta diskussion om Ekonomistas valmanifest knyter Paul Klein och Conny Olofsson med rätta an till forskningen om optimal beskattning. När arbete men inte fritid och hushållsarbete kan beskattas uppstår en välfärdsförlust som kan minskas genom att mildra beskattningen av exempelvis hushållstjänster som man själv lätt kan utföra. Detta är också ett av motiven bakom främst RUT-avdraget men Paul och Connys inlägg visar att diskussionen kan föras i mer allmänna termer. [Read more…]
Svenskarna tror att de är fattigare (jämfört med andra) än vad de faktiskt är
2014-09-29 av 29 kommentarer
Idag publicerar jag, tillsammans med Mounir Karadja och David Seim en ny studie som working paper på Institutet för Näringslivsforskning idag. Där finner vi att en övervägande majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra, än vad de faktiskt är. När de informeras om detta ändras deras politiska åsikter åt höger. [Read more…]
Billigare och bättre järnvägsunderhåll efter konkurrensutsättning
2014-09-05 av 13 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson och Kristofer Odolinski, professor respektive doktorand i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
”Vinster i välfärden” har diskuterats flitigt på senare tid (t ex av Mats Persson här på Ekonomistas). Det har dock även höjts röster för att vinstintressen ska spela en mindre roll även utanför välfärdssektorn, till exempel när det gäller järnvägsunderhåll.
Utanför välfärdssektorn finns många kommersiella företag inblandade i leverans av varor och i synnerhet tjänster som tidigare tillhandahållits i egen regi av olika myndigheter. Till exempel konkurrensutsattes underhållet av vägar under 1990-talet. Magnus Arnek visade i sin avhandling 2002 att detta sänkte kostnadsnivån i verksamheten med mellan 15 och 30 procent; intervallet beror på en osäkerhet om hur, mera exakt, man gör jämförelsen mellan egen regi och konkurrensutsättning. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer