Varför var årets ekonomipris så ovanligt bra?

Nobelfestligheterna är över för i år och ännu en gång har ekonomipriset kritiserats (och det fick sig dessutom några svårbegripliga kängor i en text Karin Bojs här). Denna gång handlade mycket om det, i vissas ögon, hårresande i att priset delades av personer som har olika syn på hur finansmarknader fungerar. Framförallt handlar kritiken om relationen mellan pristagarna Eugene Fama, fortsatt försvarare av den effektiva marknadshypotesen, och Robert Shiller, som menar att vi bäst kan förklara varför tillgångspriser kan avvika från sina fundamentala värden genom att inkludera psykologiska mekanismer. Och det är sant, dessa två personer inte är överens om hur en allomfattande teori av tillgångspriser ska se ut, men det är inte heller deras uppfattningar i denna fråga som givit dem priset. De har främst fått det för olika empiriska resultat och att mot denna bakgrund dra slutsatsen att de inte skulle kunna dela på ekonomipriset är befängt. [Read more…]

Listiga frågor avslöjar hemligheter

De flesta av oss har egenskaper, beteenden eller åsikter som vi inte alltid är beredda att stå för. Det är ett problem i samhällsvetenskaplig forskning eftersom vi ofta är beroende av att folk avslöjar hur någonting faktiskt är snarare än hur den tillrättalagda versionen, som vi skulle vilja visa upp, ser ut. Så hur ska vi göra för att få människor att avslöja sina mindre smickrande konsumptionsmönster, politiskt inkorrekta åsikter, osv.? En ny studie visar ett listigt sätt att göra det på. [Read more…]

Hur kan Finansutskottet och andra avgöra om Riksbanken uppfyller eller åsidosätter inflationsmålet?

Uppdatering 2014-04-28: Uppdaterad figur 1 finns här. Genomsnittlig inflation sedan 1995 nu bara 1,3 procent. [English translation.]

Hur kan Finansutskottet och andra avgöra om Riksbanken uppfyller eller åsidosätter sitt prisstabilitetsmål? Riksbanken har ju inte perfekt kontroll över inflationen och inflationen kan inte alltid ligga precis på målet. Jo, genom att jämföra genomsnittlig inflation under en längre period med inflationsmålet och även jämföra med andra länder med inflationsmål för att avgöra vad som är möjligt. [Read more…]

Går det att lita på kommunrankingar?

För ett tag sedan presenterade Dagens Samhälle en besynnerlig rankinglista över årets skolkommuner och i veckan var det Lärarförbundets tur. Listorna har sina likheter men medan hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare resulterar i en lägre placering på Dagens Samhälles lista, så gäller det motsatta på Lärarförbundets. Sådana skillnader avspeglar naturligtvis avsändarnas intressen men kan vara svårt att se igenom vid en ytlig läsning. Man kan också konstatera dramatiska förändringar från år till år i kommunernas placeringar: på Lärarförbundets lista tappade Svenljunga kommun 194 placeringar mellan 2012 och 2013 medan Älvdalen klättrade från plats 266 till 76.

[Read more…]

Ronald Coase, 1910-2013

För några veckor sedan gick en av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer bort vid den aktningsvärda åldern 102 år. Ronald Coase, född i en förort till London och med en tuff början på sin akademiska karriär (som han själv berättat om i den biografi han skrev i samband med att han tilldelades Nobelpriset 1991) publicerade redan vid 27 års ålder den banbrytande artikeln ”The Nature of the Firm” (publicerad i Economica, 1937) som introducerade begreppet ”transaktionskostnader” och lade grunden för det fält som kallas ”New Institutional Economics”. Coase ställde den grundläggande frågan ”varför lämnas inte alla transaktioner åt marknaden och prismekanismen? Varför väljer vi att organisera vissa aktiviteter inom ramen för ett företag?” Den enkla lösningen var att notera att det i verkligenheten finns kostnader förknippade med att få säljare och köpare att mötas och komma överens om ett pris. I situationer där det var billigare att planera och koordinera aktivitet inom ramen för en organisation än att utföra motsvarande transaktion på en marknad uppstod företag. [Read more…]

Riksbanken orsakar ”debt deflation”

English translation

En farlig sak när det gäller skulder är vad Irving Fisher (1933) kallade ”debt deflation”. Det brukar beskrivas som att deflation medför att det reala värdet på nominella skulder växer. Belåningsgraden och skuldkvoten ökar också eftersom den nominella skulden ligger fast medan nominella värdet av tillgångarna och nominell disponibel inkomst faller. Detta kan skada ekonomin genom att det kan leda till konkurser, ”deleveraging” (sparande för att minska skulderna) och ”fire sales” (snabb försäljning) av tillgångar med åtföljande prisfall.

Men det viktiga i idén om ”debt deflation” är inte i och för sig att det blir deflation, dvs. negativ inflation. Det viktiga är att prisnivån blir lägre än förväntat. Det medför att reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blir högre än förväntat och planerat. Alla har nog inte insett att detta är något som Riksbanken har orsakat genom att åsidosätta prisstabilitetsmålet och under lång tid bedriva en politik som ger en inflation betydligt lägre än målet. Riksbanken har därigenom orsakat att hushållens reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blivit betydligt högre än om inflationen hållits på målet. [Read more…]

Drömmen om den neutrala politiken

De modeller vi nationalekonomer använder för att analysera verkligheten har sina märkligheter. En sådan är att de bygger på att det finns en makt som effektivt och neutralt möjliggör ekonomiska transaktioner samtidigt som denna makt är frikopplad från samhället och dessutom inte behöver några skatteintäkter. Detta ska naturligtvis ses som en teoretisk abstraktion och inte som en beskrivning av vare sig faktiska eller önskvärda statsbildningar. Även om de flesta håller med om detta så är synen att den offentliga makten bäst förhåller sig neutral mellan olika branschintressen stark. Jag vill dock påstå att en sådan neutral stat är en omöjlighet. [Read more…]

Slarviga slag mot Slagen Dam

Det här är ett gästinlägg av Olle Folke, forskare i statsvetenskap vid Columbia University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Petra Ornstein, doktorand i statistik vid Uppsala universitet och Johanna Rickne, forskare i nationalekonomi vid IFN. Uppdatering 2013-08-26: Bo Rothstein bemöter inlägget i kommentarstråden (länk).

Att bli utsatt för våld kan ge både fysiska och psykiska skador och att förebygga våld är en viktig samhällsfråga. De årliga telefonundersökningarna från Brottsförebyggande rådet har visat att den mest våldsutsatta gruppen i samhället är unga män som utsätts för våld av främlingar och på offentliga platser. Den näst mest våldsutsatta gruppen är unga kvinnor. De utsätts främst för våld i sitt eget hem och av nuvarande eller före detta partners. [Read more…]

Nittio procent ingen dramatisk gräns

Hög skuldsättning kan tveklöst vara ett problem, men samtidigt är all skuldsättning inte likvärdig. Vad gäller frågan hur offentlig skuldsättning påverkar ekonomisk tillväxt skulle nog de flesta svara att det beror på faktorer som konjunkturläge, om skulden är inhemsk valuta, kapacitetsutnyttjande osv. Det var därför uppseendeväckande när Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff i en inflytelserik studie (gratisversion) för några år sedan påstod sig ha funnit att en offentlig skuldsättning på över 90 procent av BNP har dramatiskt negativa konsekvenser för tillväxten. Det visar sig nu att de hade fel: 90 procent utgör inte någon dramatisk gräns. [Read more…]

Långsiktiga effekter av radioaktivitet på foster

Att försöka svara på vad som är miljöpåverkan och vad som är medfödda egenskaper kompliceras av det faktum att även omgivningsfaktorer kan påverka foster. Det betyder helt enkelt att barn redan vid födseln kan ha påverkats av icke-genetiska effekter. Att studera sådant är naturligtvis väldigt svårt då miljöeffekter sannolikt är korrelerade med annat som spelar roll. Idealet vore förstås ett randomiserat experiment men det är ju typiskt sett tveksamt av andra skäl… [Read more…]