Kan vi lita på forskningsresultat?

Idag publicerar Science resultaten från ett ambitiöst forskningsprojekt där cirka 270 forskare (framförallt psykologer, men även de svenska nationalekonomerna Anna Dreber Almenberg, Eskil Forsell, Emma Heikensten och Magnus Johannesson) har gått samman för att replikera 100 experimentella studier inom psykologi. Bakgrunden är att det särskilt inom socialpsykologin funnits en oro för utbredd användning av tveksamma forskningsmetoder, vilket bland annat aktualiserats av ett öppet brev undertecknat ekonomipristagaren Daniel Kahneman och i samband med avslöjandena av Diedrik Stapels omfattande forskningsfusk. [Read more…]

Så gör man inte!

På SVT går just nu ett barnprogram som heter ”Så gör man inte!”. Det går ut på att de två vuxna huvudrollsinnehavarna gör precis sådant som vuxna brukar uppmana barn att inte göra, såsom att vända spaghettiskålen över huvudet och låtsas att det är en peruk. Detta tycker förstås barn är hejdlöst kul och i vår familj uppskattas det av alla mellan 2 och 38 år. Veckans snackis på många samhällsvetenskapliga institutioner har varit ett liknande drama i forskarvärlden. I veckan uppdagades nämligen att en statsvetenskaplig studie som publicerades i Science i fjol bygger på påhittade data.  [Read more…]

Varning för signifikanta resultat!

Tidskriften Basic and Applied Social Psychology beslutade nyligen att förbjuda p-värden i publicerade artiklar. Det finns mycket att säga om denna ganska drastiska åtgärd (se t ex Olle Häggströms blogginlägg), men det står helt klart att det finns problem med att fokusera alltför mycket på p-värden. Särskilt problematiska är p-värden när den statistiska styrkan (power) är låg i kombination med publiceringsbias, d.v.s. att framförallt statistiskt signifikanta resultat publiceras (se tidigare inlägg om publiceringsbias). Om den statistiska styrkan är låg, kan låga p-värden i vissa fall snarare vara en garant för missvisande resultat än ett tecken på tillförlitlighet. [Read more…]

Äras den som äras bör?

En fundamental ekonomisk-teoretisk fråga är den osynliga handens existens, det vill säga huruvida det finns en uppsättning priser som ser till att utbud och efterfrågan samtidigt möts på alla marknader. Även om denna fråga fortfarande är föremål för forskning, anses det stora genombrottet i att besvara frågan vara de båda ekonomipristagarna Kenneth Arrow och Gerard Debreus Econometrica-artikel från 1954. Denna artikel är en viktig anledning till att Debreu tilldelades 1983 års ekonomipris (Kenneth Arrow fick det redan 1972). Det som inte är lika välkänt är att Lionel McKenzie hade bevisat ett snarlikt  resultat i det föregående Econometrica-numret. Den rafflande historien om denna publiceringsprocess och hur Arrow och Debreus artikel kom att bli den som fick historiskt genomslag medan McKenzies artikel fick leva ett relativt undanskymt liv diskuterades häromåret i en artikel i Journal of Economic Perspectives (som sedemera utvecklats till en nyutkommen bok på temat). [Read more…]

Skiljer nationalekonomer på betalningsvilja och nytta?

Efter att ha läst Greg Mankiws storsäljande lärobok i nationalekonomi undrar Nina Björk om nationalekonomer missat att människors betalningsvilja beror på deras betalningsförmåga. Hennes undran beror på att nationalekonomer förefaller likställa betalningsviljan med den nytta individen får av något. Som alltid när kulturskribenter diskuterar nationalekonomi blev detta ett samtalsämne vid nationalekonomernas lunchbord. ”Björk har missuppfattat” och ”vi likställer inte alls betalningsvilja med nytta”, var den vanligaste responsen. Trots att detta till viss del är sant så vill jag ändå hävda att Björk har en poäng. [Read more…]

Andersson och Jonungs annorlunda resultat beror på ett elementärt fel i deras metod

Uppdatering 2014-11-22: Några kommentarer till övriga punkter i Anderssons och Jonungs kritik har lagts till. Slutsatsen är att de har fel även på dessa punkter. Dessa punkter har dessutom  bemötts tidigare.

Det enda substantiella i Anderssons och Jonungs mångordiga kritik är att de med en annan metod får ett annat resultat i skattningar av Phillipskurvan än vad jag får i en uppmärksammad uppsats. Men skälet till detta är av allt att döma att Andersson och Jonung gör sig skyldiga till ett elementärt fel sin ekonometriska metod. Detta fel medför att deras regressioner blir otillförlitliga och får en missvisande tendens till att inte ge signifikanta resultat. Det är deras resultat som är otillförlitliga och skakiga, inte mina.  [Read more…]

Årets Assar Lindbeck-medalj till Mariassunta Giannetti

Under den pågående nationella konferensen för landets nationalekonomer delades idag Assar Lindbeck-medaljen till bästa nationalekonom under 45 års ålder ut. Årets pristagare är Mariassunta Giannetti, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. [Read more…]

Utvärdering av utvecklingsbiståndet – varför tron på RKS är överdriven och delvis felriktad

Följande är ett gästinlägg av Björn Ekman som är nationalekonom och forskare vid Lunds universitet. Hans huvudsakliga inriktning är hälsoekonomi. Han har tidigare arbetat på Sida och Världsbanken.

Sedan en tid har en viktig debatt förts kring användandet av randomiserade kontrollstudier (RKS) inom biståndet. Här på Ekonomistas har flera bidrag skrivits (t ex här, här, här, här och här ) och i mitten av maj ordnade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ett möte kring utvärdering av det svenska biståndet där en särskild rapport om RKS presenterades. Gemensamt för de flesta som bidragit till diskussionen är uppfattningen att sådana metoder bör utgöra en större del av biståndet. Jag avser i detta inlägg bidra till denna debatt och slutsatserna är som framgår av rubriken att RKS med all sannolikhet inte utgör någon panacé för biståndet och till och med kan hävdas inte ens höra hemma inom den verksamheten. [Read more…]

Forskningen bakom Thomas Pikettys bok

I dagarna har så äntligen Thomas Piketty’s bok ”Capital in the twenty-first century” kommit på engelska. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler läser den och inte bara andras sammanfattningar (även om det finns flera bra sådana; se referenser i tidigare inlägg här). Förutsättningarna borde i och med detta bli bättre för en saklig diskussion om vad som faktiskt står, och framförallt vilka data det är som Piketty och andra tagit fram under de senaste åren. Man kan urskilja fyra relaterade men olika områden i denna forskning.

[Read more…]

Vad vet vi om oss själva?

Moderaterna kom nyligen med ett utspel om att barn ska spela mindre datorspel. Detta föranledde en forskare i nationalekonomi att kvittra på Twitter att förslaget var konstigt, bland annat på grund av att forskaren själv i sin barndom spelat datorspel mer än tre timmar dagligen. Att dra allmänna slutsatser enbart utifrån sin egen erfarenhet tycks vara ganska vanligt.  Hur många gånger har vi inte hört Nisse i Hökarängen intervjuas i TV och yttrat saker i stil med: ”Det är självklart att det inte är farligt att röka, jag har rökt sen barnsben och mår prima”. Problemet med denna typ av slutsats är att man själv bara utgör en observation och att det naturligtvis behövs fler observationer än så för att dra tillförlitliga slutsatser. [Read more…]