Jonung och sanningen II

Uppdatering 2014-11-19:                                                                                                    [English]
Vid en närmare granskning visar sig Anderssons och Jonungs annorlunda resultat bero på ett elementärt ekonometriskt fel. Se detta senare inlägg.

Lars Jonung har som bekant upprepade gånger i svepande ordalag kritiserat min beräkning av den ökade genomsnittliga arbetslöshet som orsakats av att genomsnittlig inflation i Sverige legat betydligt under målet. Varje gång har jag svarat och visat och påtalat att han tycks ha fel på alla punkter, senast i detta inlägg och i SvD. Nu har Fredrik Andersson och Jonung skrivit en lång uppsats med en rad regressioner som påstås visa att mitt resultat inte håller. Jonung har kommit med en ny upprepning av tidigare påståenden i SvD. Anderssons och Jonungs idé är att mot vedertagen praxis vid liknande beräkningar och trots ekonometriska problem med överlappande data använda den årliga inflationen istället för kvartalsinflationen. De ekvationer vars parametrar Andersson och Jonung försöker skatta visar sig dock vid en närmare granskning vara felspecificerade och stämmer inte med data. När jag korrigerar detta och gör nya beräkningar med användande av den årliga inflationen bekräftar även dessa mitt resultat. Mina beräkningar är således mycket robusta. På nytt tycks Jonung ha fel på alla punkter.   [Read more…]

Ännu en makroekonomisk risk med amorteringskraven

Tidigare idag skrev Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg ett inlägg om de makroekonomiska riskerna förknippade med ett amorteringskrav. I detta gästinlägg lyfter Annika Alexius, professor i Nationalekonomi vid Stockholms universitet, ytterligare en kritisk synpunkt på Finansinspektionens föreslagna amorteringskrav.  [Read more…]

Makroekonomiska risker med amorteringskrav

Detta är ett gästinlägg av Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg, båda doktorander i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

De senaste åren har vi från flera håll hört att de svenska hushållens skuldsättning utgör ett hot mot den makroekonomiska stabiliteten. På tisdagen bestämde sig Finansinspektionen för att gå från ord till handling och föreslog att amorteringskrav ska införas. Förslaget innebär att hushåll som tar nya bolån ska tvingas amortera 2 % av lånet årligen tills dess att belångsgraden, definierat som lånets storlek delat på bostadens inköpsvärde, är 70 % och ytterligare 1 % per år tills att belåningsgraden är 50 %.

Vi är inte säkra på om detta förslag kommer att öka den makroekonomiska stabiliteten. Tvärtom ser vi två anledningar till att denna reform faktiskt kan få motsatt effekt. [Read more…]

Ingves försöker försvara sig

Riksbanken och riksbankschefen Stefan Ingves har den senaste tiden utsatts för en intensiv inhemsk och internationell kritik för sin penningpolitik (se t.ex. härhärhär, här och här). I en debattartikel i DN den 5 november försöker riksbankschefen Stefan Ingves försvara sig. Per Jansson och Cecilia Skingsley försöker också försvara sig med liknande argument som Ingves i Financial Times. Det är inte lätt. Ingves försök har betygsatts efter en seriös och utförlig genomgång från ett argumentationsanalytiskt perspektiv i den läsvärda bloggen DN Debatt-betyg. Ingves får betyget 4 av 10 och omdömet ”Artikeln är inte särskilt välargumenterad och präglas inte av den intellektuella ärlighet man förväntar sig av en högt uppsatt statlig tjänsteman”. Här kommenterar jag några av Ingves argument och konfronterar dem med data och fakta. Några av argumenten är förvånande och svaga, några är missvisande och några är uppenbart felaktiga. Sammantaget håller de inte. [Read more…]

Jonung och sanningen I

Den genomsnittliga inflationen i Sverige har sedan inflationsmålet på 2 procent började gälla 1995 blivit betydligt lägre än målet. I en uppsats, som kommer att publiceras i tidskriften American Economic Journal: Macroeconomics i januari, har jag visat att detta har medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under 1997-2011 har blivit ungefär 0,8 procentenheter högre än om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet, motsvarande ungefär 38 000 fler arbetslösa. Lars Jonung har sen i våras upprepade gånger påstått att detta resultat inte  håller om man tar hänsyn till tidsvarierande inflationsförväntningar, senast i Svenska Dagbladet den 7 november. Varje gång har jag bemött Jonungs påstående och hänvisat till att uppsatsen tydligt visar att mitt resultat håller även om man inkluderar inflationsförväntningarna som förklaringsvariabler. Jonung kan inte vara okunnig om detta. Jag har nämligen tidigare framfört detta personligen till Jonung, översiktligt här, i detalj här, vidare här, härhär samt nu senast på SvD:s webplats och i dagens papperstidning. Far Jonung medvetet med osanning?   [Read more…]

Doyle har fel om Riksbanken

Peter Doyle var tidigare anställd vid IMF och under några år chef för den delegation som årligen besökte Sverige för IMF:s s.k. Article-IV-rapport om Sverige. I måndagens Dagen Industri har han en debattartikel som försvarar Riksbankens räntehöjningar 2010.  I sin debattartikel tycks dock Peter Doyle ha fel om det mesta.  [Read more…]

Den globala inkomstfördelningens utveckling

Ibland ser man illustrationer som innehåller stoff till många diskussioner. En sådan presenterades häromveckan på en konferens som jag var med och arrangerade där Branko Milanovic, en av världens främsta experter på globalinkomstfördelning, var en av huvudtalarna. Den visar hur realinkomstutvecklingen sedan slutet av 1980-talet sett ut i olika delar av en tänkt global inkomstfördelning. Tankeexperimentet är att betrakta världen som en plats där det inte finns individuella länder utan vi alla bor i ett och samma land och sedan ställa sig sedan frågan: Hur har realinkomsterna utvecklats de senaste decennierna för olika inkomstgrupper? Resultatet visas i bilden nedan: [Read more…]

Hur ska vi tänka kring en skattereform för 2010-talet?

I somras tillbringade jag några strandtimmar åt att läsa antologin En skattereform för 2000-talet – elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem (Mats Bergstrand, red., Juridisk reportagebyrå, 2013). Bokens elva kapitel är skrivna av välkända personer som alla har bred erfarenhet av det svenska skattesystemet. Läsningen erbjöd ett antal välkomna översikter, intressanta resonemang och flera insikter. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre, och även i detta fall fanns vissa problematiska inlägg och framför allt en övergripande obalans gällande behandlingen av skatters effektivitet och fördelning. [Read more…]

Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?

[English translation]

Som bekant brukar Riksbanken publicera en figur över skuldkvoten, hushållens skuld i förhållandet till disponibel inkomst. Men skuldkvoten är ju ett olämpligt mått på eventuella risker, eftersom den vid en närmare granskning knappast ger någon information om riskerna. Bland aggregerade mått är räntekvoten, dvs. räntebetalningarnas andel av disponibel inkomst, ett bättre mått, eftersom en låg räntekvot visar på god betalningsförmåga och motståndskraft mot räntehöjningar. Skuldsättningsgraden, skulderna i förhållande till totala tillgångar, är också ett bättre mått, eftersom en låg skuldsättningsgrad visar på hög nettoförmögenhet i förhållande till tillgångarna och god motståndskraft mot en nedgång i tillgångsvärdena. För att ge bästa möjliga information och undvika ett missvisande intryck borde man därför visa figurer över dessa mått istället. Om man ändå envisas med att visa figurer över skuldkvoten borde man alltid komplettera figuren med de bättre måtten räntekvot och skuldsättningsgrad.
[Read more…]

Avslöjande intervju med Karolina Ekholm om Riksbankens inflationsprognoser

[English]

I en utförlig intervju med Nyhetsbyrån Direkt avslöjar vice riksbankschef Karolina Ekholm hur Riksbankens justeringar av modellprognoserna gjort att inflationsprognoserna blivit tendentiösa och systematiska överskattningar av inflationsrisken. Hon påpekar också att jag varnade för systematiska överskattningar och reserverade mig explicit mot inflationsprognosen från och med december 2012. Det var allså ingen hemlighet på Riksbanken att det var problem med prognoserna.  [Read more…]