För ett tag sedan hade jag det tveksamma nöjet att rätta tentor. Jag tycker generellt sett om att undervisa men just examinationsbiten är sällan rolig. Den huvudsakliga anledningen till det är att studenter ofta har åsikter om ens rättning och vad som ska anses som ett riktigt svar, och om man inte trots allt kan tolka något lite mer till deras fördel, och så vidare. Nu senast noterade jag ett mönster som jag inte har noterat tidigare (men som mycket väl kan ha funnits där): av de cirka 30 studenter (av dryga 200) som hörde av sig och hade invändningar var nästan alla män, och de som insisterade mest och återkom även efter att jag svarat en första gång var uteslutande män. [Read more…]
Nordhaus förtjänar självklart priset
2018-10-12 av 13 kommentarer
I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. [Read more…]
Spelteoretiska resonemang om regeringsbildningen
2018-09-28 av 1 kommentar
Vad har spelteori att säga om regeringsbildningen? Frågan har ställts mig i dagarna i letandet efter nya vinklar på frågan ”Vilka regeringskonstalationer är mest sannolika?” Det finns många sätt att närma sig en sådan fråga. [Read more…]
Det är skillnad på inkomst och arbetsinkomst
2018-05-18 av 13 kommentarer
I DN har Krisoffer Örstadius sedan en tid tillbaka ett utmärkt initiativ inför valet på temat ”Fakta i frågan”. I dagens diskussion under rubriken ”Hur mycket inkomstskatt betalar vi?” saknas dock några viktiga aspekter som gör svaren ofullständiga och något missvisande.
Till att börja med handlar inte genomgången om inkomster utan om arbetsinkomster. Det är stor skillnad på dessa två begrepp, speciellt i toppen av fördelningen, vilket i sin tur påverkar just diskussionen om skatter. Artikeln börjar med följande påstående: ”Den svenska inkomstskatten är progressiv. Det betyder att höginkomsttagare betalar en större andel av sin inkomst i skatt än låginkomsttagare”. Det stämmer strikt sätt inte just för att det är skillnad på sammanlagda inkomster och arbetsinkomster. [Read more…]
Ökande inkomstskillnader från låga nivåer
2018-04-20 av 18 kommentarer
I onsdags presenterades årets nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR). Temat för årets nummer är de ökande inkomstklyftorna i Norden. Då jag tillsammans med Lars Calmfors varit redaktör har jag haft anledning att läsa alla fem bidrag noga och tänkte här sammanfatta några av huvudpoängerna från respektive text. Artiklarna finns att en läsa i sin helhet här. [Read more…]
God jul(läsning)!
2017-12-22 av 1 kommentar
Så här i juletider finns flera anledningar att fundera över bra böcker. Dels kan man behöva slita sig ifrån släkt och julmat (och sin telefon!) för lite kvalitetstid i sällskap av en god bok, dels kanske man fortfarande saknar någon julklapp. Här kommer därför några osorterade tips företrädesvis inom det samhällsvetenskapliga området: [Read more…]
”Skatteplanering får inte bli ett skällsord”
2017-11-10 av 12 kommentarer
Leif Östling skriver på DN-debatt ett mycket välformulerat svar på de senaste dagarnas diskussioner om hans egen skatteplanering och de allmänna frågorna kring detta. Rubriken får mig att tänka på en snart 20 år gammal DN-debattartikel av den dåvarande Volovochefen Leif Johansson som uttryckte det som att det var ”[Volvos] plikt att skatteplanera”. [Read more…]
Kvinnor i toppen av inkomstfördelningen
2017-09-13 av 1 kommentar
De senaste åren har mycket skrivits om toppinkomsttagare och deras ökade andel av alla inkomster. Det har skrivits om toppinkomsternas komposition och det har spekulerats kring vad toppens ökade inkomstandel beror på. En aspekt som dock, förvånansvärt nog, inte utforskats är hur det ser ut med könsbalansen i toppen av fördelningen. Hur många av den berömda topp1-gruppen är kvinnor? Är sammansättningen av toppkvinnors inkomster densamma som för män? Är deras familjesituation densamma som toppinkomstmännens? Hur har dessa saker förändrats över tid? [Read more…]
Hur reagerar väljare på ”alternativa fakta”?
2017-08-17 av 8 kommentarer
De senaste åren har (vissa) politikers användande av oriktiga uppgifter blivit allt vanligare i deras uttalanden. Mest associerat är detta med Donald Trump, som regelmässigt säger saker som uppenbart inte är med sanningen överensstämmande, men även inför Brexit-omröstningen och det franska presidentvalet florerade mängder av uppgifter som enkelt kunde avfärdas om man kollade upp hur det faktiskt förhöll sig.
Just att kolla upp fakta har varit den vanliga responsen från seriösa medias sida. Så kallad ”fact-checking” har blivit lika vanligt som användandet av ”alternative facts” och gång efter annan visar det sig att mängder av uttalanden från populistiska politiker inte är riktiga.
Hela detta fenomen får en att ställa mängder av frågor: Hur kommer det sig att politiker väljer att fara med osanning på ett så flagrant sätt, och dessutom om saker som faktiskt kan kollas? Genomskådas inte detta av väljare, om inte förr så åtminstone efter att fakta presenterats och de avslöjas med att ljuga? [Read more…]
Om att bekämpa korruption med (rätt) regler
2017-06-26 av 6 kommentarer
Att korruption är ett centralt problem framförallt i många utvecklingsländer är alla överens om. Hur korruption bäst bekämpas finns det dock mycket delade meningar om. Härom året blev det stor uppståndelse när Kaushik Basu, chefsekonom på Världsbanken och vid tidpunkten Cheif Economic Advisor till indiska regeringen, föreslog att man i vissa situationer skulle legalisera givandet av mutor (men inte att ta emot mutor). [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer