Här är länkar till några läsvärda artiklar, inlägg och tal nyligen om Riksbanken och dess penningpolitik: [Read more…]
Penningpolitiken i Sverige jämfört med den i euroområdet, Storbritannien och USA
2013-11-18 av 13 kommentarer
English translation, med figurer och text uppdaterade 2015-05-02.
Är penningpolitiken i Sverige expansiv (stimulerar ekonomin och inflationen) eller kontraktiv (bromsar ekonomin och inflationen)? Riksbanken hävdar att den är expansiv, eftersom styrräntan, nu på 1 procent, är historiskt låg. Men en historisk jämförelse är knappast relevant, eftersom vi sedan 90-talet har haft en global trend mot lägre räntor. En jämförelse med penningpolitiken i euroområdet, Storbritannien och USA är mer relevant.
[Read more…]
Noll-inflation medför högre skulder, betydligt högre skulder
2013-11-14 av 30 kommentarer
[English translation here.]
SCB:s senaste inflationssiffra för KPI är negativ, minus 0,1 procent. Inflationen har nu legat runt noll sedan november 2012. Det betyder att KPI, den allmänna prisnivån, är på samma nivå som för två år sedan, november 2011. Om inflationen hade varit 2 procent hade istället prisnivån nu varit 4 procent högre än den var i november 2011.
Att inflationen är så låg får betydande effekter på hushållens skulder. Det reala värdet på hushållens skulder har blivit 4 procent högre än det skulle blivit om inflationen hade varit 2 procent de senaste två åren. För varje lånad miljon har låntagaren gjort en kapitalförlust på 40 000 kronor. Nominella bostadspriser har också blivit 4 procent lägre än de skulle blivit om inflationen varit 2 procent. Därför har belåningsgraden blivit högre. Ett nytt bolån i november 2011 har nu fått en belåningsgrad som är 4 procent högre, jämfört med vad belåningsgraden skulle ha varit om inflationen hade varit 2 procent sedan 2011. [Read more…]
Sammantagna reala konsekvenser av Riksbankens penningpolitik
2013-11-04 av 15 kommentarer
Riksbanken har systematiskt åsidosatt inflationsmålet genom att låta inflationen i genomsnitt bli klart lägre än målet på 2 procent. Detta inlägg summerar de realekonomiska konsekvenser av detta som jag belyst i flera tidigare inlägg. Eftersom inflationsförväntningarna på kort och lång sikt har legat nära målet har den genomsnittliga inflationen blivit klart lägre än förväntat. Då uppstår realekonomiska konsekvenser i form av ökad arbetslöshet, en oväntad och oönskad ökning av det reala värdet av hushållens skulder och en oönskad förmögenhetsöverföring från hushållen till bankerna. Riksbanken motarbetar därigenom inte bara regeringens och riksdagens arbete för att uppnå den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning, utan även Finansinspektionens arbete för finansiell stabilitet och konsumentskydd på det finansiella området. [Read more…]
Hur kan Finansutskottet och andra avgöra om Riksbanken uppfyller eller åsidosätter inflationsmålet?
2013-10-28 av 22 kommentarer
Uppdatering 2014-04-28: Uppdaterad figur 1 finns här. Genomsnittlig inflation sedan 1995 nu bara 1,3 procent. [English translation.]
Hur kan Finansutskottet och andra avgöra om Riksbanken uppfyller eller åsidosätter sitt prisstabilitetsmål? Riksbanken har ju inte perfekt kontroll över inflationen och inflationen kan inte alltid ligga precis på målet. Jo, genom att jämföra genomsnittlig inflation under en längre period med inflationsmålet och även jämföra med andra länder med inflationsmål för att avgöra vad som är möjligt. [Read more…]
Riksbanken ökar skuldtillväxten och förvärrar situationen för låntagarna
2013-10-21 av 12 kommentarer
[English translation here.]
Som bekant motiverar Riksbanken den strama penningpolitiken med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet med att den behövs för att begränsa hushållens skulder och dess tillväxt. Men Riksbanken påverkar själv, genom inflationen, starkt den reala skuldtillväxten. Genom att hålla inflationen under målet ökar Riksbanken de reala skulderna och den reala skuldtillväxten betydligt, jämfört med om Riksbanken skulle uppfylla inflationsmålet. Man kan som bekant diskutera om det finns ett skuldproblem eller inte. Men, om det finns ett skuldproblem, så gör Riksbanken problemet värre genom att åsidosätta inflationsmålet. Och oavsett om det finns ett skuldproblem eller inte, så gör Riksbanken med nuvarande politik situationen sämre för Sveriges låntagare och bättre för bankerna. [Read more…]
Bostadspriser – nominella, reala och i förhållande till disponibel inkomst
2013-10-07 av 19 kommentarer
Det pratas mycket om bostadspriserna. Som Jesper Hansson har noterat i ett Ekonomistas-inlägg nyligen så blir nyhetsrapporteringen missvisande om den rapporterar tillväxtsiffror som bortser från säsongmönstret. Det är tyvärr också vanligt att man visar figurer över nominella bostadspriserna som ger ett missvisande intryck. Figurer över reala bostadspriser och bostadspriser i förhållande till disponibel inkomst ger ett mer balanserat intryck. (Se uppdaterade data i detta inlägg.) [Read more…]
Riksbanken orsakar ”debt deflation”
2013-09-30 av 20 kommentarer
En farlig sak när det gäller skulder är vad Irving Fisher (1933) kallade ”debt deflation”. Det brukar beskrivas som att deflation medför att det reala värdet på nominella skulder växer. Belåningsgraden och skuldkvoten ökar också eftersom den nominella skulden ligger fast medan nominella värdet av tillgångarna och nominell disponibel inkomst faller. Detta kan skada ekonomin genom att det kan leda till konkurser, ”deleveraging” (sparande för att minska skulderna) och ”fire sales” (snabb försäljning) av tillgångar med åtföljande prisfall.
Men det viktiga i idén om ”debt deflation” är inte i och för sig att det blir deflation, dvs. negativ inflation. Det viktiga är att prisnivån blir lägre än förväntat. Det medför att reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blir högre än förväntat och planerat. Alla har nog inte insett att detta är något som Riksbanken har orsakat genom att åsidosätta prisstabilitetsmålet och under lång tid bedriva en politik som ger en inflation betydligt lägre än målet. Riksbanken har därigenom orsakat att hushållens reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blivit betydligt högre än om inflationen hållits på målet. [Read more…]
Skuldhysteri III: Skulder mest hos de rika? Vad säger disaggregerade data om hushållens balansräkningar?
2013-09-23 av 33 kommentarer
I ett tidigare inlägg har jag påmint om att när det gäller eventuella risker med hushållens skuldsättning duger det inte att bara titta på skulderna. Man måste se på hushållens hela balansräkningar av tillgångar och skulder för att bedöma eventuella risker. Tidigare har jag rapporterat aggregerade data om hushållens balansräkning, vilka visar att det genomsnittliga hushållet har en stark balansräkning. Men hur ser balansräkningen ut för hushåll i olika inkomstgrupper? Är det genomsnittliga hushållets balansräkning missledande? Disaggregerade data visar att såväl skulder som tillgångar är koncentrerade hos hushållen med högst inkomster. Balansräkningarna för de olika inkomstgrupperna ser dock minst lika starka ut som balansräkningen för genomsnittliga hushåll. [Read more…]
Skuldhysteri II: Det behövs inget amorteringstvång
2013-09-16 av 34 kommentarer
Det pratas mycket om hushållens skulder, snarast hysteriskt mycket (som jag diskuterat i ett tidigare inlägg). Det pratas också mycket, särskilt från Riksbanken, om att det skulle behövas amorteringskrav. Amorteringskrav är ett slags tvångssparande. Låntagaren antas inte själv kunna avgöra om han eller hon ska amortera på sitt bolån eller använda pengarna till något annat, till exempel bygga upp en likviditetsreserv av finansiella tillgångar och sprida risken mellan olika tillgångsslag. Men varför ska man tvinga låntagare till ett annat sparande än det de själva föredrar? [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer