Gästinlägg: Hur långt räcker skogen?

I Ekonomistas serie kring en effektiv nationell och internationell klimatpolitik diskuterar professor Jan-Eric Nilsson (VTI) och docent Maria Vredin Johansson (ESO) vidare kring vad som krävs för att integrera skogsnäringen i klimatpolitiken. Diskutera gärna inlägget i kommentarstråden och forskare som vill bidra med egna inlägg är välkomna att kontakta oss. Tidigare inlägg i serien har handlat om kolsänkor och hur man kan se på kostnadseffektivitet i klimatpolitiken.
[Read more…]

Gästinlägg: Låt inte det bästa bli klimatets fiende

Klimatfrågan är central för vår framtid men svår att hantera då den är genuint global till sin natur. I vår serie kring en effektiv nationell och internationell klimatpolitik diskuterar professor Thomas Sterner vid Göteborgs universitet faran i att låta förhoppningar en optimal klimatpolitik stå i vägen för en möjlig klimatpolitik. Diskutera gärna inlägget i kommentarstråden och forskare som vill bidra med egna inlägg är välkomna att kontakta oss. Tidigare inlägg i serien finner du här.
[Read more…]

Gästinlägg: Kolsänkor i klimatpolitiken

Klimatfrågan är central för vår framtid men svår att hantera då den är genuint global till sin natur. För att stimulera en konstruktiv diskussion kring hur en effektiv nationell och internationell klimatpolitik kan utformas har Ekonomistas bjudit in ett antal skribenter som forskar inom området. Först ut är docent Katarina Elofsson och professor Ing-Marie Gren, båda från Institutionen för ekonomi vid SLU i Uppsala. Diskutera gärna inlägget i kommentarstråden och forskare som vill bidra med egna inlägg är välkomna att kontakta oss.
[Read more…]

Replik: Arbetsmarknadsekonomiska rådets analys av minimilönernas sysselsättningseffekter är välgrundad

Detta gästinlägg av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger vid nyligen nedlagda Arbetsmarknadesekomiska rådet är en replik på Niklas Blomqvists inlägg om minimilöners sysselsättningseffekter. Niklas Blomqvist ger sin slutreplik högst upp i kommentarsfältet.

I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter. Han menar även att vi inte har fog för vissa slutsatser som vi dragit från forskningen. Vi välkomnar att fler forskare än de som redan är aktiva på området engagerar sig i den viktiga frågan om minimilöner och håller också med Blomqvist på ett par punkter. Men enligt vår mening ger han inte någon rättvisande bild av vare sig den internationella eller den svenska forskningen, eftersom han utelämnar flera av de mest relevanta studierna. Vi har också invändningar mot Blomqvists kalkyl över de förväntade sysselsättningseffekterna av sänkta minimilöner. Vidare är hans diskussion om fördelningseffekter av sänkta minimilöner onödigt snäv – det finns alternativ till generellt sänkta minimilöner som innebär en bättre avvägning mellan sysselsättnings- och fördelningsmål. [Read more…]

Gästinlägg: Höga kostnader men osäkra vinster av sänkta ingångslöner

I detta gästinlägg diskuterar Niklas Blomqvist, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den forskningen kring sysselsättningseffekterna av sänkta löner. Bland annat så ifrågasätts Arbetsmarknadspolitiska rådets (AER) slutsats att sänkta ingångslöner skulle ha betydande sysselsättningseffekter. [Read more…]

Sociala nätverk och entreprenörskap

Det här är ett gästinlägg av Karl Wennberg (professor i företagsekonomi vid Linköpings Universitet) och Martin Andersson (professor i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola).

Under veckan tillkännagavs att professor Olav Sorenson vid Yale är årets vinnare av det svenska forskningspriset Global Award for Entrepreneurship Research som delats ut årligen sedan 1996. Sorenson får priset för att genom sin forskning ”ha ökat förståelsen för hur entreprenörskap kopplas till sociala nätverk och till den ekonomisk-geografiska miljön där entreprenörer verkar”. [Read more…]

Dansen kring guldkalven

Detta är ett inlägg av Jan-Eric Nilsson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

På förslag från regeringen fattade riksdagen i december 2016 beslut om att planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen åren 2018–2029 ska uppgå till 622 miljarder varav 333 miljarder kronor ska användas för investeringar. Med detta som utgångspunkt har Trafikverket tagit fram ett förslag till vilka projekt som ska genomföras. Efter en remissrunda som avslutades i december 2017 våndas nu regeringen över den plan som formellt träder i kraft i januari innevarande år.

[Read more…]

Handelskrig – det blir värst för USA

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Vi är alla oroliga över Donald Trumps planer på att införa strafftullar på stål och aluminium, och över omvärldens svar på dessa tullar. Ingen vill ju ha ett handelskrig. Men om Trump nu skulle lyckas starta ett handelskrig – är det så farligt, egentligen? Låt oss titta på det värsta tänkbara scenariot, dvs att EU (och kanske även Kina) svarar med strafftullar på en rad USA-producerade varor, och USA svarar med tullar på bilar, och omvärlden svarar med ytterligare tullar, och så vidare. [Read more…]

Hur kan/bör EU svara på Trumps tullar?

Gästinlägg av Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning

President Trumps beslut att införa tullar på stål och aluminium har utlöst en debatt om hur EU bör svara på denna protektionistiska åtgärd. WTO-avtalet inkluderar ett antal möjligheter för medlemmarna att ha högre tullar än vad man bundit sig för, som t ex tullar vid dumping och offentlig subventionering, och skyddstullar enligt specialavtalet Agreement on Safeguards (SGA). De senare kan användas när import hotar att vålla allvarlig skada (George W. Bushs ståltullar 2002 var av denna typ). Man kan också omförhandla de tullnivåer man bundit sig för i samband med tillkomsten av WTO-avtalet, vilket innebär att man kan höja tullar på vissa varor mot att man sänker tullar på andra varor så att övriga länder hålls skadelösa. [Read more…]

Vilka orter bör ha förlossningskliniker?

Det här är ett gästinlägg av Anders Fredriksson som är forskare i nationalekonomi vid universitetet i São Paulo.

Nedläggningen av förlossningskliniken i Sollefteå har liksom vid tidigare nedläggningar av offentlig verksamhet lett till en debatt om tillgängligheten på service i olika delar av landet. I denna text analyserar jag var i Sverige förlossningskliniker bör ligga om det är medborgarnas reseavstånd som skall avgöra placeringen. I analysen använder jag en avståndsdatabas från myndigheten Tillväxtanalys, samt data från Socialstyrelsen och SCB. De tre storstadsregionerna och Gotland ingår inte i analysen. [Read more…]