Nationalekonomiska föreningen bjuder till årsmöte och samtal om integration

Nationalekonomiska Föreningen inbjuder till årsmöte och föredrag om integration i samarbete med Ekonomisk Debatt. Detta äger rum tisdag 9 juni kl 19 på Handelshögskolan i Stockholm. “Samtal om integration” är temat för föredragen och utgångspunkten är det nyutkomna temanumret ”Invandringens utmaningar och möjligheter” i Ekonomisk Debatt. Inbjudna talare är Rita Bredefeldt, ekonom-historiker vid SU, Mette Foged, ekonom vid Köpenhamns universitet och Johan Wennström, doktorand vid Linköpings universitet och IFN. Välkomna till mötet är givetvis föreningens medlemmar men även alla andra som finner temat för föredragen, och kanske även ett medlemskap i föreningen, av intresse. Läs mer på föreningens hemsida.

Vad vill SCB göra med sina historiska samlingar?

De senaste dagarna har ett rykte cirkulerat i forskarkretsar om att SCB tänker göra sig av med hela sin unika samling av svensk och internationell historisk statistik, inalles två hyllkilometer. Den internationella samlingen skulle troligtvis hamna utomlands, kanske i en depå i Nordnorge eller i Madrid, och därmed utom räckhåll för svenska bibliotekstjänster. Den svenska samlingen, som inte utgiven av SCB, skulle i värsta fall slängas. Biblioteket läggs troligtvis ned vilket påverkar både den interna och externa servicen. I ett mejlsvar från GD Stefan Lundgren har jag fått bekräftelse om att denna process är på gång, men även att SCB inte tänker göra någonting förhastat som exempelvis att splittra den internationella samlingen eller slänga svenskt material utan att först ha säkerställt att det finns bevarat i digital eller annan form. Men trots dessa besked återstår flera frågor. Att digitalisera allt svenskt material är ett stort projekt, och dessutom handlar det såväl om att skanna in som att överföra tryckta data till digitala databaser. Finns resurser avsatta för detta eller krävs extra anslag från staten? Och den övergripande frågan: Hur ser SCB på sin roll som myndighet med det yttersta ansvaret för både historisk och nutida statistik, en roll som man axlat ända sedan Tabellverkets dagar på 1700-talet? [Read more…]

Toppinkomsterna 2013: kapitalinkomsterna fortsätter att öka

Toppinkomsternas andel av alla inkomster är numera en av de centrala indikatorerna på hela inkomstfördelningens utveckling. Nyligen släpptes inkomststatistik för inkomståret 2013 och uppdaterade toppinkomstserier finns att ladda ned på denna hemsida. Resultatet visar på att trenden med en ökande betydelse av förmögenhetsavkastning, alltså kapitalränta och aktieutdelningar, inom toppinkomsterna. Faktum är att när man mäter inkomster från arbete och kapitalräntor och utdelningar före skatt är andelarna 2013 tillbaka på nivåer vi inte sett sedan det tidiga 1950-talet. [Read more…]

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt

I dagarna kom Ekonomisk Debatt, som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift, ut med ett nytt nummer (nr 3, 2015). Det är fascinerande läsning, och artiklarna spänner över en mängd områden, vissa som kanske inte ligger i nationalekonomins mittfåra (effekten av IPRED, ursprungsmärkning av mat) medan andra gör det (beskattning av varor och tjänster, utvärdering av offentlig sektor, arbetsmarknaden för utrikes födda). Utöver detta bjuder numret på en angelägen ledarartikel, två kortare debattinlägg och två bokrecensioner. Trevlig läsning! [Read more…]

Var förs debatten om den högre utbildningen?

Att Sveriges framtida välfärd bygger på att vi lyckas utbilda vår befolkning på rätt sätt är de flesta eniga om. Sedan flera år har vi också haft en omfattande samhällsdiskussion om den svenska grundskolan och antalet politiska utspel i denna fråga har varit legio. Men när det gäller den andra stora delen av det svenska utbildningssystemet, den högre utbildningen vid universitet och högskolor, är debatten betydligt tystare och tidvis helt frånvarande. [Read more…]

Sveriges nya inkomstfördelningsstatistik

Uppgifter om den svenska inkomstfördelningen har sedan 1970-talet baserats på en kombination av intervjuundersökningar och taxeringsinformation. Intervjuerna har behövts för att få kunskap om vilka som bor i varje hushåll, något som skatteregistren inte säger mycket om. Men med hjälp av det nya lägenhetsregistret kommer SCB nu att byta från intervjuer till en helt registerbaserad statistik. En ny rapport från SCB jämför den gamla och den nya inkomstfördelningsstatistiken. [Read more…]

Ett höjt ögonbryn över Skolkommissionen

Igår meddelade regeringen att den tillsätter en Skolkommission som ska ge förslag till hur den svenska skolan kan förbättras i en rad viktiga avseenden. Kommissionen ska ledas av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och innehåller även tretton andra ledamöter från ”professionen och forskningen”. Forskarna i kommissionen förefaller alla vara högst kompetenta, men det som överraskar är att inte en enda av de nationalekonomer som under senare år präglat diskussionen och kunskapsbilden om den svenska skolans utveckling finns representerade. Varför ingen av dessa viktiga forskare är med i kommissionen är svårt att förstå. [Read more…]

Hur kan hanteringen av våra forskningsregister förbättras?

Många av de senaste årens nya forskningsrön och banbrytande upptäckter har tillkommit tack vare svenska registerdatabaser. En ny utvärdering från Vetenskapsrådet konstaterar att SCBs hantering av dessa registerdata är säker och tillfredsställande ur sekretessynpunkt. Men utvärderingen pekar ut ett antal punkter där hanteringen kan förbättras och i förlängningen möjliggöra ännu fler och bättre forskningsrön. [Read more…]

Efter HSBC-skandalen: Hur mycket kapital har egentligen flytt Sverige?

Den senaste tidens avslöjanden om hur internationella storbanker (nu senast brittiska HSBC) hjälper rika västerlänningar att fly sina länders kapitalskatter har rönt stor uppmärksamhet världen över. Men hur omfattande är den förmodade kapitalflykten? Handlar det om stora förmögenheter som svenskarna fört ut ur Sverige eller är det småpotatis i jämförelse med vad som finns kvar i landet? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av hushållens gömda utlandskapital baserat på den senaste offentliga statistiken. Resultaten är högst osäkra eftersom utlandskapitalet är oerhört svårt att beräkna på grund av stora statistiska osäkerheter, men det verkar handla om betydande belopp. [Read more…]

Behöver kapitalvinstbeskattningen reformeras?

Beskattningen av kapital och kapitalavkastning spelar en viktig roll i alla moderna samhällen. När det gäller realiserade kapitalvinster har Sverige ett system där alla kapitalvinster beskattas till sitt nominella belopp och utan att ta hänsyn till om de härrör från försäljning av en villa som ägts i 30 år eller en aktieoption som inköptes för tre timmar sedan. Det finns för- och nackdelar med denna utformning och kanske är tiden mogen för att diskutera en reform av kapitalvinstskatten. [Read more…]