Globala fraktkostnader stiger snabbt. Följer inflationen efter?

Inflationen påverkas av världshandelns fraktkostnader. Under coronapandemin steg de globala sjöfraktspriserna över 500 procent. Knappt ett år senare rusade inflationen i Sverige och västvärlden kraftigt. Under 2024 har globala fraktpriser återigen stigit med en ökning på nästan 300 procent sedan årskiftet. Orsakerna är oron i Röda Havet och spänningar mellan Kina och väst. Frågan vi bör ställa oss är: Hur kommer den svenska inflationen att påverkas av de stigande globala fraktpriserna?

Den svenska ekonomin är beroende av utrikeshandel. Vår import motsvarar ungefär 50 procent av BNP, en dubblering av andelen 1980.

Importpriser påverkar inhemsk inflation. En studie från Riksbanken visade att bidraget från stigande importpriser har varit ungefär en tredjedel av inflationsnivån sedan 1990-talets slut. Stigande importpriser hade en tydlig effekt också under inflationsuppgången 2021-2022.

De globala fraktkostnaderna utgör en del av importprisernas nivå. Exakt hur stor denna del är vet vi inte, men skattningar pekar på runt en tiondel. Ju dyrare det är att skeppa containrar från andra länder, framför allt från Asien, desto högre blir därmed priserna på importerade varor och, i slutändan, även inflationen.

Flera studier har särskilt undersökt sambandet mellan globala fraktkostnader och inhemsk inflation. En rapport från Riksbanken fann att uppgången i fraktkostnader under Coronapandemin mycket väl kan ha bidragit till den svenska inflationsuppgången även om sambandet är svårt att fastställa. En publicerad artikel av de pandemirelaterade fraktkostnadernas effekt på inflationen i ett antal västländer fann ett tydligt samband och relativt stora effekter. En annan studie av 21 länder studerar betydelsen av olika utbudschocker sedan 2020 och lyfter framför allt fram de ökade energiprisernas betydelse för inflationsuppgången.

Under 2024 har de globala fraktkostnaderna stigit kraftigt. Bilden nedan visar en uppgång i priset på containerfrakt på nästan 300 procent, från en indexnivå på 980 november 2023 till index 3045 i början av juni 2024. De huvudsakliga anledningarna verkar vara huthirebellernas attacker på fraktfartyg i Röda Havet och ökade geopolitiska spänningar mellan Kina och västvärlden som har lett till stigande handelshinder.

Inflationstakten har sjunkit hittills under året och uppmättes av SCB till 3,9 procent april 2024.

Kommer den svenska inflationen att påverkas av de stigande priserna för containerfrakt? Om så, hur stor skulle uppgången kunna bli? Vilka lärdomar kan vi dra från coronapandemin när det gäller utbudschockers betydelse och i synnerhet de relaterade till världshandelns kostnader? Svaren på dessa frågor beror på flera saker, bland andra på hur varaktig kostnadsuppgången blir, vilka importpriser som i slutändan påverkas, hur svensk efterfrågan reagerar på eventuella inflationstendenser, hur Riksbankens räntepolitik svarar på en eventuell inflationsuppgång.

I dagsläget har vi alltså fler frågor än svar. Men faktum kvarstår: de globala fraktpriserna stiger kraftigt och det är troligt att de kommer att ha en uppåtverkande effekt på den svenska inflationen.