Välförtjänt ekonomipris 2019 till experimentell fattigdomsforskning

Ekonomipriset 2019 tilldelas Abijihit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”. Ekonomistas anser att priset är mycket välförtjänt och alla dessa tre forskare är välkända och högt aktade för deras insatser. Särskilt roligt är det att konstatera att Ekonomistas prisomrösting vanns av just Duflo, vilket visar att våra läsare har god insyn i aktuell nationalekonomisk forskning. [Read more…]

Utvecklingsexperiment och institutioner favorittippade i Ekonomistas omröstning

Ekonomistas ekonomiprisomröstning 2019 resulterade i nästan dött lopp mellan två unga ekonomer: utvecklingsekonomen Esther Duflo med 11% av rösterna och nästan lika många röster Daron Acemoglu (11%). Båda två är verksamma vid amerikanska MIT. På tredje och fjärde plats kom amerikanerna David Card (8%) och Joshua Angrist (7%) som båda forskat om frågor gällande arbetsmarknad och utbildning, med särskild tonvikt på att studera utfall. På platserna strax efter Assar Lindbeck och Robert Barro, som båda fick ungefär 6% av rösterna. Resultatet för övriga kandidater finns i ursprungsinlägget. Klockan 11:45 måndag 14 oktober meddelas vem som får 2019 års ekonomipris.

Vem får ekonomipriset 2019?

Det är dags för den traditionsenliga omröstningen om årets ekonomipris. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas under helgen och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages på måndag den 14 oktober.

[Read more…]

Ökar verkligen förmögenhetskoncentrationen i Västvärlden?

Ojämlikheten i västvärlden diskuteras flitigt inom både politiken och den akademiska forskningen. Ett utfall som intresserar många är förmögenheternas fördelning, i synnerhet koncentrationen av rikedom i den yttersta toppen. Har denna koncentration ökat på senare år? Utspelen haglar tätt, även i Sverige, men vad säger egentligen den senaste forskningen? I detta inlägg återges några nya forskningsresultat om den rikaste procentens förmögenhetsandel i Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA (serier för Sverige presenteras under hösten) och dess utveckling sedan 1970. [Read more…]

Slutsatsen att amorteringskraven införts på felaktiga grunder håller också efter SCB:s revidering av sparkvoten

Nu även med konsumtionskvoten!

I en rapport till Stockholms Handelskammare (sammanfattning här) har jag visat att Finansinspektionens amorteringskrav har införts på felaktiga grunder. FI har motiverat amorteringskraven med att hushållens höga skuldkvoter skulle medföra en ”förhöjd makroekonomisk risk” för ett större konsumtionsfall vid en lågkonjunktur och hänvisat till erfarenheter från Danmark och Storbritannien under krisen 2008–2009. Men forskningen har visat att det större konsumtionsfallet i dessa länder inte berodde på skuldkvoten utan på att hushållen före krisen ägnade sig åt en omfattande bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion, något som fick ett abrupt slut under krisen och bidrog till en djupare lågkonjunktur. Överkonsumtionen medförde en mycket låg sparkvot före krisen och en stor ökning av sparkvoten under krisen i dessa länder. I Sverige har däremot sparkvoten före, under och efter krisen stigit till en historiskt hög nivå. Det innebär att konsumtionskvoten fallit till en historiskt låg nivå. Detta är inte förenligt med en omfattande bolånefinansierad överkonsumtion och därmed en förhöjd makroekonomisk risk här. Slutsatsen är att amorteringskraven har införts på felaktiga grunder.

Men i samband med sin översyn av nationalräkenskaperna har SCB nyligen reviderat och sänkt hushållens sparkvoter. Håller slutsatsen med de reviderade sparkvoterna? Och vad är konsumtionskvoterna? [Read more…]

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna. [Read more…]

Bankskatten är bra!

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Nu läser vi i tidningarna att staten ska införa en speciell bankskatt för att finansiera uppbyggnaden av försvaret. Tanken på en sådan skatt kritiseras dock i tidningar och TV; olika bankekonomer intervjuas och talar om för oss att dels kommer skatten att vältras över på hushållen (till exempel i form av högre kostnader för våra bolån) och dels kommer kanske banksektorn att tvingas krympa och att avskeda personal. [Read more…]

Vad kan vi lära av statistiskt signifikanta resultat?

Konventionen i många vetenskapliga discipliner är att ett p-värde på 5% tolkas som att ett resultat är statistiskt signifikant. Den replikeringskris som först uppstod inom psykologi, men nu tagit sig vidare till bland annat nationalekonomi, har dock visat att många statistiskt signifikanta resultat inte låter sig replikeras. En viktig orsak till detta är att tidskrifter framförallt publicerar statistiskt signifikanta resultat, vilket pressar forskare att medvetet eller omedvetet välja analysmetoder så att man tar sig under 5%-ribban (vilket fick mig att utfärda en varning för statistiskt signifikanta resultat här på Ekonomistas). Men en annan orsak att många resultat inte replikeras kan vara att ett p-värde på 5% helt enkelt är en alltför låg ribba för att betrakta ett resultat som statistiskt signifikant. Tyvärr misstänker jag att många tenderar att överskatta hur mycket vi bör tro på ett resultat som har ett p-värde på 5%. [Read more…]

Replik på DN Debatt: Finansinspektionen drar fel slutsatser

Replik publicerad på DN Debatt idag:

Riskerna med hushållens skulder har överdrivits. Utländska erfarenheter beskrivs på ett missvisande sätt. Amorteringskraven har införts på felaktiga grunder. De drabbar nya bolånetagare utan hög inkomst eller förmögenhet, särskilt unga. De minskar också hushållens motståndskraft mot inkomststörningar. [Read more…]

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. [Read more…]