ESO-rapport föreslår justerad inkomstbeskattning

Nyligen presenterades en ESO-rapport om den svenska inkomstbeskattningen. Bakom rapporten står två av Sveriges mest framträdande akademiska skatteekonomer, Spencer Bastani och Håkan Selin. I detta inlägg diskuteras några av rapportens slutsatser. [Read more…]

Sverige är inte Danmark – prisfall på 40% kan krävas för att amorteringskraven inte ska utestänga unga

Erfarenheterna från Danmark av att avskaffa amorteringskraven har okritiskt tolkats som att unga inte skulle utestängas av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla bolån amorteringskrav före 2003. Detta år infördes amorteringsfria lån, som snabbt blev mycket populära bland alla bolånetagare, särskilt bland unga, låginkomsttagare och pensionärer. Priserna steg och andelen unga och låginkomsttagare bland de som ägde sin bostad ökade inte. Men avskaffandet av amorteringskraven i Danmark säger förstås inget direkt om införandet av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla amorteringskrav, medan i Sverige har bara somliga amorteringskrav, nämligen nya bolånetagare som inte har hög inkomst eller stor förmögenhet och därför behöver låna mer. Dessa ekonomiskt svagare grupper i Sverige får nu låna mindre och många unga utestängs från att köpa en bostad. För att de inte skall utestängas kan bostadspriserna behöva falla nästan 40 %. [Read more…]

Befogade och obefogade statsbidrag

Efter att den ymniga floran av statsbidrag riktade till skolan under flera år ifrågasatts från diverse håll annonserades i dagarna ett nytt, denna gång avseende lärarassistenter. Regeringen och dess stödpartier avser att lägga 500 miljoner kronor per år för att få skolorna att anställa personal vars uppgift är att avlasta lärarna. Detta ger anledning att fundera lite kring när riktade bidrag kan vara befogade och inte.

[Read more…]

Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen? Översikter av svenska förhållanden samt en nypublicerad studie av franska språktester pekar på att språkkunskap, och förmodligen yttre krav på detta såsom tester, mycket väl kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadssituation. [Read more…]

Det är facket, dumbom!

Sedan ungefär 1980 har lönerna för hög- respektive lågutbildade glidit isär i USA. Som framgår av diagrammet har utvecklingen varit ganska dramatisk: [Read more…]

Nej, det är fortfarande inte lönespridning som ökat inkomstskillnaderna i Sverige

I början av varje år finns ett antal händelser som förutsägbart skapar rubriker kring de ökande inkomstklyftorna i samhället. En är Oxfams rapport om hur många av världens rikaste miljardärer som äger lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning som traditions enligt publiceras i samband med WEF-mötet i Davos (som jag tidigare år kommenterat här). En annan är den lika traditionella årliga publiceringen av LOs rapport om den svenska ”makteliten”. En tredje är SCBs publicering av de slutgiltiga siffrorna för förra årets taxering, alltså de siffror som utgör basen för vad vi vet om Sveriges faktiska inkomstfördelning för, i årets fall, 2017. [Read more…]

Opartiska domare?

Nämndemannaväsendet dyker åtkommande upp i den svenska debatten och då inte sällan med kritiska synpunkter på nämndemännens bristande objektivitet. Om inte nämndemännen är opartiska är det naturligtvis ett hot mot rättssäkerheten. Även om diskussionen är befogad är det viktigt att påminna om att alternativet inte är uppenbart. Det finns nämligen en bred och stor forskningslitteratur som visar att inte heller domare är opartiska. [Read more…]

Trakasserier och diskriminering bland nationalekonomer

De senaste åren har jämställdheten inom nationalekonomin uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. En bidragande anledning är uppsatsen av Alice Wu (numera doktorand på Harvard) som dokumenterade utbredd sexism, rasism och homofobi på det anonyma nätforumet Economics Job Market Rumors. En annan studie som fått stor uppmärksamhet är Heather Sarsons studie (under utgivning i Journal of Political Economy) om medförfattarskap som visade att kvinnliga nationalekonomer missgynnas mer än män av att ha medförfattat artiklar. Anklagelserna om sexuella trakasserier som riktats mot Harvard-ekonomen Roland Fryer har också väckt starka reaktioner. Den amerikanska nationalekonomiföreningen AEA har reagerat genom att tillsätta en särskild kommitté, det har formulerats en ny policy mot trakasserier och diskriminering och utvecklats ett nytt nätforum kallat EconSpark. I höstas genomfördes en enkät till nuvarande och före detta AEA-medlemmar. I måndags släpptes de första resultaten från denna enkät. [Read more…]

Gästinlägg: Ursprungets sociala mobilitet

Detta är ett gästinlägg av Thor Berger, Wallanderstipendiat i ekonomisk historia vid Lunds Universitet samt Per Engzell, fil dr i sociologi från Institutet för social forskning och postdok vid Oxfords universitet

[Read more…]

Vinsten av att individanpassa ”soffliggarfonden”

Detta är ett gästinlägg av Roine Vestman, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Texten är en omarbetning av en kortare text i Sjunde AP-fondens senaste årsredovisning. 

När jag diskuterar premiepensionssystemet med nationalekonomer från andra länder så slås de av att förvalsfonden, det vill säga AP7 Såfa, är så genomtänkt. Många tänker på ett förval som ett tillräckligt bra val för de pensionssparare som är oförmögna eller omotiverade att göra ett eget bättre val. Men det är inte uppenbart att någon premiepensionssparare bör välja bort AP7 Såfa. [Read more…]