Förra veckan skrev jag om min, David Seims och Mounir Karadjas studie ”Richer (and Holier) Than Thou?” som visar att en majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra svenskar, än vad de faktiskt är. När vi informerade de som svarat på vår enkät om deras verkliga position rörde de sig åt höger i sina politiska åsikter. I detta inlägg diskuteras studien vidare och vi tittar på vilka grupper som särskilt påverkades av informationen (för ytterligare detaljer om studien, se förra veckans inlägg). [Read more…]
Vem får ekonomipriset 2014?
2014-10-08 av 14 kommentarer
Nu på måndag den 13:e oktober meddelas vem som får ekonomipriset 2014, men redan nu kan du traditionsenligt rösta vem du tror kommer få priset. Vi har ställt samman en lista med tänkbara ekonomipriser, men det går naturligtvis bra att lägga egna förslag till listan. Motivera gärna egna förslag i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på fredag kväll och resultatet från omröstningen presenteras under helgen.
Hur ska vi tänka kring en skattereform för 2010-talet?
2014-10-07 av 8 kommentarer
I somras tillbringade jag några strandtimmar åt att läsa antologin En skattereform för 2000-talet – elva röster om hur Sverige får ett bättre skattesystem (Mats Bergstrand, red., Juridisk reportagebyrå, 2013). Bokens elva kapitel är skrivna av välkända personer som alla har bred erfarenhet av det svenska skattesystemet. Läsningen erbjöd ett antal välkomna översikter, intressanta resonemang och flera insikter. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre, och även i detta fall fanns vissa problematiska inlägg och framför allt en övergripande obalans gällande behandlingen av skatters effektivitet och fördelning. [Read more…]
Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?
2014-10-06 av 19 kommentarer
Som bekant brukar Riksbanken publicera en figur över skuldkvoten, hushållens skuld i förhållandet till disponibel inkomst. Men skuldkvoten är ju ett olämpligt mått på eventuella risker, eftersom den vid en närmare granskning knappast ger någon information om riskerna. Bland aggregerade mått är räntekvoten, dvs. räntebetalningarnas andel av disponibel inkomst, ett bättre mått, eftersom en låg räntekvot visar på god betalningsförmåga och motståndskraft mot räntehöjningar. Skuldsättningsgraden, skulderna i förhållande till totala tillgångar, är också ett bättre mått, eftersom en låg skuldsättningsgrad visar på hög nettoförmögenhet i förhållande till tillgångarna och god motståndskraft mot en nedgång i tillgångsvärdena. För att ge bästa möjliga information och undvika ett missvisande intryck borde man därför visa figurer över dessa mått istället. Om man ändå envisas med att visa figurer över skuldkvoten borde man alltid komplettera figuren med de bättre måtten räntekvot och skuldsättningsgrad.
[Read more…]
Många vägar att minska skattekilarnas betydelse
2014-10-03 av Kommentera
I sin intressanta diskussion om Ekonomistas valmanifest knyter Paul Klein och Conny Olofsson med rätta an till forskningen om optimal beskattning. När arbete men inte fritid och hushållsarbete kan beskattas uppstår en välfärdsförlust som kan minskas genom att mildra beskattningen av exempelvis hushållstjänster som man själv lätt kan utföra. Detta är också ett av motiven bakom främst RUT-avdraget men Paul och Connys inlägg visar att diskussionen kan föras i mer allmänna termer. [Read more…]
Betygen fortsätter uppåt
2014-10-02 av 26 kommentarer
Betygen i den svenska skolan är motståndskraftiga mot både resultat i internationella kunskapsmätningar och förändringar i betygssystemet. Förra året gick första årskullen med de nya betyg som skulle stävja betygsinflationen ut grundskolan och ökningstakten var då lika stor som den brukar vara. I dagarna kom betygsstatistiken för 2014 och trenden håller i sig: räknat på 16 ämnen (man kan nu få betyg i 17 ämnen) så är det genomsnittliga meritvärdet i år 1,7 poäng högre än 2013. [Read more…]
Kärleksförklaring till svensk nationalekonomi
2014-10-02 av 13 kommentarer
En stereotyp bild av nationalekonomen är att det är en man som sysslar med snäva ekonomiska frågeställningar. Nationalekonomen uppehåller sig framförallt i en teoretisk värld och bryr sig inte så mycket om empiri. Jag vet inte i vilken utsträckning denna stereotypa bild någonsin varit sann, men efter att ha deltagit i den nationella konferensen i Umeå (som Daniel skrev om häromdagen) kan jag konstatera att den definitivt inte stämmer med dagens svenska nationalekonomi. [Read more…]
Ekonomistas valmanifest har rätt om fastighetsskatten men fel om enhetlig moms
2014-10-01 av 30 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Paul Klein, professor i nationalekonomi vid Simon Fraser-universitetet i Kanada, och Conny Olovsson, forskare i nationalekonomi vid Riksbanken. De åsikter som framförs i det här inlägget är naturligtvis författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med Riksbankens officiella hållning.
Sedan flera år pågår en livlig politisk debatt kring beskattningen av olika varor och tjänster, i synnerhet i vilken mån skatterna skall differentieras mellan olika sorters varor och tjänster. I samband med den stora skattereformen 1990/91 togs ett stort steg i riktning mot en likformig beskattning av olika varor och tjänster. Sedan dess har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Numera är mat, restaurangmåltider, hotellvistelser, friskvård och idrott, böcker och tidningar och, framför allt, de hushållsnära tjänster som går under benämningarna ROT (renovering, ombyggnad, tillbyggnad) och RUT (rengöring, underhåll och tvätt) skattemässigt gynnade i jämförelse med andra varor och tjänster. Den fråga vi ställer här är om det finns någon vetenskaplig grund för den här differentieringen och mer allmänt om hur den indirekta beskattningen skall se ut om man vill minimera skatternas skadeverkningar på samhällsekonomin. Vårt svar utmynnar i en argumentation för lägre moms på tjänster än för varor och för en återgång till den högre fastighetsskatt som gällde före 2008. Argumentationen har som sin utgångspunkt Connys senaste bidrag till den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning. [Read more…]
Fjärde nationella konferensen i nationalekonomi
2014-09-30 av 9 kommentarer
Den 25-26 september 2014 ägde den fjärde nationella konferensen i nationalekonomi rum i Umeå. Resultatet var mycket lyckat. Under två dagar diskuterades forskning, samhälle och politik av nationalekonomer från landets samtliga större lärosäten. Den fjärde Assar Lindbeck-medaljen delades ut under fantastisk musikalisk inramning och mötet avslutades med ett panelsamtal om kunskap och kreativitet. [Read more…]
Svenskarna tror att de är fattigare (jämfört med andra) än vad de faktiskt är
2014-09-29 av 29 kommentarer
Idag publicerar jag, tillsammans med Mounir Karadja och David Seim en ny studie som working paper på Institutet för Näringslivsforskning idag. Där finner vi att en övervägande majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra, än vad de faktiskt är. När de informeras om detta ändras deras politiska åsikter åt höger. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer