Jonung och sanningen I

Den genomsnittliga inflationen i Sverige har sedan inflationsmålet på 2 procent började gälla 1995 blivit betydligt lägre än målet. I en uppsats, som kommer att publiceras i tidskriften American Economic Journal: Macroeconomics i januari, har jag visat att detta har medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under 1997-2011 har blivit ungefär 0,8 procentenheter högre än om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet, motsvarande ungefär 38 000 fler arbetslösa. Lars Jonung har sen i våras upprepade gånger påstått att detta resultat inte  håller om man tar hänsyn till tidsvarierande inflationsförväntningar, senast i Svenska Dagbladet den 7 november. Varje gång har jag bemött Jonungs påstående och hänvisat till att uppsatsen tydligt visar att mitt resultat håller även om man inkluderar inflationsförväntningarna som förklaringsvariabler. Jonung kan inte vara okunnig om detta. Jag har nämligen tidigare framfört detta personligen till Jonung, översiktligt här, i detalj här, vidare här, härhär samt nu senast på SvD:s webplats och i dagens papperstidning. Far Jonung medvetet med osanning?   [Read more…]

Vad bör staten göra?

Det finns en bred uppslutning kring tanken att staten bör stödja grundläggande forskning. Osäkerheten kring vad sådan forskning kommer att leda till är definitionsmässigt stor och forskningen har tydliga inslag av att vara en kollektiv nyttighet med stora externa effekter. Detta gör att prissättningen inte fungerar och att verksamheten svårligen låter sig kommersialiseras. En nästan lika stor enighet finns kring tanken att den praktiska tillämpningen av forskningens resultat därefter bäst överlåts på kommersiella aktörer verksamma på en marknad som bättre än staten förmår gallra ut förlorare och satsa resurser på potentiella vinnare. I boken The Entreprenurial State ifrågasätter dock ekonomen Mariana Mazzucato den skepsis mot en mer aktiv statlig innovations- och industripolitik som präglar både den politiska debatten i stort och nationalekonomin som vetenskap.
[Read more…]

Är absolut bättre alltid bättre?

En frustrerande stor del av diskussionen om utveckling och inkomstskillnader bottnar i debatten om det är relativa eller absoluta förändringar som är viktigast. Vissa väljer att fokusera på att skillnaderna ökat, andra på att alla (grupper) trots allt fått det bättre. Oförmågan (eller möjligen oviljan) att se att man pratar om olika saker gör att många potentiellt viktiga diskussioner aldrig leder någon vart. [Read more…]

Smartare svenska män vill ha mindre omfördelning

I uppsatsen ”Cognitive Ability and the Demand for Redistribution” som publicerades i fredags undersöker jag, tillsammans med David Seim om det finns ett samband mellan människors intellligens och deras åsikter om omfördelning av ekonomiska resuser. Vi använder svenska data och studerar enbart män (eftersom vi använder oss av mönstrings-data för kognitiv kapacitet). Bland svenska män finner vi att de som har högre kognitiv kapacitet vill ha mindre omfördelning än andra.

En stor mängd forskning har visat att människor som har högre kognitiv kapacitet oftare blir ledare (såväl i politiken som i näringslivet). Dessutom är de som är intelligentare mer benägna att rösta i allmänna val. Det innebär att de med högre kognitiv kapacitet kan förväntas ha ett större inflytande över vilken politik som förs i ett land. Om det finns systematiska skillnader mellan vilka åsikter människor med högre och lägre kognitiv kapacitet har kan det leda till att den förda politiken ser annorlunda ut än om människor med högre och lägre kognitiv kapacitet hade varit representerade på samma sätt. [Read more…]

Doyle har fel om Riksbanken

Peter Doyle var tidigare anställd vid IMF och under några år chef för den delegation som årligen besökte Sverige för IMF:s s.k. Article-IV-rapport om Sverige. I måndagens Dagen Industri har han en debattartikel som försvarar Riksbankens räntehöjningar 2010.  I sin debattartikel tycks dock Peter Doyle ha fel om det mesta.  [Read more…]

Nya rön om USAs ökande förmögenhetsklyftor

Varför ökar inte förmögenhetsojämlikheten i USA trots att landets inkomstskillnader ökat kraftigt de senaste decennierna? Den frågan har stötts och blötts bland forskare och politiker under flera år utan att någon landat i konkreta svar. Men en ny studie av fransmännen Emmanuel Saez och Gabriel Zucman hävdar att lösningen är lika enkel som intuitiv: förmögenhetsojämlikheten i USA har ökat de senaste decennierna, och orsakerna ligger framför allt i ökade toppinkomster samt högre sparande bland de redan rika. Metoden som Saez och Zucman använder är dock inte oproblematisk, och säkerligen är inte sista ordet sagt i denna viktiga fråga. [Read more…]

Ledde sänkningen av fastighetsskatten till högre huspriser?

En förklaringsfaktor som ofta nämns för att förklara uppgången i fastighetspriserna under senare år är sänkningen av fastighetsskatten. Fastighetsskatten sänktes 1 januari 2008 från 1 till 0,75 procent av taxeringsvärdet och ett indexerat tak på 6 000 kronor infördes. Detta innebar att skatten för alla hus med ett taxeringsvärde upp till 800 000 kronor fick marginellt sänkt skatt, medan sänkningen blev betydligt större för fastigheter med högre taxeringsvärde. Figuren nedan visar att den årliga skattsänkningen för hus med ett taxeringsvärde på 800 000 var 2000 kronor, medan skatten sänktes betydligt mer för dyrare hus. Till exempel sänktes den årliga skatten med 34 000 kronor för ett hus på Sandhamn i Stockholms skärgård med ett taxeringsvärde på 4 miljoner.

[Read more…]

Ekonomipriset 2014 till Jean Tirole

Som nyligen meddelades har 2014 års Ekonomipris tilldelats professor Jean Tirole vid IDEI, Toulouse School of Economics. Han har arbetat med flera av ekonomins centralaste problemområden med särskilt fokus på frågor kring marknadskonkurrens och reglering, ägarstyrning och finansiering av företag. Tirole är dessutom en centralgestalt i europeisk nationalekonomi och sedan många år verksam i Frankrike. Vi på Ekonomistas tycker att Jean Tirole är en mycket värdig mottagare av Ekonomipriset 2014 och gratulerar honom! [Read more…]

Ekonomipriset enligt Ekonomistas läsare

Enligt Ekonomistas läsare kommer 2014 års ekonomipris gå till Joshua Angrist, David Card och Guido Imbens för utvecklandet av ekonometriska verktyg för kausalanalys (19 procent av rösterna). Nästan lika många (18 procent) trodde dock att Philippe Aghion, Peter Howitt och Paul Romer får priset för att de utvecklat endogen tillväxtteori. På tredjeplats (13 procent) kom William Nordhaus och Martin Weizman för insatser inom miljöekonomi. Antal röster för övriga föreslagna kandidater återfinns i ursprungsinlägget. Klockan ett imorgon (måndag 13/10) får vi veta vem priset faktiskt går till.

Utöver de av oss föreslagna namnen hade ett par stycken föreslagit Thomas Piketty och Jean Tirole som pristagare. De andra egna förslagen från läsarna var Emmanuel Saez, Peter Taylor, Leo Jonker, Andreu Mas-Colell, Alan Kreuger, William Baumol, Michael Woodford, Elhanan Helpman, Daron Acemoglu, Jagdish Bhagwati, Bradford de Long och Larry Summers.

Den globala inkomstfördelningens utveckling

Ibland ser man illustrationer som innehåller stoff till många diskussioner. En sådan presenterades häromveckan på en konferens som jag var med och arrangerade där Branko Milanovic, en av världens främsta experter på globalinkomstfördelning, var en av huvudtalarna. Den visar hur realinkomstutvecklingen sedan slutet av 1980-talet sett ut i olika delar av en tänkt global inkomstfördelning. Tankeexperimentet är att betrakta världen som en plats där det inte finns individuella länder utan vi alla bor i ett och samma land och sedan ställa sig sedan frågan: Hur har realinkomsterna utvecklats de senaste decennierna för olika inkomstgrupper? Resultatet visas i bilden nedan: [Read more…]