När rika barn möter fattiga

Att människor från olika grupper och samhällsklasser umgås kan öka förståelsen för andras villkor. Sådan förståelse kan i bästa fall bidra till ett mer tolerant och kanske generösare samhällsklimat. Eftersom barn sannolikt är mer påverkbara än vuxna är detta en anledning till att socialt blandade skolor ofta ses som ett mål i sig. Att blandade skolor har sådana positiva effekter är dock inte självklart; en möjlighet är att dylika erfarenheter inte påverkar oss alls, en annan att man faktiskt lär sig tycka illa om den andra gruppen genom att umgås med den. Eftersom skolors elevsammansättning inte är slumpartad är frågan hur den påverkar attityder och beteenden svårbesvarad, men på ett seminarium häromveckan gjorde Gautam Rao ett seriöst försök.
[Read more…]

Andersson och Jonungs annorlunda resultat beror på ett elementärt fel i deras metod

Uppdatering 2014-11-22: Några kommentarer till övriga punkter i Anderssons och Jonungs kritik har lagts till. Slutsatsen är att de har fel även på dessa punkter. Dessa punkter har dessutom  bemötts tidigare.

Det enda substantiella i Anderssons och Jonungs mångordiga kritik är att de med en annan metod får ett annat resultat i skattningar av Phillipskurvan än vad jag får i en uppmärksammad uppsats. Men skälet till detta är av allt att döma att Andersson och Jonung gör sig skyldiga till ett elementärt fel sin ekonometriska metod. Detta fel medför att deras regressioner blir otillförlitliga och får en missvisande tendens till att inte ge signifikanta resultat. Det är deras resultat som är otillförlitliga och skakiga, inte mina.  [Read more…]

Vetenskap eller sanning? Andersson och Jonung svarar på kritiken

Detta är gästinlägg av Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, båda verksamma vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Under senare år har Lars E O Svensson gjort sig känd som skarp kritiker av Riksbanken. Hans kritik vilar i stor utsträckning på en ekonometrisk studie vilken täcker åren 1997-2011. Vi har i en rad inlägg vänt oss mot denna studie (se här, här och här). Vi hävdar bland annat att hans ekonometriska beräkningar inte är robusta, att hans modell är för begränsad för att ligga till grund för en trovärdig analys av penningpolitiken och att Riksbanken under åren 1997-2011 har uppfyllt inflationsmålet. En intervju i Svenska Dagbladet har fått Svensson att publicera ett inlägg på Ekonomistas med rubriken ”Jonung och sanningen”, raskt följt av ”Jonung och sanningen II”. Här ger vi vår syn på Svenssons inlägg. [Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg

Detta är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Det finns anledning att tvivla på Riksbankens egenproducerade underlag för penningpolitiken och för dess krav på åtgärder för att upprätthålla finansiell och makroekonomisk stabilitet. [Read more…]

Hur kan vi minska flaskhalsarna i inkomstrapporteringen?

En fungerande ekonomisk politik kräver att politiker och riksbanksledning har god information om det rådande ekonomiska läget. Alltför stora tidsfördröjningar i inrapporteringen av data skulle kunna skapa problem om en stimulans kommer för sent och blir procyklisk. I Sverige finns flera tidsfördröjningar i datarapportering, och bland de allvarligare torde gälla hushållens inkomster som politikerna får reda på mer än ett år, och för vissa inkomster över två år, senare. Finansdepartementet borde tillsätta en undersökning av var flaskhalsarna i inkomstrapporteringen finns och hur dessa kan tas bort. [Read more…]

Jonung och sanningen II

Uppdatering 2014-11-19:                                                                                                    [English]
Vid en närmare granskning visar sig Anderssons och Jonungs annorlunda resultat bero på ett elementärt ekonometriskt fel. Se detta senare inlägg.

Lars Jonung har som bekant upprepade gånger i svepande ordalag kritiserat min beräkning av den ökade genomsnittliga arbetslöshet som orsakats av att genomsnittlig inflation i Sverige legat betydligt under målet. Varje gång har jag svarat och visat och påtalat att han tycks ha fel på alla punkter, senast i detta inlägg och i SvD. Nu har Fredrik Andersson och Jonung skrivit en lång uppsats med en rad regressioner som påstås visa att mitt resultat inte håller. Jonung har kommit med en ny upprepning av tidigare påståenden i SvD. Anderssons och Jonungs idé är att mot vedertagen praxis vid liknande beräkningar och trots ekonometriska problem med överlappande data använda den årliga inflationen istället för kvartalsinflationen. De ekvationer vars parametrar Andersson och Jonung försöker skatta visar sig dock vid en närmare granskning vara felspecificerade och stämmer inte med data. När jag korrigerar detta och gör nya beräkningar med användande av den årliga inflationen bekräftar även dessa mitt resultat. Mina beräkningar är således mycket robusta. På nytt tycks Jonung ha fel på alla punkter.   [Read more…]

Ännu en makroekonomisk risk med amorteringskraven

Tidigare idag skrev Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg ett inlägg om de makroekonomiska riskerna förknippade med ett amorteringskrav. I detta gästinlägg lyfter Annika Alexius, professor i Nationalekonomi vid Stockholms universitet, ytterligare en kritisk synpunkt på Finansinspektionens föreslagna amorteringskrav.  [Read more…]

Makroekonomiska risker med amorteringskrav

Detta är ett gästinlägg av Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg, båda doktorander i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

De senaste åren har vi från flera håll hört att de svenska hushållens skuldsättning utgör ett hot mot den makroekonomiska stabiliteten. På tisdagen bestämde sig Finansinspektionen för att gå från ord till handling och föreslog att amorteringskrav ska införas. Förslaget innebär att hushåll som tar nya bolån ska tvingas amortera 2 % av lånet årligen tills dess att belångsgraden, definierat som lånets storlek delat på bostadens inköpsvärde, är 70 % och ytterligare 1 % per år tills att belåningsgraden är 50 %.

Vi är inte säkra på om detta förslag kommer att öka den makroekonomiska stabiliteten. Tvärtom ser vi två anledningar till att denna reform faktiskt kan få motsatt effekt. [Read more…]

Ingves försöker försvara sig

Riksbanken och riksbankschefen Stefan Ingves har den senaste tiden utsatts för en intensiv inhemsk och internationell kritik för sin penningpolitik (se t.ex. härhärhär, här och här). I en debattartikel i DN den 5 november försöker riksbankschefen Stefan Ingves försvara sig. Per Jansson och Cecilia Skingsley försöker också försvara sig med liknande argument som Ingves i Financial Times. Det är inte lätt. Ingves försök har betygsatts efter en seriös och utförlig genomgång från ett argumentationsanalytiskt perspektiv i den läsvärda bloggen DN Debatt-betyg. Ingves får betyget 4 av 10 och omdömet ”Artikeln är inte särskilt välargumenterad och präglas inte av den intellektuella ärlighet man förväntar sig av en högt uppsatt statlig tjänsteman”. Här kommenterar jag några av Ingves argument och konfronterar dem med data och fakta. Några av argumenten är förvånande och svaga, några är missvisande och några är uppenbart felaktiga. Sammantaget håller de inte. [Read more…]

Bör ränteavdragen avskaffas?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Man kan ha olika uppfattning om vad som är orättvist här i världen. Att somliga är rika, medan andra är fattiga, kanske en del av oss uppfattar som orättvist. Andra skulle kanske tycka att det beror på hur rikedomen har förvärvats – genom hårt arbete, eller genom tur på lotteri, eller genom skumma affärer. Här finns utrymme för olika uppfattningar, och i alla händelser har vi vant oss vid att en sådan ojämlikhet faktiskt existerar. Men om regeringen nu inför en regel som säger att en och samma vara ska säljas för olika pris, och de rika ska betala ett lägre pris än de fattiga – ja, då skulle nog de flesta av oss tycka att detta vore en helt orimlig orättvisa. Och icke desto mindre är det precis en sådan regel som nu diskuteras i tidningarna. [Read more…]