Nya perspektiv på Sveriges monetära historia

Är dagens husprisökningar historiskt unika? Var tillväxten i Sverige högre under 1600-talet än idag? Ger aktier verkligen alltid bättre avkastning på lång sikt? Dessa, och många andra, frågor bevaras i en ny bok ut som Riksbanken nyligen gett ut i samarbete med Ekerlids förlag. Sedan ett antal år har Riksbankens forskningsavdelning i samarbete med ett antal externa forskare bedrivit forskningsprojektet Historisk monetär och finansiell statistik för Sverige där långsiktiga monetära och finansiella tidsserier för Sverige samlats in och presenterats. Projektets andra volym innehåller kapitel om historiska huspriser, BNP, aktiekurser, riksbankens räkenskaper, statsskuld, och penningmängd från 1600-talet och framåt och kan laddas ned gratis på projektets hemsida vilket även gäller projektets samtliga historiska tidsserier.

År 2010 kom första volymen som innehöll statistik över löner, priser och växelkurser sedan 1277 (se bokens hemsida). Boken blev något av en succé och har recenserats på flera olika tidskrifter både i Sverige och utomlands, och de serier som samlades har redan använts flitigt inom forskning och på andra håll. Alla projektets dataserier är nämligen fritt tillgängliga för alla och finns att ladda ned på Riksbankens hemsida.

En del av de data som presenteras har hämtats från tillgängliga källor (t ex offentlig statistik eller andras forskning), men ett flertal serier är helt nya. Följande tidsserier presenteras i projektets nyligen utgivna andra volym:

• Husprisindex för Stockholm och Göteborg mellan 1875 och 2012
• Aktiekurser och direktavkastning på Stockholms fondbörs sedan 1870 (årlig serie), 1901 (månatlig serie)
• Marknadsräntor på statspapper sedan 1856 (kort löptid) och 1874 (lång, ca 10-årig, löptid)
• BNP (inklusive försörjningsbalans), årlig, sedan 1620 eller 1800.
• Penningmängd, årlig, sedan 1620.
• Finanspolitisk statistik sedan 1670.
• Riksbankens balansräkningar sedan 1668

Vad vi kan lära av historien är att tidpunkten för kriser och stora förändringar i det ekonomiska systemet tenderar att vara mycket svåra att förutsäga. Den nya serien över BNP visar att kraftiga ekonomiska nedgångar, såsom i början av 1990-talet, eller 2009, är ett återkommande fenomen med en eller ett par decenniers mellanrum, även om det inte finns någon periodicitet. Ett slående resultat är den enorma variationen i den historiska kapitalavkastningen i Sverige vid förra sekelskiftet. Den totala aktieavkastningen sedan 1901 har visserligen varit högre för aktier än för obligationer, men det finns flera kortare perioder för vilka det motsatta är sant.

I Sverige pågår en diskussion om i vilken utsträckning de kraftiga prisökningarna på fastigheter sedan början av 1990-talet skulle kunna tolkas i termer av en bostadsprisbubbla. En längre tidshorisont kan tillföra nya perspektiv till denna diskussion. Sedan 1950-talet har de nominella bostadspriserna stigit snabbare än priserna totalt sett, vilket ger en ökning i reala termer. Från 1875 fram till mitten av 1990-talet finns det dock inga tydliga långsiktiga trenden i reala priserna på bostadsfastigheter och den kraftiga ökningen de senaste två decennierna har ingen motsvarighet historiskt.

Jag kan varmt rekommendera alla att besöka projektets hemsida, ladda ner hela boken eller kanske enbart datamaterialet!