Livlig debatt om penningpolitiken och skuldsättningen

[English translation.]

På senare tid har Riksbanken svarat på en del av kritiken, och debatten om penningpolitiken och skuldsättningen har blivit livligare. Missa inte detta: 

  • Riksbanken, ”Penningpolitikens effekter på hushållens skuldsättning”:  En procentenhet lägre styrränta under 4 kvartal leder till ungefär 1,4 procentenheter högre skuldkvot inom ett år. Effekten klingar ut efter 6-7 år.
  • Lars E.O. Svensson, ”Riksbanken: Styrräntans effekt på skuldkvoten är varken ekonomiskt eller statistiskt signifikant”: Den effekt av styrräntan som Riksbanken rapporterat är varken ekonomiskt eller statistiskt signifikant. Den är för liten för att påverka eventuella risker med skuldsättningen. Den är inte statistiskt signifikant skild från noll, och det kan inte uteslutas att en lägre styrränta leder till en lägre skuldkvot (något som jag här hävdat följer av realistiska antaganden). Dessutom är den empiriska modell som används felspecificerad.
  • Martin Flodén, vice riksbankschef, ”Ska vi oroa oss för höga hushållsskulder?”: En procentenhet högre skuldkvot 2007 har lett till ungefär 0,02 procentenheters högre uppgång i arbetslösheten 2007-2012 för ett antal OECD-länder. Effekten är statistiskt signifikant för ett urval av 26 OECD-länder, den är inte statistiskt signifikant för urvalet OECD-länder med nedgång i bostadspriserna.
  • Lars E.O. Svensson, ”Slutet för Riksbankens ‘leaning against the wind’?”: Riksbankens och Martins siffror innebär att kostnaden (i form av ökad arbetslöshet de närmaste åren) för Riksbankens ”leaning against the wind” [luta sig mot vinden] är minst 10 och snarast minst 50 gånger intäkten (i form av en lägre förväntad uppgång i arbetslösheten vid en kris). Slutsatsen borde vara självklar.

Comments

  1. Det grundläggande vilket ingen av kontrahenterna ännu vågat sig på att kommentera är om och i så fall hur skulderna skall kunna avvecklas. Debt bondage är väl knappast gynnsamt för marknadsekonomin på sikt? Åtminstone inte för den del av marknaden som är beroende av mass-konsumtion av varor eller tjänster.

  2. Anders S says:

    Riksbankens penningpolitik tar död på svensk basindustri

    Men Riksbankens penningpolitik, som har drivit upp kronkursen och därmed flyttat upp den svenska basindustrin på kostnadskurvan till krisnivån, har lagt ytterligare sten på en redan tung börda. Den borde ha synats bättre och utsatts för starkare kritik, inte minst då Riksbanken totalt har missat inflationsmålet, där vi hade deflation under januari. Från att tidigare ha varit en stötdämpare i kristider har kronkursen blivit en svingande rivningskula för det svenska industriella bygget.

    Resultatet visar hur svensk basindustri tyngs av den starka kronan. Skillnaden i resultatutveckling under de senaste åren relativt Rukki är en illustration till detta bekymmer. Hur stor skillnaden blev relativt fjärde kvartalet visas nästa fredag.

    Men även om euron också stärkts det senaste året så har försvagningen av många tillväxtmarknaders valutor lagt ny sten på valutabördan. För SSAB:s del visas det i en svag försäljning och numera förluster för den asiatiska verksamheten.

    – Det intressantaste fallet är Schweiz. Vem hade trott att de skulle koppla sig till euron? Det gjorde de för att hela deras exportindustrin höll på att gå under då deras valuta var så stark. Jag tror att det finns fler små öppna stater som har samma situation som Schweiz – Sverige till exempel. Tänk vilken enorm ironi om också Norge skulle tvingas dit. Det är lätt att någon bestämmer sig för att svensk och norsk krona är ”safe haven” och så driver man processen som leder till att man slår ut den egna exportindustrin.

Trackbacks

  1. […] Ekonomistas post (in Swedish). Here is an English […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s