Ibland kastas man snabbt mellan den grönaste avund och generat överseende. Just så var det när Nathan Nunn presenterade sitt papper om potatisens bidrag till industrialisering och välstånd på AEA-konferensen. Idén bakom studien är lika enkel som genial. Vissa delar av världen är mer lämpad för potatisodling än andra. Rimligen borde då potatisens upptäckt betytt mer för jordbruket produktivitet där än på andra platser.
Med hjälp av detaljerad geografisk data om jordmån och klimat visade Nunn mycket övertygande hur befolkningsökningen var särskilt stor i de delar av världen där potatisen trivs. Just i dessa områden ökade även urbaniseringen rejält vilket tyder på att höjd produktivitet i jordbruket ökar industrialiseringstakten i fattiga länder. Eftersom det kan förhålla sig precis tvärtom är studien inte bara välgjord och intressant utan dessutom viktig.
Tänkte jag, och grämde mig över att inte kommit på denna smarta idé själv. Avunden försvann dock snabbt när opponenten Greg Clark började dissikera studien. Visst, potatisen har högt näringsinnehåll men hade inte Nunn missat att kålroten är en minst lika bra gröda? Hade han koll på att potatisodling kräver mycket arbetskraft och att potatispriserna i London på 1700-talet var rätt höga? Clark visade siffrorna. Var fanns beläggen för att potatis verkligen odlades särskilt mycket där jordmånen var lämplig? Ju mer Clark gick på desto mer skruvade jag på mig.
Förhoppningsvis blev dock inte Nunn för nedslagen av kritiken för det hela visar mest hur svårt det är att göra en riktigt övertygande och bra empirisk studie. Enklare är det för andra. Ännu 200 år efter att Esaias Tegnér hasplade ur sig att det var “freden, vaccinet och potäten” som låg bakom befolkningsexplosionen saknas empiriska belägg för detta. Men så var han ju också biskop och van vid att syssla med det omätbara.
Ekonomistas 
Kan tänka mig att en liknande undersökning om sambandet mellan risodlingar och befolkningstillväxt vore än mer intressant…
Kanske var det inte potäten alena som ledde till befolkningstillväxten. Gamle Esaias kanske inte var så dum i alla fall, även om han glömde bort en del av den teknologiska utvecklingen.
SS: Jag tror absolut inte att Tegnér hade fel. Men han hade inte empiriskt hållbara belägg för sina påståenden. Det finns många samband som är sanna även om det är svårt att övertygande visa detta empiriskt.
GG: problemet är att riset inte “upptäcktes” på samma sätt som potatisen. Nunns empiriska strategi går ut på att använda själva upptäckten som ett sätt att identifiera en tidpunkt för sin före-och-efter analys.