Titta på rätt film innan du väljer bolån

I traditionella nationalekonomiska modeller är ett grundläggande antagande att människors preferenser är stabila. Det innebär att det en person gillar eller ogillar inte ändras om den grundläggande incitamentsstrukturen och den information som personen har inte förändras. Att detta antagande ofta är orimligt är inte svårt att se, och inom beteendeekonomi utvecklas modeller för att förstå hur människors preferenser förändras med till exempel kontextuella faktorer. I en ny uppsats av Luigi Guiso, Paola Sapienza och Luigi Zingales dras den forskningen till sin spets. [Read more…]

Vem får ekonomipriset 2013?

På måndag den 14:e oktober meddelas vem som får ekonomipriset 2013. Fram till den 13:e oktober kan du traditionsenligt rösta vem du tror kommer få priset här på Ekonomistas. Vi har sammanställt en lista med de mest troliga kandidaterna, men det går även att rösta på annan person utanför listan. (Lars E O Svensson har inte deltagit i sammanställningen av denna lista eller omröstning eftersom han sitter med i Vetenskapsakademien som utser årets pristagare.) Resultatet från omröstningen kommer att presenteras före den/de riktiga pristagarna tillkännages.

Bostadspriser – nominella, reala och i förhållande till disponibel inkomst

Det pratas mycket om bostadspriserna. Som Jesper Hansson har noterat i ett Ekonomistas-inlägg nyligen så blir nyhetsrapporteringen missvisande om den rapporterar tillväxtsiffror som bortser från säsongmönstret. Det är tyvärr också vanligt att man visar figurer över nominella bostadspriserna som ger ett missvisande intryck. Figurer över reala bostadspriser och bostadspriser i förhållande till disponibel inkomst ger ett mer balanserat intryck. (Se uppdaterade data i detta inlägg.) [Read more…]

Ronald Coase, 1910-2013

För några veckor sedan gick en av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer bort vid den aktningsvärda åldern 102 år. Ronald Coase, född i en förort till London och med en tuff början på sin akademiska karriär (som han själv berättat om i den biografi han skrev i samband med att han tilldelades Nobelpriset 1991) publicerade redan vid 27 års ålder den banbrytande artikeln ”The Nature of the Firm” (publicerad i Economica, 1937) som introducerade begreppet ”transaktionskostnader” och lade grunden för det fält som kallas ”New Institutional Economics”. Coase ställde den grundläggande frågan ”varför lämnas inte alla transaktioner åt marknaden och prismekanismen? Varför väljer vi att organisera vissa aktiviteter inom ramen för ett företag?” Den enkla lösningen var att notera att det i verkligenheten finns kostnader förknippade med att få säljare och köpare att mötas och komma överens om ett pris. I situationer där det var billigare att planera och koordinera aktivitet inom ramen för en organisation än att utföra motsvarande transaktion på en marknad uppstod företag. [Read more…]

Kostsamt utnötningskrig mellan demokrater och republikaner

USAs statsapparat är delvis nedstängd eftersom det saknas en budget för det budgetår som inleddes den 1 oktober. Anledningen till att det saknas en budget är, i sin tur, att republikanerna (som har majoritet i representantshuset) och demokraterna (som kontrollerar vita huset och senaten) inte kan komma överens. Republikanerna släpper bara igenom budgeten om den amerikanska hälsovårdsreformen, den så kallade Obamacare, skjuts upp ett år. Demokraterna, å andra sidan, har redan tidigare uteslutit förhandlingar om just Obamacare. [Read more…]

Rankning av Tysklands inflytelserikaste ekonomer

Nyligen publicerade Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) en rankning av tyska nationalekonomers samhällsinflytande. Det som gör denna rankning intressant är att den till skillnad från de flesta andra existerande ekonomrankningar inte enbart tittar på forskningsgenomslag utan även på hur ofta ekonomerna citeras i media och hur viktiga de är i den politiska beslutsprocessen. En motsättning mellan forskning och samhällsengagemang verkar finnas. En liknande rankning av svenska ekonomer vore värdefull.

[Read more…]

Missvisande nyhetsrapportering om bostadspriserna

Det här är ett gästinlägg av Jesper Hansson, som är prognoschef vid Konjunkturinstitutet.

Som vanligt på hösten har i dagarna presenterats bostadsprisstatistik som i media beskrivs som att bostadspriserna stiger, se till exempel härhär eller här. Statistiken som åberopas är SCB:s så kallade Småhusbarometer och Valueguards bearbetning av data från Mäklarstatistik till det så kallade HOX-index.

I Småhusbarometern lyfter man fram den tvåprocentiga prisuppgången för småhus de senaste tre månaderna före den treprocentiga uppgången jämfört med föregående år, se Småhusbarometern t.o.m. augusti 2013. Man kan av denna rapportering lätt få intrycket att priserna har accelererat kraftigt den senaste tiden. Problemet är att det är tydligt säsongsvariation i villapriserna – de ökar vanligen som snabbare i början av året och i slutet av sommaren. [Read more…]

Riksbanken orsakar ”debt deflation”

English translation

En farlig sak när det gäller skulder är vad Irving Fisher (1933) kallade ”debt deflation”. Det brukar beskrivas som att deflation medför att det reala värdet på nominella skulder växer. Belåningsgraden och skuldkvoten ökar också eftersom den nominella skulden ligger fast medan nominella värdet av tillgångarna och nominell disponibel inkomst faller. Detta kan skada ekonomin genom att det kan leda till konkurser, ”deleveraging” (sparande för att minska skulderna) och ”fire sales” (snabb försäljning) av tillgångar med åtföljande prisfall.

Men det viktiga i idén om ”debt deflation” är inte i och för sig att det blir deflation, dvs. negativ inflation. Det viktiga är att prisnivån blir lägre än förväntat. Det medför att reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blir högre än förväntat och planerat. Alla har nog inte insett att detta är något som Riksbanken har orsakat genom att åsidosätta prisstabilitetsmålet och under lång tid bedriva en politik som ger en inflation betydligt lägre än målet. Riksbanken har därigenom orsakat att hushållens reala skulder, belåningsgrad och skuldkvot blivit betydligt högre än om inflationen hållits på målet. [Read more…]

Läsvärt vecka 39, 2013

1. Vilken framstående nationalekonom tycker likadant som du?

2. Är fast anställda professorer sämre lärare? Gedigen vetenskapsjournalistik från The Atlantic.

3. Po Tidholms artikel om den svenska gruvboomen väcker frågan om Sverige hade haft någon oljefond att förvalta. Om vi nu hade haft någon olja. [Read more…]

Drömmen om den neutrala politiken

De modeller vi nationalekonomer använder för att analysera verkligheten har sina märkligheter. En sådan är att de bygger på att det finns en makt som effektivt och neutralt möjliggör ekonomiska transaktioner samtidigt som denna makt är frikopplad från samhället och dessutom inte behöver några skatteintäkter. Detta ska naturligtvis ses som en teoretisk abstraktion och inte som en beskrivning av vare sig faktiska eller önskvärda statsbildningar. Även om de flesta håller med om detta så är synen att den offentliga makten bäst förhåller sig neutral mellan olika branschintressen stark. Jag vill dock påstå att en sådan neutral stat är en omöjlighet. [Read more…]